Buffertsparande - eller inte?

Bild från 401kcalculator.org


För ett par år sedan förra året skrev jag ett inlägg om hur mycket buffert man behöver. När jag var inne på SEBs sida "Ekonomikollen" så hittade jag en artikel med rubriken "Experten: Kom igång med buffertsparandet" (artikeln verkar inte finnas kvar tyvärr)

Plötsligt drabbas du av oförutsedda utgifter – värmepannan går sönder, bilen startar inte eller du åker på en spontan weekendresa . Då är det skönt om det finns extra pengar på kontot.
– En vanlig riktlinje är att det är bra att ha två månadslöner i buffert. Men det beror naturligtvis på vilken ekonomisk situation du befinner dig i, säger vår placeringsstrateg Roger Törnkvist.

Sedan när är en spontan weekendresa något som bufferten ska användas till?

Behöver man egentligen en emergency fund?
Jag lyssnade också på en intressant podcastintervju med Jessie Mecham (som skapat budgetprogrammet YNAB som jag använder) - the Art of Manliness. Han menade att de flesta som använt YNAB ett tag går ifrån den typen av odefnierade buffertar då de vet vad de behöver lägga undan pengar för - har man en bil kommer det inom en överskådlig tid att behövas läggas undan pengar till service och underhåll. Det bör inte komma som någon överraskning. Sen kan ju det alltid ske oförutedda händelser som sjukdom och olyckor men har man ett hus bör man lägga undan pengar till saker som kan gå sönder.

Och vad är en emergency?
Jag har även läst ett intressant blogginlägg som handlar om en barnfamilj som valde att inte använda sig av sin emergency fund när deras kylskåp gick sönder. Istället flyttade de om pengar i sin budget, sköt på vissa mindre viktiga inköp och klarade sig utan kylskåp i en månad tills de hade fått ihop pengar till att köpa ett nytt.

"Deciding if something is an emergency is a decision influenced by personal circumstances. Thinking about emergencies this way means we have to weigh convenience versus necessity, wants versus true needs. It also means that we both have to be on the same page about our finances and the lines of communication have to be open."

 Deras definition på en riktig emergency är "Vad skulle hålla dig vaken om natten?". Jag är nog böjd att hålla med. Jag skulle klara mig utan både kyl/frys och diskmaskin en månad. Inte heller köpte jag någon ny vattenkokare då min gamla gick sönder i höstas utan kokade vatten på spisen tills jag fick en ny i julklapp (mest för att min familj tyckte att det skulle vara en bra sak att önska sig).

Hur ser du på buffertar?

Ekonomiska mål 2017 - och en tillbakablick

Det här är femte året som jag bloggar om mina ekonomiska mål inför det kommande året och det är väldigt roligt att läsa om vilka mål jag har uppnått tidigare men också hur mina mål har förändrats över tiden. Här kan man läsa om mina mål för tidigare år:

2016
2015
2014
2013

De långsiktiga lånen har alltid varit de samma (skuldfrihet) medan de kortsiktiga har gått från monetära (en viss buffert etc) till att fokusera på upplevelser, främst i form av kortare och längre resor.

Om jag ser tillbaka på mina ekonomiska val så är jag fortfarande väldigt nöjd med att jag köpte en mindre lägenhet istället för hus eftersom jag på så sätt kunna sätta undan pengar varje månad till andra mål. Eftersom jag inte tog så mycket lån så kommer jag att ha amorterat av mitt bolån inom de närmaste åren. Även beslutet av förbli bilfri de senaste åren har inneburit att jag får pengar "över" till annat, främst resor/upplevelser och sparande/amortering.


Ekonomiska mål 2017

1. Sportlov i svenska fjällen
2. Resa till Guatemala med barnen
3. Köpa bil!
4. Göra extra amorteringar på bolån så att jag kan komma ner ytterligare 3% i belåningsgrad.
5. Fortsätta amortera på CSN, siktar på 10-12% under året  
 

Som vanligt har jag sparat till Sportlovet sedan i somras i och med att jag har har ett kontinuerligt semestersparande med stående månatliga överföringar året runt. Det kommer dock att bli betydligt dyrare än tidigare år då vår släktings stuga är såld vilket innebär att jag även måste budgetera för boende.


Jag prioriterar att resa med mina barn (både kortare och längre resor) och under ett tag drömde vi om att resa runt två veckor med tåg i Japan. Vi kom dock fram till att det skulle bli för dyrt så istället kommer vi att resa till Guatemala för att läsa spanska och turista nu i sommar. Det blir lika dyrt att åka dit som till Japan men å andra sidan är det betydligt billigare när vi väl är där.

Mitt nya spännande mål är att jag funderar på att köpa bil! Jag har ju skrivit ett flertal inlägg om hur bra det är att vara bilfri så jag kommer att återkomma till mina bilplaner i ett separat inlägg.

"Mellanmål" 1-5 år

1. Resa någonstans 2018
2. Betala av CSN till 2020
3. Bli av med mitt bolån och bli helt skuldfri 
4. NYC 2020

Jag har lite funderingar på vart jag vill resa 2018 men ännu är inget bokat och bestämt  - förmodligen kommer det att bli bilsemester med tanke på mitt mål att köpa bil. Sen planerar min mor och jag + min dotter ett återbesök i NYC 2020. Vi har ju tidigare varit där 2010 och 2015.

