Bokonsdag: Konsten att odla staden

Fram med spaden och gräv där du står!

Idag bjuder jag på en recension av boken Konsten att odla staden, handbok i stadsodling. För ganska många år sedan nu recenserade jag boken Stadsodlare och den här boken är skriven på samma tema.

En rivningstomt, en asfalterad parkering, en trottoarkant – allt kan förvandlas till gröna oaser. Till glädje för alla. Låt asfalten blomma!

Att bo mitt i en stad är numera inget hinder för den som vill ha en egen liten odlingsplätt – stadsodling är större än någonsin. Det växer på tak och väggar, i parker och på torg, i både innerstaden och i förorten.
I Konsten att odla staden kan man läsa om odlingsentusiaster som förverkligat sina gröna drömmar utan att ha en egen trädgård. I boken finns idéer, tips, råd och konkreta tillvägagångssätt för alla som vill känna jord mellan fingrarna och få uppleva glädjen av en lyckad skörd eller ett nyplanterat fruktträd.

I boken kan man läsa mer om hur man kan odla där du bor, odla på tak, odla på ödetomter, ha djur i staden och skörda utan att odla. I kapitlet om att odla på ödetomt kan man läsa om Stadsjord som jag skrivit om flera gånger under åren. Det finns även recept på allt från chutney till syrensaft.
Ett roligt kapitel handlar om hur man kan gerillaodla, piratplantera
eller busodla - dvs att odla utan att fråga om lov. Ett av exemplen är "Tillväxt", ett nätverk i Stockholm som bedriver gerillaodling och organiserar odlingsaktioner.


Omslagsbilden visar en takodling åtta våningar upp på ett kontorshus i Queens men i övrigt är det mest Sverigefokus i boken. Framför allt är det många bilder tagna i och reportage från Göteborgsområdet vilket är roligt.


Om författaren
Sara Danielsson inredningsarkitekt och har tidigare varit knuten både till HDK,  Högskolan för Design och Konsthantverk och Mistra Urban Futures. Numera driver hon Design Stories, en designstudio med bas i Göteborg och med fokus på miljöfrågor och hållbar design tillsammans med Kerstin Sylwan och Jenny Stefansdotter.
Hon har tidigare gett ut flera publikationer om hur medborgare själva kan påverka sin stadsmiljö och har skrivit boken Materialens Magi, design för en skräpfri värld, tillsammans med Kerstin Sylwan och Johanna Stål (Camino).

Årets stora inredningstrender

I slutet av februari fick jag ett spam där jag kunde ta del av årets stora inredningstrender inom kontor och inredning. Det handlade om de trender som trendspanaren Stefan Nilsson (som jag bloggat om tidigare) presenterat på Stora Trenddagen i början av året. Årets fem nyckeltrender har målande namn som "Semester med picasso", "Marint naivt", "Flowers on pedestal", "New simplicity"och "Shimmer shammer". Av dessa funkar "Flowers on pedestal"och "New simplicity" särskilt bra för konsumtionsskeptiker som jag.



Kruksallad

Grönt ät skönt!Flowers on pedestal är en förfining av odlingstrenden som fortfarande håller i sig.  Det handlar om att odla sin egen mat - inte bara hemma utan även restauranger. Det gröna flyttar upp i luften och hänger i t. ex amplar på balkongen. Det här är en ganska positivt trend tycker jag! Och man behöver ju inte köpa dyra krukor heller, varför inte prova att göra en hängande trädgård med återvunna petflaskor? Fler odlingstips finns i boken the Secret Gardener som jag recenserade förra året.
 

Matt Shiffler Photography. Com Lite Shakerinspiration, inga överflödiga prylar här inte

New simplicity
Nyenkelheten handlar om en återkomst för minimalismen (något som även togs upp på Caminos hållbarhetsdag) men också om ”down-sizing” och antikonsumtion. För att vara riktigt trendigt ska det visserligen vara utvalt och exklusivt men man kan egentligen uppnå precis samma känsla genom att helt enkelt rensa ut därhemma. Ge bort det du inte behöver!



Sommar vid medelhavet

Trenderna "Semester med picasso" och "Marint naivt" handlar egentligen också om en längtan efter det enkla livet utan tyngande krav och prylar. Den första tenden handlar om att vi vill chilla på semestern,  ta cykeln ner till stranden där vi äter lite picknick och dricker en flaska vin. Den marina trenden går ut på att inreda blått och längta efter det enkla livet vid en sjö… Ett tips där är att läsa enkelhetsklassikern Skogsliv vid Walden.


