tisdag 16 juli 2013

Nytt från barnbyn

Postens välgörenhetsfrimärke för 2013
Fotograf/Källa:Maja Brand och Berno Hjälmrud

Det var längde sedan jag skrev om SOS-barnbyar där jag är byfadder. Visserligen har man kunnat följa SOS barnbyars arbete i Metro under våren men härom dagen fick jag ett brev från min barnby i Benin. Det är alltid intressant att läsa de här breven som inte bara handlar om vad som hänt på sistone i barnbyn med omnejd. De ger också en intressant inblick i Benin, ett land som i alla fall jag inte kände till så mycket om tidigare.
Barnen och jag sparar till en safariresa om ett par år men det blir nog inte ett besök i Benin "när vi ändå är i Afrika". Dessutom har man kunnat läsa om barnhemsturismen genom bland annat Kalibers granskning. Efter de artiklarna och radioinslagen kändes mina tankar om att barnen och jag skulle ägna någon vecka åt volontärarbete i något barnhem eller liknande som ganska orealistiskt. Trots detta har jag varit med och tävlat om en resa som Hemköp arrangerar där man kan få besöka SOS barnby i Ukraina. Resan arrangeras dock av SOS-barnbyar så det är mer av en studieresa.


Har du funderat på att skaffa fadderbarn? En undersökning genomförd av United Minds, i samarbete med SOS Barnbyar, visar att det finns ett tydligt samband mellan graden av lycka och benägenhet att hjälpa de som har det svårt.
I undersökningen framkom det att 68 % av de tillfrågade som ansåg sig vara ganska eller mycket lyckliga hade skänkt över 500 kronor till välgörande ändamål det senaste året. 29 % av de som inte ansåg sig vara lyckliga hade gett samma summa.

Undersökningens resultat:1.  Mycket lycklig:  36 % hade gett mer än 500 kronor
2.  Ganska lycklig:  32 % hade gett mer än 500 kronor
3.  Varken eller:  28 % hade gett mer än 500 kronor
4.  Inte alls lycklig:  29 % hade gett mer än 500 kronor

onsdag 10 juli 2013

Bokonsdag: Balansakten, medelklassen som lever ur hand i mun









Den här boken handlar inte om människorna i tv-programmet Lyxfällan, utan om alla dem som arbetar hårt, är sparsamma och ändå tvingas vända och vrida på slantarna i slutet av månaden. Trots att Sverige är ett av världens rikaste länder är befolkningen inte särskilt förmögen. De flesta har hus, banklån och statligt pensionssparande, men få har egna besparingar. För stora grupper innebär det att vardagen blir en balansakt. En fjärdedel i åldrarna 30-49 år klarar sig inte längre än fyra veckor utan lön.

Boken inleds med Saab:s inställda löneutbetalningar i Trollhättan inför konkursen och hur det påverkade hundratals familjer som saknade besparingar och som var tvungna att låna pengar från banken för att klara av vardagsutgifter. Det är ju inte förrän arbetsgivaren har gått i konkurs som den statliga lönegarantin träder in. Många hade helt enkelt inte råd att betala räkningar eller handla mat när lönen uteblev.
I andra kapitlet får man möta paret som gjort dåliga husaffärer och där perioder av arbetslöshet gjort att de har det knapert. Mest intressant här är SCBs undersökning om kontantmarginal, dvs förmågan att på kort tid skaffa fram en summa pengar. Författaren har även beställt en uppföljning av SCBs undersökning några år senare som visade att andelen människor som INTE kunde få ihop 14000 på en vecka (genom buffert eller lån) hade ökat med nästan 7%.
I kapitel tre tittar författaren närmare på människors sparande. Han kommer fram till att det är ett fåtal som har möjlighet (eller väljer) att spara. 20%  saknar helt buffert och 22% har dessutom mindre än 22000 kr sparade. Men även om författaren klagar på att bankerna som gjort undersökningen slarvar med detaljerna så säger siffrorna egentligen inte så mycket. De 22% med mindre än 22000 kanske inte har behov av en större buffert - de kanske bor i lgh och saknar bil. Om de å andra sidan bor i hus och kanske har en eller två bilar så räcker 22000 inte så långt.

