Bild: val'sphotos
Jag fick ett mail från Linnea som fick mig att fundera...
Mitt svar till Linnea angåenden risotton är att det nog är ett ganska ok val, de flesta råvarorna kan fås på hemmaplan och riset, även om det inte är den mest klimatsmarta råvaran, är europeiskt och har förhoppnignsvis inte flugists in. MEN jag känner absolut igen det ständiga dåliga samvetet över att man inte gör tillräckligt, att man kunde bli bättre, anstränga sig mer, handla smartare, odla mer själv etc Detta trots att vet jag jag tänker mer på mat & klimat än de flesta, väljer alltid sådant som är i säsong, närodlat och/eller ekologiskt etc
Jag jobbar med hållbara transporter och är mycket medveten om hur min livsstil påverkar miljön och medmänniskorna. Jag försöker verkligen leva på ett hållbart sätt, cyklar och åker tåg, undviker flygresor, sorterar sopor som om jag aldrig gjort annat, köper kravpotatis och har dragit ner kraftigt på lyxkonsumtion såsom kläder, blingbling, heminredning och skönhetsprodukter som jag egentligen inte behöver. Jag känner helt enkelt ingen lust att slösa mera. Något som jag alltid känt väldigt starkt för är maten. Vi har två barn och lagar mycket mat från grunden.
Jag älskar att upptäcka nya råvaror och experimentera i köket. Men nu känner jag att jag blir mer och mer negativt inställd till konsumtion, och att mitt dåliga samvete över mitt eget och andras slösande gör att inte ens mat är roligt längre. De ekologiska cocktailtomaterna packas ju för tusan i plastlådor som i sig ger upphov till mer klimatpåverkan än tomaterna däri.
Vad jag kan sakna den tiden när man var omedveten om saker och ting, och kunde köpa lax, ris, nötkött och exotiska frukter utan att behöva fundera. Det är absolut inga problem för mig att svänga ihop en god och klimatsnäll meny, jag kan så många vitkålsrecept att det skulle räcka till två veckors middagar. Men när man går på ICA Maxi och kollar i andras kundvagnar så inser man att de allra flesta är kvar på det stadiet där de kan köpa allt de önskar utan att samvetet säger stopp. Och vad gör det då för skillnad om jag köper vitkål, när alla andra kunder stoppar ner en "veckans erbjudande: ryggbiff" i kundvagnen? Usch, vad futtigt det låter när jag skriver det, men det är faktiskt precis så jag tänker. Hur jobbar du med dina egna tankar runt maten?
Kan man unna sig en risotto?
Mitt svar till Linnea angåenden risotton är att det nog är ett ganska ok val, de flesta råvarorna kan fås på hemmaplan och riset, även om det inte är den mest klimatsmarta råvaran, är europeiskt och har förhoppnignsvis inte flugists in. MEN jag känner absolut igen det ständiga dåliga samvetet över att man inte gör tillräckligt, att man kunde bli bättre, anstränga sig mer, handla smartare, odla mer själv etc Detta trots att vet jag jag tänker mer på mat & klimat än de flesta, väljer alltid sådant som är i säsong, närodlat och/eller ekologiskt etc
Har du dåligt matsamvete?
Inlägg
ja, och är väldigt sur över att det tillkommit lagar och regler som tex gör att en bonde kan få fan av mjölkbolagen om han/hon säljer mjölk direkt till konsument. Jag tex vill ha mjölken direkt från kon typ. Ofifflad med! Risken för TBC får jag väl leva med då?
SvaraRaderaLika så kött och grönsaker. Hur enfaldigt , rent av kriminellt, är inte regler om anbudsförfarandet tex? Hellre färs stekt i Brasilien än levererat från bondgården utanför samhället? Jag vet inte vad som är värst- skyddstullar eller överförmynderi intill enfald?!
Det innebär ju att jag inte KAN köpa närproducerat ens om jag vill.. pga regler som nån världsfrånvänd grupp i Bryssel producerar med den vaga intentionen att motverka svågerpolitik!
Ja, jag har dåligt samvete för att vi äter för mycket kött, även om vi är hyfsat medvetna i övrigt. Men jag blir ofta deprimerad av det faktum att vi tycks vara ganska få som överhuvudtaget bryr oss. Jag hoppas att jag har fel i den känslan.
SvaraRaderaJag har väldigt dåligt samvete över min köttko´nsumtion men jag försöker att krafftigt skära ner den. Ibland kan jag bli riktigt glad som i helgen när jag köpte ekologisk korv som faktiskt inte var god alls och jag kände att jag inte ville äta korv igen.
SvaraRaderaJag försöker att äta ganska lite mindre mat numer som också är klimatvänligt, att kasta mat är verkligen ajja bajja men till våren kommer jag införskaffa en kompost så jag kan ta matavfallet med mig till sommarhuset. Det ser jag verkligen fram emot.
Men jag känner igen mig till 110% i uppgivenheten som beskrivs. Det är lätt att brytas ned tyvärr.
Jag bara vägrar att känna dåligt samvete när det kommer till mat. Jag äter uteslutande vegetarisk, men knappast uteslutande ekologiskt och KNAPPAST efter säsong. Det dåliga samvetet gör bara att man får lust att lägga av, och jag vill inte ge bilden till andra människor att det är svårt att leva hållbart. Jag vill förmedla att för varje litet steg man tar är det bra, istället för att de ska känna sig dåliga över allt "dåligt" som de gör. Det är bättre om alla gör något litet än att få gör mycket. Nej, jag tror självklart på att vi alla måste ta vårat ansvar, men också att politikerna måste göra sitt för att fler ska kunna ta det ansvaret.
SvaraRaderaHåller tyvärr med Linnea, även om jag önskar att jag kunde känna mer som Annie. Det är inte roligt att handla mat i affären längre helt enkelt. Att beställa från Hedenborgs känns lite bättre. Förpackningarna känns schyssta, avstånden maten har fraktats rimliga och jag behöver inte se vad andra stoppar i vagnen av "Veckans erbjudande: ryggbiff".
SvaraRadera