Så där ser ni, man kan hänga med i trenderna utan att springa till närmsta inredningsaffär - det gäller bara att tänka lite kreativt... Ha en trevlig helg!

Bokonsdag: the Secret Gardener

The Secret Gardener, dumsnåla tips för nygamla odlare av av Elin Unnes är titeln till trots, en svensk bok Jag läser extremt mycket, både svenska och engelska böcker, skönlitteratur, facklitteratur, e-böcker, tryckta böcker etc. Men det är sällan jag läser en bok och direkt känner att WOW - den här älskar jag. Men så var det i det här fallet. The Secret Gardener är den bästa boken jag läst på länge - i alla kategorier! Fina bilder, roligt språk och engagerande!

Vi nygamla odlare är snåla, envisa, skeptiska, nyfikna och bryr oss inte så mycket om vad andra tycker. Vi odlar för att äta och för att känna oss oberoende men även för att grönsaker är fascinerande och vackra, och att dra stenhårda gränser mellan det vackra och det funktionella är ändå ointressant eftersom de flesta blommor är ätliga och dessutom har medicinska egenskaper.

Om jag nu ska sansa mig lite och hålla mig till objektiva fakta så missionerar skriver Elin Unne (nyfrälst odlare) om ett år i en odlares liv. Boken bygger på bloggen "Ett år med Lotten" (fast boken är mer strukturerad och har vettiga kapitel som inte har skrivits på fyllan enligt författarens själv) och det är mycket fokus på stadsodling/kolonilott. Men mycket av det går naturligtvis att applicera på vanliga villaträdgårdar också. Författaren skriver om allt från förodling, till månodling, hur man odlar smart i pallkragar och hur man tar till vara på skörden. Och det man skördar kan man ju även använda till annat som exempelvis hårtonic eller hudkrämer.

Boken har fått viss kritik för att fokusera på sk. hipsterodling (att odla  ska vara coolt och nördigt) istället för att visa hur enkelt det egentligen är men jag tycker att det finns utrymme för alla typer av böcker. Huvudsaken är att man blir inspirerad! Sen behöver ju inte alla nödvändigtvis snöa in på violer. Själv är jag mycket förtjust i lavendel och pärlhyacint men det är säkert väldigt "Svensson". Inte kan man äta pärlhyacint heller....

Boken kan du provläsa här och jag hoppas att du gillar den lika mycket som jag!

Om författaren
Elin Unnes är rockjournalisten som började leva ett hemligt dubbelliv som grönsaksodlare. Hon har varit redaktör på tidningar som Darling, Vice och Bon, och skriver regelbundet om musik för Dagens Nyheter. När hon fick en kolonilott strax utanför Stockholm drabbades hon av ett våldsamt odlingsintresse och började blogga under pseudonymen The Secret Gardener. Numera skriver hon för Allt om Trädgård och ser en supertidig potatisskörd som en av sina största bedrifter.

Återbruk i praktiken - sallad av sallad

Nu när jag bor i lägenhet kan jag ibland sakna min trädgård. Inte för att jag egentligen odlade så mycket men den fanns där i alla fall. Jag skulle kunna odla på fönsterkarmen eller på min balkong men det har inte blivit så mycket mer än enstaka kryddväxter.

På Pinterest hittade jag tips på hur man kunde förlänga livstiden på kruksallad och annat och bestämde mig för att prova. På bilden ovan ser man en helt vanlig kruksallad som jag använde störrde delen av till en middag. Rotklumpen och det som var kvar av salladen satte jag i ett glas och hällde på vatten. Sen har den bara fått stå i solen på fönsterbrädet. Det kanske tar ett tag men förr eller senare har jag ny sallad som jag kan skörda. Detta knep ska även fungera på allt från romansallad till salladslök och ingerfära. Helt klart värt ett försök och visst är det fantastiskt att man kan från mat från vad som annars skulle gå i komposten.