Jag fortsätter att amortera av mitt studielån i rask men inte överdriven takt. Min belåningsgrad ligger för närvarande på 44% och jag siktar på att bli av med det om drygt 2 år (preliminärt hösten 2019). Det är ett ganska ambitiöst men ändå rimligt mål om man som jag vill bli av med studielånet (även om jag är medveten om att det är ett av de mer förmånliga lånen man kan ha).Till saken hör att jag inte har så stort lån och att amortera 1% i månaden är inte någon enorm uppoffring - särskilt nu när räntan fortfaranade är så låg.

Fördelen med min amorteringsplan är också att jag när som helst kan gå tillbaka till CSNs långsammare amorteringsplan om något oförutsett skulle inträffa - jag har inte bundit upp mig. Rent praktiskt har helt enkelt lagt in månatliga överföringar i min internetbank på ett belopp som överstiger CSNs belopp med ett par hundralappar. Efter ett par månader kommer jag ha betalat mer än mitt årsbelopp och därmed räknas resten av årets inbetalningar av direkt från lånet.

Efter att mitt studielån är betalt kanske jag växlar upp och rullar över de pengarna till mitt bolån á la snöbollsmetoden eller så fortsätter jag med mina vanliga fasta belopp där en allt större del kommer att gå direkt till lånet snarare än räntor.


Mål på längre sikt
För närvarande har jag inga mål på längre sikt förutom de olika resorna som vi funderar på. Med tanke på att jag kommer att vara helt skuldfri inom de närmaste åren (2023 om inte tidigare) så lämnar jag öppet för nya spännande mål. Mina barn blir också allt större vilket innebär att nya möjligheter står öppna - t. ex att arbeta utomlands en period.


Men hur...
Jag har i perioder snålat extremt mycket för att framför allt finansiera resan till Afrika 2015 men även andra resor, särskilt Paris som inte alls fanns med i planeringen men som kom som en trevlig om än en smula kostsam överraskning. Det är helt ok att extremsnåla under en period men allra helst lever jag ett rikt men billigt liv vilket innebär att jag gör både stora och små medvetna val, allt från att bo mindre än jag behöver till att inte lyxa till det med delikatesser på helger.
Jag har även bra grundförutsättningar då jag har en lågt belånad lägenhet, ett förhållandevis litet studielån (som dessutom ständigt krymper), låga räntor, klarar mig med bilpool och har ett roligt och välbetalt jobb. 

De ekonomiska målen för 2015 - uppföljning i halvlek

Pengar är inte allt men jag gillar att ha ekonomiska mål...

Liksom förra året känns det bra att göra en uppföljning i halvlek för att att kolla av hur jag ligger i förhållande till mina ekonomiska mål för 2015.

Kortsiktiga mål 2015

1. Finansiera sportlov 2015 (sparade 2000 kr i månaden sedan sommaren 2014)
2. Fortsätta spara löpande till Afrikaresan - slutbetalning i början juni
3. Parisresa
4. Småspara till sensommaren NYC resa med mamma (men har det mesta sparat sedan tidigare på låst konto )
5. Göra extra amorteringar på mitt bolån så att jag kan komma ner ytterligare 3% i belåningsgrad. Avsätter samma summa som tidigare men ökar den inte som jag egentligen hade planerat att göra.  
6. Amortera av 6% på mitt studielån

Vad gäller sportlovsresan så fick jag under hösten använda större delen av mina ihopsparade pengar till handpenningen på Afrikaresan men tack vare flitigt extrajobbande (och snålande) kunde jag fylla på det kontot igen. Eftersom vi har förmånen att kunna bo gratis i släktings stuga blev det väldigt mycket billigare än om vi hade behövt hyra stuga. I år var vi dessutom 4 vuxna som delade på  kostnaderna för mat, hyrbil och bensin etc.
Även Parisresan jag fick i julklapp (betald resa och boende för mig och barnen) blev av. Tack vare strikt budget och ett satans snålande från januari till maj så kom vi ivägäven på den resan. Här kan du läsa mina budgettips från Parisbesöket.

Extraamorteringarna av bolånet löper på. Målet är 3% per år och hittills har jag nått 1,3%. Räntorna är ju fortfarande låga så jag tycker att jag får bra utväxling på mina extraamorteringar. Jag känner att mitt mål funkar - mer mäktar jag inte med just nu i förhållande till mina andra ekonomiska mål [läs resor]. Kanske får jag några hundralappar över under hösten så att jag kan nå 3%.

Hitills har jag amorterat av 3,38 % av studielånat så jag ligger helt i fas med mitt årsmål. Jag amorterar bara lite extra i dagsläget (jag rundar av några tior uppåt varje månad) men trots att det bara rör sig om några extra hundralappar per år så förkortar det tiden som jag kommer att ha lånet med flera år. Dessutom sparar jag pengar på att inte behöva betala så mycket ränta.


"Mellanmål" 1,5-5 år

1. 40-års resan Transsibiriska/transmongoliska järnvägen 2016
2. Betala av CSN innan 2020

Mitt sparande för nästa års resa (500 kr i fondsparande per månad) löper på som vanligt. Efter min Afrikaresa kommer jag att växla över en del av sparandet till 40-årsresan. En del kommer dock att gå till att öka min vardagsbudget efter det senaste årets snålande. Jag har en lista på saker som gått sönder och behöver ersättas, saker som behöver fixas här hemma och jag är mer än redo att öka matbudgeten lite igen.
Som det är nu planerar jag inga större resor efter Kinaresan även om barnen och jag drömmer om lära oss surfa någonstans där det är varmt... Sen vill jag gärna åka tillbaka till Rom och Paris också.