Kapitel 4 är en genomgång av välfärdssamhällets uppbyggnad. Hur vi fick sjukförsäkring och andra trygghetssystem.  Kapitel 5 behandlar staten i förhållande till den enskilde medborgaren och tar upp de hinder i vardagen som kan uppstå och som inte täcks av trygghetssystemen. Kapitel 6 handlar om skattetrycket och kapitel 7 om att människor inte kan spara för att de betalar för mycket i skatt. I kapitel 8 tas återigen skattetrycket upp och skillnaderna mellan olika kommuner. Men författaren diskuterar även hur människor förhåller sig till ökade utgifter, att jobba mer lönar sig inte skattemässigt. Det är några fler kapitel men tjatet om skattetryck gör att jag tröttnar.


Sammanfattningsvis innehåller boken ett fåtal privatekonomiska råd (handla inte på kredit) men jag är inte alls inne på samma linje som författaren vad gäller välfärdssamhället. Jag tror inte att det bara är skattetrycket som gör att familjer med två inkomster inte får ihop sin ekonomiska vardag eller har några besparingar. Det har även med konsumtionsvanor och val att göra. Paret i kapitel två återkommer och lever verkligen inte något utsvävande liv men samtidigt nämner författaren stressade semesterfirare som ligger på skattekontoret om skatteåterbäringen som ska betala semesterresan de har bokat. Det är väl ett konsumtionsval?

Författarens tes är att staten tar för stor del av människors inkomst för att finansiera välfärdssamhället. Boken är en kritik mot kollektivt sparande genom socialförsäkringarna. Istället bör medborgarna får behålla en större del av lönen för att själva kunna sörja för sin pension och liknande.
Själv är jag som sagt kluven.. Jag tycker att människor borde ta ett större ansvar för sin privatekonomi men samtidigt vill jag behålla vårt välfärdssamhälle. Föräldrapenning t. ex, att få betalt för att vara hemma med sina barn, är något fantastiskt. Men det är stora delar av välfärdssamhället som inte fungerar trots all skatt vi betalar.
 
Vad tycker du?

Om författaren
När man läser boken kan det vara bra att notera att den är utgiven av Timbro. Författaren har också ett förflutet som projektledarepå Timbro. Philip Lerulf är utbildad journalist och verksam som kommunikationskonsult. Tidigare var han ansvarig för frågor om privatekonomi och förmögenhetsbildning på Timbro.





Lyssna på författaren

Lösningen på klassiskt Timbromanér är skattesäkningar men frågan är om det får önskad effekt, om Medelsvensson verkligen sparar istället för att konsumera upp inkomstökningen.

Om författaren
Philip Lerulf är utbildad journalist och verksam som kommunikationskonsult. Tidigare var han ansvarig för frågor om privatekonomi och förmögenhetsbildning på Timbro.

MerDen som är intresserad kan besöka Balansakten.com
eller läsa Cornucopias recension 

tisdag 9 juli 2013

Stadsodling i olika städer



Morötter och romansallad

Bild: Carin C

Stadsodling har varit på tapeten länge. I Bryssel cyklade jag förbi "en ätbar park", odlingslådor med kryddor och annat ätligt mitt i stan och här i Göteborg finns projektet Stadsjord som handlar om odling, lokal mat och samverkan i kvarteret. Stadsjord vill skapa en nygammal hållbarhetskultur och bygger mötesplatser för människor av alla sorter som vill vara med och göra kvarteret litet blommigare, roligare, varmare och mer hållbart.

Ett intressant Stockholmsprojekt är Boodla som drivs av Agnes Fischer. Boodla skapar trädgårdar tillsammans med barn och unga. Trädgårdar som är ett mellanting mellan köksträdgård och upptäckarmagisk lekplats. Syftet är att främja barnens möjligheter att medskapa sin omgivning och lära känna varandra samtidigt som de odlar egna grönsaker. Vi välkomnar alla generationer och vänder oss aktivt till barn i området, skolor, fritidsgårdar och vuxna som vill odla på fritiden. Boodlas trädgårdar odlas alltid ekologiskt!
Agnes Fischer är själv uppvuxen i en ekologisk handelsträdgård och tycker att det är viktigt att barn och ungdomar får en relation till naturen så att de som vuxna kan förstå konsekvenser av sitt handlande och fatta hållbara beslut. Klokt!