Stadsodling i Köpenhamn

Veckan i Köpenhamn gick alldeles för snabbt och jag hann inte med häften av allt som jag hade tänkt att jag skulle titta på. En plan var bland annat att besöka Byhaven 2200, en stadsodling som är en del av Nørrebroparken, det hann jag t. ex inte med.
Däremot cyklade jag förbi Jagvej 69 som också ligger på Nørrebro. Numera är det en ödetomt men tidigare låg det legendariska Ungdomshuset där. Från början ägdes huset av de danska socialisterna och fungerade som ett folkets hus men från 1982 och framåt användes det som ett ungdomens hus. I mitten på 2000 talet sålde kommunen huset till en frikyrka som lät riva huset vilket ledde till omfattande protester i form av våldsamma kravaller och ockupationer. Sedan dess har tomten stått tom och oanvänd eftersom det fortfarande är en mycket infekterad fråga. Sedan i våras har dock några av de boende i området anlagt en stadsodling i liten skala på tomten. Jag tycker att det här är ett fantastiskt bra initiativ!



Prags have
Jag besökte även Prags Have på Amager. Trots att jag rör mig mycket i just det området hade jag helt missat det här stället. Första föreläsningen under min "intensivdanska vecka hade titeln "Fra fingerplan til distortion" och handlade om "kræfterne bag Københavns forvandling fra industriby til plads for kreativ udfoldelse". Föreläsare var Mark Vacher, etnolog vid SAXO Instituttet i Københavns Universitet, och han berättade bland annat om Prags Have där man byggt upp en stadsodling på gammal industrimark.Tanken med projektet är att dra nytta av övergivna platser och utnyttja dem till sådant som skapar gemenskap. Personerna bakom projektet har även tidigare tagit initiativ till de olika "bolsjefabrikkerne", kulturcentrum i gamla fabriksbyggnader.
Prags have har funnits sedan 2011 och ska fortfarande vara aktivt även om det var en smula igenväxt när jag besökte stället.


Mer
Byhaven 2200 på Facebook.
P3 dokumentär om Ungdomshuset

Bokonsdag: Stadsodlare

Bild: Votum förlag

I en Stockholmsförort gömmer sig en japansk trädgård, i en Göteborgspark står några bikupor och i Västerås odlar hyresgäster tomater utanför porten.

På bokmässan hittade jag boken "Stadsodlare", skriven av Karine Mannerfelt med foto av Ann Eriksson.
Antalet stadsodlare ökar runt om i Sverige. En del av dem drivs av ideologisk övertygelse, de vill bevisa att det går att närodla mat i städerna. Andra har framför allt lusten till odling som drivkraft.
I Göteborg finns exempelvis "Stadsnära odling" som är en del av Göteborgs fastighetskontor och jag har tidigare skrivit om Stadsjord och grisarna i Högsbo.
Den här boken tittar närmare på stadsodling i sex svenska städer, dels storstäderna Stockholm, Göteborg, Malmö men också mindre städer som Västerås, Uppsala och Karlstad.
I boken besöker man Tillsammansodlingen i Mölndal och några "Ekologisk stadsdel Majorna" projekt. I Västerås är det Farbror Grön alias Johannes som får besök och Gröningen i Malmöförorten Rosengård visar hur man kan förbättra boendemiljön och skapa ökad gemenskap genom odling. Påls japanska trädgård i Bagarmossen är ett intressant exempel på de brukaravtal som finns i Stockholm. Ett brukaravtal innebär att enskilda eller föreningar kan ta över skötseln av Stockholms kommuns mark.

Boken Stadsodlare innehåller både reportage och många vackra foton på människorna bakom odlingen, från trädgårdarna och omgivningarna. Dessutom bjuds det på användbara tips till den som vill odla vackert och nyttigt - och lära sig ta hand om sin skörd. Boken tar upp vilka tillstånd som kan behövas och andra saker som kan vara bra att tänka på.

Är du sugen på att själv börja stadsodla? Här är några av bokens tips!

1. Börja i liten skala, exempelvis hemma i köksfönstret
2. Odla tillsammans med andra
3. Blanda ätbart och njutbart
4. Glöm inte att jordförbättra

Själv odlar jag kryddor på fönsterbänken men i höstas satsade jag också på att ta hand om andras skörd i form av äpplen och annan frukt.