Jag har ju som mål att bli av med mitt CSN i lagom takt men helst till 2020 även om målet har nedprioriterats lite i förhållande till resorna. Planen för i år är som sagt att betala av minst 6% och om jag ökar extraamorteringen med någon hundralpp eller två per år bör jag nå det tills 2020. 


Mål på längre sikt
Jag har egentligen bara ett större ekonomiskt mål på längre sikt och det är att betala av mitt bolån om ca 5-7 år (är nere i 27% belåning). Just nu amorterar jag lite extra varje månad ISTÄLLET för att spara ihop en räntebuffert. Eftersom jag är ensamstående så måste jag vara beredd på räntehöjningar men jag satsar på att kontinuerligt säkra mig genom att amortera ner lånet löpande.

Bokonsdag - Mer klirr i kassan

Idag blir det en recension av "Mer klirr i kassan. Expertråden som formtoppar din ekonomi"*. Den här boken riktar sig till alla som vill få grepp om sin privatekonomi.

Ekonomi ses ofta som något krångligt och svårt, men den här boken lär dig att ta kontrollen över din ekonomi och att oavsett utgångsläget göra mer av det du har.

Det här är en grundläggande bok i privatekonomi men som ändå har en lite annorlunda vinkling. Författarna vill visa att ekonomi inte nödvänidgtvis är något krångligt utan att det egenligen bara krävs en minimal insats nu för att undvika fällor och slippa problem sen.
De har skrivit en lättfattlig men heltäckande bok som tar avstamp i en bedömning av hur plånboken egentligen mår. I bokens första del får man lära sig att göra en pengaplan och att sätta upp ekonomiska mål. Man får även lära sig hur man bygger en buffert och hur man bäst undviker kredfällan  (har man inga pengar nu har man förmodligen inga pengar sen...).

Om jag inte kan betala 3000kr nu, hur ska jag kunna betala 3400kr nästa månad.

Bokens andra del handlar om olika livssituationer och vilka ekonomiska utmaningar som kan komma med dem. Allt från hur man lägger upp studentekonomin till vad man ska tänka på när man köper bostad, skaffar barn eller skiljer sig. En väldigt viktig sak som författarna tar upp här är att man ska vara noga med att läsa avtal och liknande innan man skriver på. Att det är väldigt viktigt att ta sig tiden att läsa OCH förstå - särskilt när det gäller såpass stora summor som när man köper hus och bil. De tar bland annat upp ett exempel ur Lyxfällan där de får en av deltagarna att skriva under en fullmakt där han förbinder sig att köpa en lyxbil till progamledarna. Han tittade inte ens på vad han skrev på ... Anledningen till att han var med i Lyxfällan var också att han hade varit sjysst och gått i borgen för vänner och bekantas lån, lån som sedan inte hade betalats tillbaka... 


Den här Lyxfällan
Föfattarna är ju framförallt förknippade med Lyxfällan, ett av de där programmen som i alla fall jag älskar att hata och som jag framför allt ser för att det får mig att känna mig lite duktig. Skrattet fastnar dock en aning i halsen då jag läser i en intervju att: Deltagarna har ofta svag självkänsla och sällan någon längre utbildning. Inköpen görs på impuls. Men strutsbeteende förekommer i alla samhällsklasser; 

 

"Vi möter dagligen människor som tillämpar strutsprincipen när det kommer till ekonomi. Det vill säga, man stoppar huvudet i sanden och har inte koll på hur många kronor som lämnar kontot - eller kommer in, för den delen. Men! Nyckeln till att förbättra din ekonomi är att veta hur den ser ut idag - och varför du spenderar som du gör."

Och säsongerna i Lyxfällan gör som sagt att de har många avskräckande bra exempel på hur man INTE ska göra och tänka.Boken innehåller även en del tips på vidare läsning, böcker som t. ex Fattiga och rika av Peter Söderlund (recenserad här)

Något helt oväntat Något som jag däremot inte hade väntat mig av den här boken var att det avslutande kapitlet "Sätt guldkant på tillvaron" skulle inledas med hyllande av downshifting och frivillig enkelthet! Den första guldkantsdrömmen som diskuteras är nämligen "mindre stress i vardagen". Författarna refererar bland annat till Jörgen Larsson och hans forskning kring föräldrars tidspress och tipsar om köpstopp som ett sätt att få marginaler i tillvaron - kul!

Till sist några ord från boken som är värda att hålla i minnet om man har en tendens att snöa in på aktiekurser och olika budgetprogram

"Ekonomi handlar inte bara om att hålla eb budget, eller spara så mycket pengar som det bara går. En ordnad ekonomi är också en möjliggörare - ett härligt verktyg om hjälper dig att njuta mer av livet".

Mer
Se intervju med Magnus Hedberg om boken. Sen finns tillgängligt till den 31 mars 2015.
Lyxfällan-duons tips för studentekonomin (flera tips funkar lika bra för icke-studenter)


Om författarna
Magnus Hedberg och Patrick Grimlund är framför allt kända som programledare för tv-programmet Lyxfällan där de har hjälpt hundratals familjer att komma till rätta med sin ekonomi. Vid sidan av programledarjobbet arbetar de som konsulter, coacher och föreläsare. Medförfattare är även Ulrika Ek, journalist och egen företagare och som 2012 kom ut med boken Powerprincipen tillsammans med Camilla Björkman.