I min bostadsrättsförening finns det några eldsjälar som tagit över de tråkiga rabatterna och odlat loss med allsköns blommor. Det är inte utan att jag blir lite sugen själv på lite guerilla gardening!

fredag 5 juli 2013

Mer semester

Untitled  

Målet för resan, Gande Place i Bryssel

Jag har precis avslutat årets andra cykeläventyr som det här året gick från Amsterdam till Bryssel. Det är tredje året (2011 Köpenhamn -Berlin & 2012 Baltikum) som jag ger mig ut på en cykelkonferens tillsammans med bibliotekskolegor från hela världen. Förutom biblioteksbesök och nya och gamla vänner fick jag även tillfälle att se mer av Holland och Belgien. I Holland gillade jag särskilt de "Holländska bergen" som mer var som mjuka kullar nära havet. Delft var också fint med häftiga bibliotek som DOK och TU Delft! I Belgien var Ghent en trevlig bekantskap som jag gärna återkommer till!

Grimbergen Brasserie

Efter målgång passade jag på att stanna några dagar extra i Bryssel. Förutom att titta på olika serieväggmålningar och äta musslor och pommes frites passade jag på att cykla ut och besöka mina barndoms gator. Jag bodde 4 år i Belgium tillsammans med min familj på 80-talet och det var intressant att återse vårt gamla hus och cykla förbi skolan. Det var inte mycket som var sig likt, å andra sidan har man en helt annan geografisk uppfattning som barn och det kan vara svårt att förlika den med de intryck man får som vuxen.
För dem som är sugen på att besöka Bryssel kan jag rekommendera St Cathrine området både vad gäller boende och restauranger. Ett annat tips är att besöka de afrikanska kvarteren Matongeområdet där man kan äta god mat och köpa intressant musik.

Nu väntar snart lite mer mer semester tillsammans med barnen. Som tidigare år blir det Danmark. I år ska vi besöka Lalandia för första gången men jag ska även tälta med barnen på Södra Jylland, hälsa på familj och vänner samt gå på barndop innan vi avslutar med några dagar i Köpenhamn!

Mer
Äntligen tälttur

onsdag 3 juli 2013

Mer om och av Thoreau

Dagbok




Henry David Thoreau (1817–1862) var amerikansk filosof och författare. Hans klassiker Skogsliv vid Walden har påverkat många människor över hela världen allt sedan den först gavs ut i USA 1854. Bakgrunden till boken var att Thoreau 1845 byggde sig en stuga vid tjärnen Walden nära den lilla staden Concord i Massachusetts, USA. Thoreau som själv vad född och uppväxt i Concord fick marken av sin gode vän Ralph Waldo Emerson. Thoureau levde sedan där nära naturen i över två år och hade under tiden färre kontakter med civilisationen än annars. Skildringen av det enkla och oberoende livet i skogarna är ett exempel på hans kritik mot det framväxande moderna samhällets avigsidor.

Bestäm dig för att inte läsa någon bok, inte ge dig ut på någon vandring, inte påbörja några företag som  andra än sådana som du kan stå ut med att redogöra för dig själv. Lev på så sätt medvetet.
Våren 2010 recenserade jag Walden och nyligen lånade jag den tunna volymen "Dagboksanteckningar" på biblioteket.
Under hela sitt liv förde Thorueau dagbok. Han kommenterar sina grannars liv och leverne, skriver ner sina sina naturiakttagelser och kommenterar samttida händelser. Vid sin död hade han fått ihop 39 volymer.De gavs ut i en första samlad utgåva 1906 och har getts ut i flera versioner sedan dess.

Vi kan förvissa oss om att varje bok eller mening som tål att läsas två gånger också har tänkts två gånger.

Dagboksanteckningarna är översatt och kommenterad av Lennart Nilsson. Det är en tunn bok, bara 87 sidor men de är fullmatade med tänkvärda citat. Många av citaten handlar om Thoreaus fascination inför naturen men han kommenterar även slaveriet och sitt val att leva medvetet. Perfekt sommarläsning såvl soliga som regniga dagar!

För den som vill fördjupa sig mer i Thoureau har Ellerströms förlag gett ut Fågeldagbok - anteckningar om fåglar och natur. Även den har ett förord och är kommenterad av Lennart Nilsson.

Related Posts Widget for Blogs by LinkWithin