Om författaren & fotografen
Karine Mannerfelt är skribent och radioproducent. Hon har gjort en mängd kortare och längre radioprogram från Sverige, Balkan, Mellanöstern och den afrikanska kontinenten. 2000 fick hon Stora Journalistpriset. Hon har skrivit flera böcker, bl a en om odling: Kolonilotten – världens trädgård, som utkom 2009.
Ann Eriksson är dokumentärfotograf. Hon fick Gullersstipendiet 2002 och 2012 hedersomnämnande för årets vackraste Värmlandsbok. Hon har gett ut ett femtontal böcker och samarbetade senast med Karine Mannerfelt i boken Kolonilotten – världens trädgård. Sist i boken får man besöka fotografens egen trädgård på Södermalm i Stockholm, och ta del av de erfarenheter som drygt 10-års odlande har gett henne.


Boken är utgiven på Votums förlag

Stadsodling i olika städer

Bild: Carin C

Stadsodling har varit på tapeten länge. I Bryssel cyklade jag förbi "en ätbar park", odlingslådor med kryddor och annat ätligt mitt i stan och här i Göteborg finns projektet Stadsjord som handlar om odling, lokal mat och samverkan i kvarteret. Stadsjord vill skapa en nygammal hållbarhetskultur och bygger mötesplatser för människor av alla sorter som vill vara med och göra kvarteret litet blommigare, roligare, varmare och mer hållbart.

Ett intressant Stockholmsprojekt är Boodla som drivs av Agnes Fischer. Boodla skapar trädgårdar tillsammans med barn och unga. Trädgårdar som är ett mellanting mellan köksträdgård och upptäckarmagisk lekplats. Syftet är att främja barnens möjligheter att medskapa sin omgivning och lära känna varandra samtidigt som de odlar egna grönsaker. Vi välkomnar alla generationer och vänder oss aktivt till barn i området, skolor, fritidsgårdar och vuxna som vill odla på fritiden. Boodlas trädgårdar odlas alltid ekologiskt!
Agnes Fischer är själv uppvuxen i en ekologisk handelsträdgård och tycker att det är viktigt att barn och ungdomar får en relation till naturen så att de som vuxna kan förstå konsekvenser av sitt handlande och fatta hållbara beslut. Klokt!

I min bostadsrättsförening finns det några eldsjälar som tagit över de tråkiga rabatterna och odlat loss med allsköns blommor. Det är inte utan att jag blir lite sugen själv på lite guerilla gardening!

Matmåndag - Äta ogräs

 

Bild: Sigfrid Lundberg

Konstnärlig bild tagen på kirskål

... eller hur jag gav upp kampen mot kirskålen och åt upp den istället.

Som så många andra har jag problem med kirskål i mina  - som det redan är  - sorgligt eftersatta rabatter. Jag har gjort några halvhjärtade försök att bli av med den men till slut gav jag upp bestämde mig för att istället se det som en blomsterrabatt med grönsaksbonus.

Även Karin som regelbundet gästbloggar uppskattar ogräset

 Jag som inte är någon vidare odlare blir glad över mitt ätliga ogräs. Kirskål och maskrosblad går utmärkt att komplettera en sallad med. De kan dryga ut gröna såser som man mixar också. Smaken då? Jo, helt okej! Lite bittert men för matsmältningens skull är det bra med bitterämnen säger expertisen…

Är du nyfiken på att prova får du här ett receptet på kirskålspaj:

KIRSKÅLSPAJ
Pajdeg:
2 dl dinkelsikt (eller vetemjöl)
1/2 dl dinkel fullkornsmjöl, för en finare pajdeg, ta 2 1/2 dl siktat mjöl
50 g smör
1 dl kesella

Fyllning:
1 gul lök, hackad
1 morot, riven (kan uteslutas, men pajen blir matigare med morot)
2 liter färsk kirskål eller motsvarande mängd fryst
örtsalt, timjan eller basilika

2-3 ägg
ca 2 dl mjölk och grädde blandat
örtsalt, svartpeppar, timjan eller basilika
2 dl riven ost, gärna med lite smak

Ugnstemperatur 200 °C.
Hacka ihop ingredienserna till pajdegen. Låt gärna degen vila svalt ca 30 minuter eller över natten. Klä en pajform, pricka botten med en gaffel och förgrädda skalet 10 minuter.