*Länken till Adlibris är inte sponsrad utan att sätt att dyka upp under "Bloggat om boken"

Hur stor buffert behöver man?

Buffert är ett begrepp som alltid återkommer när man diskuterar sparande och konsumtion. Men hur stor buffert behöver man egentligen? I boken All your worth (recenserad här) rekommenderar författarna dels en kortsiktig budget på 10000 och dels en mer långsiktig budget som ska täcka 6 månaders utgifter vid arbetslöshet och sjukdom . Om man läser olika bloggar verkar detta vara standardrekommendationen. men alla hushåll ser ju olika ut. I ett gästinlägg från 2011 skrev Oskar om  hur man bör utgå från sin ekonomiska risk när man räknar på hur stor buffert man behöver:

Hur säkert är ditt jobb (verkligen…), hur bor du, bostadsrätt, villa eller hyresrätt? Hur stora lån har ni (om ni bor i bostadsrätt skall även föreningens lån tas med för att ge en korrekt bild). Har ni barn, har ni bilar, fritidshus, båt etc. Var och en av dessa faktorer påverkar ditt behov av en ekonomisk buffert.

I inlägget beskriver han två tänkbara exempelfamiljer och deras olika behov att ekonomisk säkerhet där ensamstående Kalle som bor i lägenhet behöver en betydligt mindre buffert (ca 20 000) än Lasse och Lisa som bor i villa och har bilar (ca 500 000).

Räkna själv
 I en artikel från förra sommaren tipsade Dagens nyheter om hur man ska planera för oväntade utgifter. I ett formulär (som du kan ladda ner här) listar man en rad lite större nödvändiga utgifter som kan vara svåra att klara på den vanliga lönen. Värt att notera är att man genomgående har listat de billigare alternativen.

Källa: DN, ladda ner budgetbladet här

Så tänker jag
Själv har jag valt en buffert på 10 000 som står på ett lättåtkomligt bankkonto. Jag bor i en lågt belånad bostadsrätt, har ingen bil och är väl försäkrad (inkomstförsäring via facket m.m). Jag skulle visserligen förmodlingen ersätta spisen och kyl/frys om de skulle gå sönder däremot förlitar jag mig på den gemensamma tvättstugan och jag är inte säker på att jag skulle köpa en ny diskmaskin om min nuvarande skulle gå sönder. Dessutom har jag ett kreditkort som jag visserligen alltid betalar av varje månad men som egentligen har en räntefri frist på 60 dagar. Sen har jag ju lite olika mer eller mindre låsta sparkonton som jag skulle kunna casha ut om det verkligen knep.

I ett kommande inlägg planerar jag att diskutera när det är läge att ta av sin buffert.

Hur tänker du angående buffert?

Ekonomiska mål 2015

Min målbild  - en stereotyp bild av en kontinent....

Mina ekonomiska mål för 2015 är nästan samma som de som jag bloggade om i januari 2014 men samtidigt inte. Under 2014 fortsatte jag att arbeta med budgetprogrammet YNAB (You need a budget). Det gjorde verkligen skillnad i min ekonomi. Jag blev mycket bättre på att spara "för en regnig dag", bland annat sparade jag några hundralappar varje månad för att användas till julens utsvävningar.

I slutet av förra sommaren bestämde jag mig dessutom för två saker som skulle påverka min ekonomi på både kort (de kommande 18 månaderna) och lång sikt. Dels bestämde jag mig för att börja spara 10% av min inkomst med sikte på att investera dem långsiktigt. Det var egentligen ingen större uppoffring då jag tidigare lagt en budget på ca 80-90% av min inkomst för att ta höjd med tanke på VAB och liknande.  Mellanskillnaden använde jag för att spara ihop till en "fully funded månad" a la YNAB men även till ett mindre överskott som jag använt för en del oförutsedda utgifter som att betala låssmed etc. På så sätt har jag sluppit att nagga av min buffert (emergency fund). Nu är barnen dessutom så pass stora att de kan vara hemma själva när de är sjuka eller har studiedag - det sparar man både pengar och semesterdagar på.

Mitt andra stora beslut var att tidigarelägga min och barnens resa till Afrika. Anledningen till detta var att det skulle bli väsentligt dyrare att vänta med att åka efter att de fyllt 12 år eftersom de då skulle räknas som vuxna. Istället bestämde jag mig för att snåla som satan under en kortare tid.
För att spara pengar till resan och exempelvis få ihop till anmälningsavgift och flygbiljetter som skulle betalas redan i september arbetade jag extra på mitt vanlig jobb, minskade mina extra CSN amorteringar samt snålade rent allmänt. Man kan säga det blev supersparmånad varje månad. Inte alltid så roligt men det är mycket lättare att snåla när man har ett tydligt mål framför sig, ett klart fokus. Eftersom barnen också är motiverade så är det lättare att gemensamt komma fram till att vi gör andra val eller avstår från vissa saker (köpa hämtpizza, gå på Disney on ice etc...) eftersom vi sparar till vår resa. Afrikaresan dominerar våra mål det här året!