Hacka löken, fräs varsamt i olja eller smör. Fräs även de rivna morötterna en stund. Krydda med örtsalt och timjan eller basilika. Rensa bort grova stjälkar och fula blad från kirskålen och skölj den. Koka upp vatten och förväll kirskålen någon minut. Är bladen grova behövs längre tid ca 10 minuter. Häll av vattnet och krama ur de förvällda bladen ordentligt. Hacka dem.
Fyll det förgräddade pajskalet med lök- och morotsblandningen. Lägg över den hackade kirskålen och krydda även den med lite örtsalt. Blanda ägg och mjölk/grädde och lite av osten i en bunke. Krydda med örtsalt, svartpeppar och ev timjan eller basilika. Vispa ihop äggstanningen och häll den över pajen. Sprid ut riven ost. Grädda i 200°C i ca 30 minuter.

Receptet är hämtat från bloggen Nässelblom och choklad som rekommenderar att man serverar pajen med exempelvis lax till. Du kan självklart också byta ut kirskål mot mangold eller spenat.

Bokonsdag: Stefans Lilla Gröna

Bild: från Bokmässan 2010

Först vill jag hälsa alla nytillkomna läsare från Sveriges Natur välkomna. Kul att ni har hittat hit!

Den här boken såg jag på Bokmässan förra året och häromdagen dök den upp på mitt bibliotek. När jag var tonåring lyssnade jag i perioder mycket på Stefan Sundström så jag såg fram emot att åter stifta bekantskap med honom.

I boken Stefans lilla gröna får man följa med sångaren och låtskrivaren ut i hans trådgård. Han berättar om hur han, steg för steg, försöker göra sin egen mat och försöker leva lite mer som man lär helt enkelt.
Det handlar om allt från surmört och egenodlat snus, till kompostglädje eller hur man odlar med mycket kärlek. Stefan försöker bli oberoende även om han vet att det inte går fullt ut.Men han gillar känslan av att kunan gå förbi Liedl och säga att han inte vill ha deras tomater, att han har egna hemma (som förmodligen är mycket godare dessutom)

Det är är ingen traditionell trädgårds- eller odlingsbok eller självförsörjningsbok för den delen. Den handlar visserligen om glädjen i att odla sig egen mat och det bjuds på en hel del odlingstips (varva palsternackor och rädisor) men även om inspirerande personer, lyckan i att vara förälder och hur man kan försöka att skapa sig ett bra liv som inte nödvändigtvis har med konsumtion att göra.
Som kompostfantast gillade jag verkligen kapitlet om kompostering.Men trots att jag inte äter kött var kapitlen om får och höns, hur man slaktar och tar tillvara det  mesta av köttet ändå väldigt underhållande. Kanske har det något med Stefans befriande berättarstil att göra. Även bilderna i boken är fantastiska, inga glossiga, stylade bilder som man kan hitta i vissa kokböcker utan härliga, livsbejakande bilder.

Glöm inte att läsa slutklämmen, där Stefan skriver om "hur man kan leva någotsånär gott i utanförskap", vare sig den är självvald eller påtvingad. Ett sätt att börja är att ta makten - och varför inte börja med att ta makten över vår middagsmat. 

Vill du har mer av Stefan? Nyligen kom han ut med Stefans lilla röda, hans tredje samling med tidigare publicerade texter.

Trädgårdsarbete med kompost i fokus

Påskhelgen tillbringades hemma och med det fina vädret blev det en hel del tid (och arbete) i trädgården. Eftersom vi är ganska lata har ett lagom stort trädgårdsintresse handlar det mest om att kratta barr och löv, röra i komposterna och dra upp maskrosor.



Resultatet

I september 2009 köpte vi äntligen vår efterlängtade kompost, en Greenline master, och trots lite köldrelaterade problem under förra vintern har det överlag gått bra att kompostera. Förra året köpte vi kompost nummer 2 och nu har det blivit dags att tömma kompost nr 1.



Intressant att notera är att vi uppenbarligen äter en hel del ägg. Jag har valt att kasta äggskal i komposten, jag försöker krossa dem så gott det går men det räcker tydligen inte. Inte för att det gör något. Äggskalen vittrar sönder med tiden och berikar jorden med kalk vilket är bra eftersom jorden annars långsamt försuras av regnet.



Observation nummer två är att sk. komposterbar plast tar ganska så lång tid att bryta ner. Det vita på bilden är den typen av påsar som bland annat ICAs "I love eco" potatisar kommer i.
Annat som inte brutits ner är tallbarren. Vi har två stora tallar i trädgården och vi får massor av barr. Jag har lagt en hel del under rhodedendronbuskarna men även en del i komposten. Det kommer jag nog att sluta med. Träden kommer dessutom att tas ner de närmsta åren så det är ett övergående problem.



Inte heller vinkorkar bör hamna i komposten...

Plasten på bilden är den typen av cellofan som sitter kring ekoavocader - den ska också vara komposterbar enligt uppgift men i fortsättningen så åker den nog i återvinningen. Däremot så verkar det mesta annat som vi slängt i komposten försvinna, allt från matrester, lite trädgårdsavfall som gräs, tidningspapper, fisk och köttrester (inga ben), skaldjur (oftast kokar jag buljong på räk- och kräftskal) och strö.

Hur går det med era komposter?

Bokonsdag: två aktuella trädgårdsböcker

Idag skriver jag om två trädgårdsböcker, En lisa för själen och Slow gardening som har en del gemensamt. Bägge böckerna tilltalar mig som har ett rätt avslappnat förhållande till mitt odlande. Jag gillar att rehabilitera grannarnas utdömda plantor så mina rabatter skulle inte vinna några priser på Chelsea flower show. Jag låter mossan växa fritt i gräsmattan och ägnar mig mer åt att pyssla om komposten än att rensa ogräs. Jag hade inga större trädgårdsambitioner när jag flyttade till hus men jag blev förvånad hur avslapppnande det är att bara gå och räfsa lite barr eller rycka grästuvor mellan plattorna när man kommer hem från jobbet.



Den här boken fick jag tips om via Hannele och mitt bibliotek.
En lisa för själen - trädgård som terapi och friskvård är en bok om trädgårdens läkande kraft.I inledning skriver författaren om hur allt fler människor mår dåligt i vårt samhäller. En del väljer att downshifta för att tid och kraft. Författaren menar dock att det inte behöver en sådan dramatisk förändring för att vi ska må bättre. Det viktiga är istället att komma nära naturen.En liten radhusträdgård eller några krukor med pelargoner räcker för det handlar om att njuta av det lilla.

Trädgårdsarbete har på senare år fått erkännande som en av de bästa metoderna mot depression och utmattning. Det är egentligen ingen nyhet, redan på 17- och 1800-talet kände man till naturens läkande kraft. Men även i vår egen trädgård kan vi använda oss av denna kunskap för att bli gladare, friskare, mer harmoniska och kreativa.

I En lisa för själen får man möta olika människor som hämtar kraft ur sina små och stora trädgårdar. Trädgårdsterapin i Alnarp återkommer på flera ställen i boken, men det handlar även om promenaders välgörande kraft är för och hur man skapar en trädgård som tilltalar alla sinnen. En trädgård är inte något som man åker iväg och köper på en en helg utan något som skapas under tid. Boken uppmanar även till att ha stökigare trädgårdar, att se skönheten i en vildvuxen trädgård och att våga skippa golfgreenen till gräsmatta.

Om författarna
Eva Robild är känd som trädgårdsskribent, men skriver också om stresshantering. I sin trädgård får hon odlingserfarenheter, men ännu viktigare är den som en plats för vila och återhämtning. Annika Christensson är är förskolläraren som sadlade om till trädgårdsfotograf.



Den här boken handlar om att få en prunkande trädgård eller balkong - till en liten kostnad och med minsta möjliga klimatpåverkan. Budskapet är enkelt: Trädgård är något du skapar, inte köper. Jobbar du med och inte mot naturen, och undviker att försöka göra allt på en och samma gång, kommer naturen att hjälpa dig på traven. Slow gardening, som slow food, innebär dessutom att man tar sig tid att njuta, både av målet och vägen.

Boken är i botten en rätt grundläggande trädgårdsbok som passar för både stora och små trädgårdar. Man får lära sig om sådd, odling & förodling, hur man beskär & förökar, att förebygga och försvara mot ogräs, skörd och vilka växter som trivs var.
Boken är full av återbruks och återanvändningstips, allt ifrån att odla i gamla kakburkar till hur man bäst fyndar i containrar. Jag gillar tipset om att använda gamla champagnelådor till fönster- eller balkonglådor.