Kortsiktiga mål 2015

1. Finansiera sportlov 2015 (har sparat 2000 kr i månaden sedan i somras)
2. Fortsätta spara löpande till Afrikaresan - slutbetalning i början juni
3. Parisresa (?)
4. Småspara till höstens NYC resa med mamma (men har det mesta sparat sedan tidigare på låst konto )
5. Göra extra amorteringar på mitt bolån så att jag kan komma ner ytterligare 3% i belåningsgrad. Avsätter samma summa som tidigare men ökar den inte som jag egentligen hade planerat att göra.  
6. Amortera av 6% på mitt studielån

Vad gäller sportlovsresan så fick jag under hösten använda större delen av mina ihopsparade pengar till handpenningen på Afrikaresan men tack vare flitigt extrajobbande under hösten har jag kunnat fylla på det kontot igen. Eftersom vi bor gratis i släktings stuga ser det ändå ut som att vi ska kunna komma iväg. Jag semestrar dessutom tillsammans med familjemedlemmar så vi delar på alla gemensamma kostnader i form av mat, hyrbil och bensin etc.

Dessutom fick jag en Parisresa i julklapp (resa och boende för mig och barnen). En fantastisk present naturligtvis men jag måste fundera några varv på hur jag löser det finansiellt... Vi ska inte åka förrän i slutet av juni så förhoppningsvis kan jag jobba lite extra.

"Mellanmål" 1,5-5 år

1. 40-års resan Transsibiriska/transmongoliska järnvägen 2016
2. Betala av CSN innan 2020

Nästa år fyller jag 40 och då var planen ursprungligen att åka tåg till Kina. Visserligen har jag sparat en del men med tanke på Afrikaresan får vi se hur det blir med den resan. Eftersom det bara är jag själv som ska resa (förhoppningsvis tillsammans med en kompis men utan barnen) så behövs det heller inte lika mycket pengar som till Afrika)

Jag har som mål att bli av med mitt CSN i lagom takt men helst innan 2020. Detta målet har dock nedprioriterats i förhållande till resorna. I år kommer jag ändå att betala av minst 6% (är nere på ca 64% belåning). Av någon anledning har jag inte tidigare räknat på hur stort lån jag har kvar i förhållande till originalskulden (till skillnad mot bolånet som jag har örnkoll på) men nu har jag börjat även med det.CSN var väldigt hjälpsamma med att ta fram den exakta summan på mitt lån när det var som störst, dryg 2630000... himmel! Men det är ett fantastiskt lån med tanke på vad man får för det!

Mål på längre sikt
Jag har egentligen bara ett större ekonomiskt mål på längre sikt och det är att betala av mitt bolån om ca 5-7 år (är nere i 29% belåning). Just nu amorterar jag lite extra varje månad ISTÄLLET för att spara ihop en räntebuffert. Eftersom jag är ensamstående så måste jag vara beredd på räntehöjningar men jag satsar på att kontinuerligt säkra mig genom att amortera ner lånet. I vår är det dags att lägga om lånet och det ska bli intressant att se vilka villkor jag får. Liksom Per Penning glädjer jag mig till billiga lån i år.

Hur nå de ekonomiska målen?
Jag har enormt stor nytta av YNAB, mitt budgetprogram (jag kommer att blogga mer ingående om det senare i januari). Både genom att jag håller koll på mina utgifter men också för att jag enkelt kan se alla framsteg. Jag strävar efter att leva en bra bit under mina tillgångar genom att ha billiga vanor över lag. Jag har fortfarande ingen bil och snålar med hyrbil/bilpool. Jag dricker förhållandevis lite alkohol och har långa sammanhängande vita perioder varje år.  Jag äter billig men bra och nyttig mat (veckomenyplanering och vego är tricket - inte att leva på nudlar). Dessutom har jag med mig matlåda (rester) i princip alla dagar.
Naturligtvis gör en bra inkomst, låga räntor på CSN och en lågt belånad lägenhet (och låga räntor på boånet) sitt också.

Jag sparar dessutom alla extra pengar som jag får in - extrajobb, pantpengar, löneförhöjning eller när/om jag får tillbaka på skatten. Det är inte alltid jättekul att skicka in de pengarna rätt på ett konto men mina mål sporrar mig. Det hjälper också att jag inte är så intresserad av sådant som smycken eller märkeshandväskor och onödig konsumtion. I sann köpstoppsanda nöjesshoppar jag aldrig - jag unnar mig helt enkelt inte onödiga prylar. Och den här våren blir det att dra åt svångremmen ytterligare - det blir som ett köpstoppsår igen. Fördelen är man tycker att det är extremt lyxigt när man får två gratismånader på Viaplay (tack SJ prio) - det är ett under att jag inte har fyrkantiga ögon vid det här laget :-)

Ekonomisk utvärdering oktober

 Ingen otroligt ordningsam månad i oktober...




September som skulle vara en supersparmånad visade sig istället bli en superdyr månad då jag la handpenning på min och barnens resa till Afrika nästa sommar. För att få ihop pengarna var jag tvungen att tömma alla andra sparkonton/potter vilket gjorde att det känns som att jag är skyldig mig själv pengar. Under september blev det några timmars övertid vilket gjorde att jag fick in lite extra pengar. Tanken är att använda inkomster från min övertid till att fylla på de tömda kontona.


Prio är att fylla på:

1. julsparkontot (jag hade sparat 200 kr i månaden sedan januari)
2. semestersparkontot (jag hoppas fortfarande kunna komma i väg och åka skidor med barnen några dagar i februari)
3. min buffert på 10 000

Tanken med julkontot är att ha 2400 extra kronor att lägga på julmat, julblommor och annat. Det täcker naturligtvis inte allt men blir förhoppningsvis lite hjälp på vägen. I år blir julen förmodligen lite mindre dyr då barnen är hos sin far under julveckan. Det som inte används i december planerar jag att föra över till semestersparkontot och börjar jag om med julsparandet i januari.
Eftersom jag fortfarande har en dryg månadslön som YNAB buffer är det egentligen ingen brådska att fylla på det extra buffertkontot men det känns ändå bra att det som mål. I år har jag tack och lov inte behövt använda de pengarna men man vet aldrig vad som händer. Jag har för övrigt helt gett upp tanken på att köpa en ny mobil i år och det blir nog ingen ny nästa år heller.