Boken är översatt och anpassad till svenska förhållanden av Inger Palmstierna, en mycket etablerad och erfaren trädgårdsförfattare som är hortonom i grunden. Hon har gjort ett mycket bra jobb eftersom boken inte känns översatt. Det är bara vissa av bilderna som skvallrar om att boken inte är svensk.

Om författaren
Trädgårdsmästaren Alys Fowler var den som i Storbritannien lanserade begreppet "slow gardening" att jämföra med "slow food". Hon är känd från BBC:s Gardeners' World. Hon har arbetat på New York Botanical Garden och Royal Botanic Gardens i Kew

Trädgårdsinspiration

Bild: normandie2005

Även om det inte alltid känns så är så är våren här. Under Kristi Himmelsfärdshelgen passade jag på att fixa lite i trägården. Komposten har varit nästan full ett tag och nu köpte vi äntligen en ny likadan. Den gamla skall få stå och vila till i höst.
När vi ändå var på trädgårdsmarknaden köpte jag en rabarplanta, några kryddbuskar och några lavendelplantor. Jag satsar på växter som mer eller mindre sköter sig själva. Jag hoppas att lavendeln lockar till sig lite fjärilar också.

Mer
Awesome Urban Gardner
Quick and Easy Gardening Tips

Komposten har frusit!

Vår varmkompost har inte riktigt pallat med den senaste tidens arktiska kyla. Det är egentligen ingen katastrof, kompsten lär ju tina när det blir mildare väder men den börjar bli full nu när materialet inte längre sjunker undan.
Jag googlade"frusen kompost" och fick tips om försöka tina komposten med hjälp av varmvattensflaskor och bubbelplast.



Sagt och gjort, jag fyllde de numera urdruckna julmustflaskorna med så hett vatten de tålde, virade in dem i plastpåsar och täckte hela paketet med bubbelplast. Nu får vi se om det blir fart på komposten igen.



Frågan är hur ofta varmvattensflaskorna skall bytas?

Några andra tips för att få igång en kompost på vintern?

Grön omställning i praktiken - sista webinaret

Bild: Downing Street

Ikväll var det sista omgången i webinarserien Grön omställning i praktiken. Den här gången handlade det om egenodling och näringskretslopp. Medverkande gästföreläsare var Lena Israelsson, vinnare av Allt om Trädgårds Stora Pris 2009. Hon är journalist, kolonist och har skrivit flera böcker om trädgård och odling.

Varför skall vi stadsodla?Det finns en rad miljömässiga anledningar till att odla i staden; det är bra med grönområden i stan, det innebär även vissa ekosystemmässiga fördelar exemplevis pollinering. Dessutom ger stadsodling ett bättre klimat i stan, det sänker temperaturen och ger bättre luftkvalitet

Små städer kan teoretiskt bli helt självförsörjande medan storstäder kan uppnå en försörjningsgrad på 10-15%. 800-1550 m2 odlingsyta krävs för att försörja en person med vegankost. Alla Sveriges trädgårdar skulle kunna försörja halva Sveriges befolkning med vegankost

Gunnar Lindstedt har sagt att "en miljon svenskar måste bli bönder för att vi skall undvika svält"

Kuba är ett exempel där man odlar mycket av tvång eftersom man inte
Och om Kuba kan - kan vi? Detta var en fråga som gick ut bland deltagarna. Den allmänna konsensusen var väl att vi visserligen skulle kunna men att människor nog inte är villiga så till vida vi inte skulle vara tvugna att odla eller svälta.

Lena berättade att klimatförändringarna verkligen märks i trädgårdarna. Säsongen har blivit längre och man kan numera få två till tre skördar. Man kan därmedodla mer intensivt, på mindre yta vilket också ger mindre ogräs. Det gäller att odla matjord.
Man kan förbättra en jord genom att öka jordens mullhalt. Det innebär att man fyller på med kompost, tång, gräsklipp och stadsgödsel. Det är viktigt att kompostera!

Marktäckning är också bra. Är man rädd för sniglar så kan man marktäcka endast på vintern.
Gräva eller inte gräva är också den fråga som många funderar på . Lenas tips var att gräva på hösten.

Gödsling
Gödsla på kinesiska! Gödsla lite i taget och inte på hösten. 3-4 kg/m2 stallgödsel (brunnen eller komposterad) skall det vara. Även sådan som är köpt i säck funkar.
Odlar man intensivt kan man gödselvattna på sommaren. Guldvatten är bäst, 1 del urin och 9 delar vatten (vattna inte på växtdelarn). Gräsklipp (färskt) kan ersätta både stallgödsel och guldvatten. Lägg på 2-5 cm gräsklipp två gånger per säsong - det ger bra jord och allsidig gödsling.

Mer att tänka på
Krossa skorporna, luckra. Marktäcker man så behöver man inte krossa skorpan.
Vindskydd i form av häck eller staket är viktigt. Kompaktodling är praktiskt. Det är bra att kombinera snabba och långsamma växter.
Växhuseffekt på flaska kan man få genom att trä petflaskor utan botten över plantorna.
Använd fiberväv eller plast. Fiberväv är fullt men bra, ger en bra start. Får grönsakerna en bra start blir det bra och mer grönsaker.
Pallkragar är också praktiskt. 1 pallkrage bra för bladväxter och 2 pallkragar kan du odla vad du vill. Pallkragar med gammla fönster ovanpå funkar bra som växthus
Odlingslimpor, ca 120 breda, är en smart odlingsmodell.
Är du nybörjare - satsa på bladväxter! Välj sådant som skördas länge, t. ex plocksallad, slätbladig persilja, portlak och mangold.

Över lag var det här en otroligt inspirerande föreläsning! Lena hade många fina bilder från olika trädgårdar. Jag har redan börjat planera inför våren och det trädgårdsland som jag skall anlägga.

Äntligen kompost

Bild: min egen

Ända sedan vi flyttade till huset för snart 9 månader sedan har jag tänkt att jag skall skaffa en kompost. Nu står vår Greenline Master på plats i trädgården och jag har skickat in en blankett om dispens gällande avfallshämtning. Tidigare har vi haft hämtning var 4:e vecka av restavfall och varje vecka av kompost - nu vill vi bara ha "en-gång-i-månaden hämtning"
Tänkt var antalet transporter skulle minska om alla sorterade och komposterade!

Det följde med en broschyr om hur man sätter igång sin kompost på bästa sätt så jag hoppas att det skall går bra. Förhoppningsvis kan jag få ordning på och gräva ur vår gamla trädgårdskompost också så att jag kan efterkompostera i den till våren.

Jag vet att jag skall undvika äggskal och nötskal - finns några andra bra kompostips?

Odla som Obama

Bild: via The Kitchen Gardener för EatTheView.org

Det har ju skrivits en hel del om att det skall börjas odlas grönsaker i vita husets trädgård. Tillsammans med ett tjugotal skolbarn från Bancroft Elementary Schoo har Michelle Obama börjat gräva upp en del av Vita husets södra gräsmatta. Köksträdgården kommer att innehålla mer än 50 olika sorters grönsaker.
Michelle Obamas tanke är bland annat att skolbarn skall kunna göra studiebesök i köksträdgården och lära sig vikten av att äta närodlat och ekologiskt för att på så sätt sprida vidare budskapet till amerikanska familjer. Fokus ligger mycket på vikten av att äta nyttigt eftersom presidentfrun har gjort hälsosammare kostvanor till en av sina hjärtefrågor.

Då & nu
För över 50 år sedan lät Eleanor Roosevelt anlägga en victory garden i Vita husets trädgård. Dessa trädgårdar som i USA och Storbritannien kom att kallas victory gardens. Segerns trädgårdar var en folkrörelse under bägge världskrigen. Man lät gräva upp bakgårdar, parker, skolgårdar och idrottsplatser för att plantera grönsaker eftersom nationen behövde mat men och så för att odlingen stärkte gemenskapen.

Läs mer!
Det kalla kriget vanns i köket
Staden gror
Farmer in Chief

Bloggtips - Elins trädgård!

Jag snubblade över Elins trädgård när jag sökte efter svenska sidor om the 100 mile diet. Christina, författaren är en "miljömupp, gröna-vågenromantiker, självhushållar-wannabe, trebarnsmamma , loppisjägare som trivs bäst i sin trädgård". Hon bloggar om odling, konsumtion, sitt försök att bara äta närproducerade livsmedel och annat intressant.

Bilden är tagen av cookthinker, med Creative Commons Attribution-licens