Matkostnader
Det lyckades att hålla nere matkostnaderna hyfsat även denna månad även om det blev några hundralappar men än i supersparseptember. Jag har lagat mycket mat på rotsaker, bland annat rotmos, sötpotatis- och kikärtssoppa samt morots- och ingefärssoppa. Dessutom gjorde jag en kålrotslåda av det överblivna rotmoset som jag frös in för att ha till jul.

Nöjen
Jag var ute och åt lunch/fikade ett par gånger med vänner och kollegor som var på besök i stan. Sen bjöd jag min mor på lyxigt Afternoon tea, hennes födelsedagspresent i år och gick på konsert (en fantastisk Sophie Zelmani)


Övrigt konsumtion
 Nya strumpbyxor, några egentligen helt onödiga men kul klädesplagg till en temafest, förseningsavgifter på biblioteket (jag måste lära mig att lämna tillbaka DVDs i tid även om jag inte hunnit titta på dem) och förkylningsbekämpningsmedel från apoteket var den övriga konsumtionen.

Hur gick det med supersparandet egentligen?

Jag är verkligen lättroad...


Under september månad deltog jag i Frivid42s utmaning att superspara i September. Å ena sidan gick det ganska bra eftersom jag levde supersnålt - å andra sidan använde jag överskottet till att delbetala en resa vilket innebar att det inte blev något extra tillskott till sparkontot. Jag fick faktiskt leva rejält snålt under de sista dagarna i september. Eftersom de pengar som jag sparat till resan under flera år fortfarande är låsta på ett konto var jag tvungen att tömma alla mina andra sparkonton, buffertar och liknande. Så nu känns det på något sätt som om jag är skyldig mig själv pengar men det kommer att rätta till sig under hösten. Det är bara att fortsätta att betala mig själv först som jag alltid gör - fast lägga undan en lite större del till det än annars. Sen kan jag glömma det där med att byta ut min gamla mobil också....

Mina  besparingar
Matlåda till jobbet nästan alla dagar
Satsade på billig mat
Plockade svamp, frukt och bär
Åt ur förråden
I princip köpstopp på kläder och annat (köpte strumpbyxor och födelsedagspresenter)
Inga onödiga transporter (köpte ett bussmånadskort och betalde månadsavgiften till Sunfleet bilpool)
Drog ner på alkohol (köpte inget på Systembolaget och drack ett glas cider ute)

Mina inkomstökningar
Mina enda inkomstökningar var tyvärr en bonuskupong från en livsmedelskedja och 30 kronor i pantpengar för burkar och flaskor. Jag lyckades inte ta mig samman och sälja några saker. Visserligen arbetade jag lite övertid men det kommer inte att märkas på lönekontot förrän nästa månad.

Min största uppoffring under supersparmånaden var att gå hem nästan hela vägen från stan istället för att ta taxi....Eftersom jag sällan är ute och festar så hade jag inte koll på det framåt morgonkvisten är några timmars glapp efter att nattrafiken har slutat köra men innan den vanliga trafiken har börjat gå. Istället för ta taxi och komma hem på 15-20 minuter så gick jag några kilometer, väntade 20 min på en buss som tog mig en bit på vägen och gick sedan ytterligare några kilometer...

Det bästa under sparmånaden var när jag blev bjuden på restaurang och provade koreansk/mexikansk mat. Väldgt gott och trevligt! Det var också lyxigt att mingla runt på bokmässan och dricka gratisvin.

Resultatet i siffror

Fasta utgifter 8352
Välgörenhet 200
Rörliga utgifter 2973
Mitt vanliga sparande (inkl extra-amortering) 7326

Mina rörliga utgifter blev väldigt låga under september trots att jag åt lunch och middag ute vid några tillfällen. Dessutom fyllde tre av mina närmaste familjemedlemmar år samt att vi hade födelsedagskalas hemma. Tack vare snålandet fick jag ett rejält överskott på några tusenlappar som användes för att delbetala min resa.

Vad har jag då lärt mig av supersparprojektet? Framför allt att jag tycker att jag har ett fantastiskt liv och att en sparmånad egentligen inte gör varken till eller från vad gäller livskvalitet. Jag tror att jag är bra på att ta till vara på de små glädjeämnena i livet helt enkelt. Det hjälper nog att jag är omgiven av vänner och bekanta som delar mina värderingar eller i vart fall inte bryr sig nämnvärt om vilka val andra gör i livet.

Hur gick det för er?

Supersparmånad som ett sätt att mota bort Murphy

Bild: Thomas Waldix

Murphys lag är ett modernt tänkespråk som formuleras ungefär "Om något kan gå fel så kommer det förr eller senare göra det".

När jag läste några andra bloggar kom jag att tänkta på ytterligare en anledning att prova en supersparmånad, nämligen som ett sätt att mota bort Murphy. En supersparmånad är nyttig dels genom den förhoppningsvis genererar ett litet överskott som kan användas till att fylla på bufferten och dels för att den visar var man skulle kunna skära om något oförutsett inträffar.Just det här att kunna skära ner utan att behöva utnyttja sin buffert är bra eftersom det skapar större marginaler i tillvaron.
I somras behövde jag exempelvis ringa en låssmed en lördag då mitt dörrlås hade gått sönder. 2 timmars väntetid, 5 minuters arbete senare samt 1600 kr fattigare kom jag in i min lägenhet... Visserligen har jag en buffert men den här gången behövde jag inte nalla av den. Istället tog jag pengar från lite andra budgetkategorier (som jag har totalkoll på genom YNAB, mitt budgetverktyg. Närr man ska använda sin buffert och inte, är något jag har funderat en del och på och som kommer att bli ett inlägg längre fram.

Trevlig helg!

Gästinlägg: att få ut mesta möjliga av sina pengar

Bild: Being there av Tom

Dagens gästinlägg kommer från MA vars familj som har minskat amorteringarna på huset för att finansiera en framtida livsstilsförändring 


När jag konsumerar vill jag få ut mesta möjliga av mina pengar. Alltså köper jag bara sådant som jag verkligen behöver och någon gång då och då sådant som verkligen gör mig (eller andra) glad. Tid med min familj och gemensamma upplevelser går före fina kläder till exempel. Min man och jag har ca 18000 kr var efter skatt en vanlig månad och vi har två barn. Jag har aldrig haft svårt att få lönen att räcka. Vi hade två bilar och sålde den ena när vi insåg att vi kunde turas om att cykla till jobbet de dagar vi inte behöver bilen i jobbet. Vi cyklar nu cirka 6 mil var i veckan och har fått massor av kommentarer från omgivningen. Jag tycker inte att det är en uppoffring ens utan längtar till de dagar då det är min tur att cykla.

Varför har andra så svårt att acceptera att man gör olika val? 

Vi har amorterat cirka 10000 kr varje månad på huslånet, men har sedan ett år tillbaka i stället sparat pengarna till en studiebuffert. I höst skall min man påbörja tre års studier för att lämna ett yrke han aldrig trivts med. Det kanske inte betalar sig ekonomiskt, men ger hela familjen så mycket livskvalitet. Jag får ibland kommentarer av typen "ni åker ju aldrig på solsemestrar med era barn" och tänker då på allt våra barn får i stället. Massor av tid tillsammans med oss. Roliga utflykter och semestrar i närområdet till exempel. Massor av kulturupplevelser som de uppskattar. Barnen är tre och fem år och älskar att bara härja i skogen. Jag tror inte det skadar dem att skogen ligger just i Sverige.

Varför får man inte göra sina egna val utan att bli ifrågasatt?

Vi äter vegetariskt för att kunna unna oss att handla bra mat. Vi odlar själva och köper kravodlat. Jag har inga problem med att andra väljer att äta kött, men upplever ofta att jag måste försvara mina val. Likadant med alkohol. Jag dricker gärna både öl och vin, men sällan eftersom jag tycker att det hör till "guldkantskategorin". Får ofta kommentarer när jag tackar nej. Det är bra för min hälsa att träna och äta nyttigt och undvika alkohol, men det provocerar många i mn omgivning och jag äter därför kakor på jobbet ibland trots att jag inte ens vill. Varför får man inte göra sina egna val utan att bli ifrågasatt? Jag lever inte som hippie, utan har akademisk examen och ett ordnat hem och normala kläder osv men ändå känner jag att jag borde "rätta in mig i ledet". Din blogg är så rolig och inspirerande eftersom den är tillåtande och positiv. Fler tänker som jag att de vill få ut mesta möjliga av sin konsumtion, men gör sina egna val, olika mina. Det är intressant och tankeväckande. Tack!

Tack för ditt inlägg MA! Visst är det konstigt att man ska bli i frågasatt för sina val så fort man avviker minsta lilla från Svensson normen... men jag tror att det på ett sätt är bra att tvingas argumentera för sina val, att det stärker en på sikt!

Vill du gästblogga? Maila mig på antianki@gmail.com

Gästinlägg: En studerandebudget för två

Bild: CollegeDegrees360

Glädjande nog fick jag mycket respons på mitt inlägg om att min budget inte är din budget. Dagens budget kommer från en student. Det är två vuxna som bor i södra delarna av Sverige, i en mellanstor stad (dock ligger generellt hyror och matpriser i nivå med storstäderna).

Inkomsterna som student är både lite osäkra och lite varierande, ex. får man bara en liten utbetalning i maj och inget alls under sommarmånaderna. I min exempelbudget har jag räknat med att jag och min sambo, som enda personer i hushållet, får in 9000 kr var i månaden. Ibland är denna summa mindre och ibland större, och då låter vi buffertsparandet gå in för att jämna upp. Under somrarna försöker vi att jobba och då blir inkomsterna större, men dessa pengar läggs oftast på en kortare semester och/eller in i buffertsparandet.

Månadsbudgeten jag redovisar är ändå representativ för oss under större delarna av året: två studerande utan barn eller husdjur och med gemensam ekonomi.

På grund av att vi är studenter och inte har så väldigt mycket pengar in varje månad, och osäkra inkomster, har vi fått göra en hel del val och prioriteringar för att minska våra utgifter.
Som studenter har vi förmånen att bo lite billigare, dock har vi valt bort ett centralt läge och en stor fin lägenhet. Vi har alltså valt att bo lite sämre och mindre för att ha råd till annat.
Sambon klipper vi hemma med hårtrimmer för det blir billigast, och jag klipper mig 3-4 gånger per år hos frisörelever.
Vi har valt det mest prisvärda elabonnemanget vi kunde hitta och likadant med våra telefoner, hemförsäkring och personförsäkringar (jämfört på elskling.se och Compricer). Det ska noteras också att tack vare vi är studenter har vi studentrabatt både på hemförsäkring och fack/a-kassa, men å andrasidan måste vi betala mycket och ofta dyr kurslitteratur, nationsavgifter och kåravgifter. Medicin och läkarvård lägger vi också en hel del pengar på då jag har en kronisk sjukdom vilken dels kräver många läkarbesök men även dyra mediciner. Ibland är det betydligt mer än 700 kr som läggs på läkarvård/medicin, men detta är en snittsumma per månad över ett år.

Vi lagar också all mat hemma, köper på extrapris och försöker att äta mer soppor. 

Bröd bakar vi själva och vi gör egen müsli. Vi tar med matlådor till skolan och försöker att inte äta ute så ofta. Gör vi det, hamnar restaurangbesöket under kategorin nöje i vår värld. Vi handlar också väldigt sällan kläder eller fikar ute.
Vi äger heller ingen bil utan försöker åka kollektivt, cykla eller gå om möjligt. Ibland går det inte och då får vi försöka låna eller hyra en bil. Hyra en bil låter väldigt lyxigt, men det blir faktiskt mycket billigare än att äga en för vår del! Detta beror såklart på hur ofta man behöver en bil.

I budgeten kan ni också se att vi har ett målsparande. 

Vi ska gifta oss nästa år (ett litet budgetbröllop blir det) och för detta sparar vi 2000 kr/mån. Hela bröllopet med ring och kläder får alltså inte gå på mer än 36 000 kr. (Senare i maj kommer det ett gästinlägg om budgetbröllop från samma författare! / Anki)

 Det finns säkert mycket som vi skulle kunna göra mer i vår budget; kanske äta helt vegetariskt, mer nudlar eller lägga mindre pengar på nöjen. Samtidigt så måste man kunna leva tycker jag, i den mån det går det vill säga. Behöver någon av oss ett par skor eller en jacka- ja då kan det inte bli något biobesök eller liknande den månaden. Jag känner mig ändå tacksam över att vi kan spara lite de flesta månader, men vi har också jobbat mycket med att sänka våra utgifter för att det ska gå.

Att börja med YNAB istället för bokföring i Excel har sänkt våra utgifter med mer än 2000 kr i månaden, så från mig är det ett tips (i alla fall testa programmet gratis först)!

Budget
Inkomst: 18 000

El: 250
Hår: 30
Fack och a-kassa: 150
WWF-Vän: 30
Hyra och internet: 5200
Telefon: 400
TV: 180
Personförsäkringar: 160
Hemförsäkring: 150
Frisktandvård: 90
Mat och hygien: 3500 (ekologiskt så mycket som möjligt)
Nöjen, kläder och övrigt: 1600
Medicin och läkarvård: 700
Kollektivtrafik: 500
Skola: 1060
Presenter: 300
Målsparande, bröllop: 2000
Buffertsparande: 1700

Ann-Christins kommentar: Jag tycker att det här paret har en vettig budget med rimliga uppdelningar för där de befinner sig i livet. Som man kan läsa ovan har de arbetat aktivt med att sänka sina kostnader samtidigt som de inte försakar nöjen. Den här budgeten är också ett bra exempel på hur allas förutsättningar är olika (förhållandevis mycket pengar går till medicin och läkarvård). Jag gillar även att de har en post för målsparande och en för buffertsparande. Utmaningen framöver som jag ser det blir att inte dras med i livsstilsinflationen när de slutar studera och börjar arbeta. Om de kan applicera samma principer när de får större inkomster kommer de att stå väl rustade.

Min budget är inte din budget

Bild: LendingMemo.com.

Under alla de år som jag har bloggat (för dig som är nytillkommen läsare så startade jag den här bloggen i december 2006, precis innan mitt köpstoppsår drog igång) har jag tyvärr fått en hel del negativa kommentarer och mail. När jag hade köpstopp handlade det framför allt om de val som jag gjorde (jag köpte t. ex vin på Systembolaget - eftersom jag inte gick på krogen under köpstoppsåret) men även att det var synd om mina barn (för att de inte fick allt de pekade på eller?)


Det senaste året har jag skrivit en hel del om privatekonomi, både generellt men också hur jag själv prioriterar. Ofta får jag då kommentarer på bloggen och mailen som går ut på att det är lätt för dig att göra si eller så eftersom du inte har tre/åtta/inga barn/bil/hus/sommarstuga/är sjukpensionär/är ålderspensionär/pluggar/tål inte gluten/är fruktarian/bor på landet/bor i Stockholm/bor i Norrland osv... Uppenbarligen är jag inte ensam om att få den här typen av feedback (Mr Moneymustache: How to Tell if You’re a Complainypants) men ändå.

Ofta får jag även önskemålet att göra en budget som motsvarar situationen för någon som uppfyller två, tre eller fler av kriterierna ovan. Mitt svar är alltid nej, jag kan ju bara göra en budget utifrån mina egna förhållanden. Om jag skulle ge ett grundråd till den som inte får ihop sin budget så är det att göra sig av med bilen och flytta till något billigare... men till och med jag förstår att det inte är så lätt för någon som bor där det är dåligt med kollektivtrafik eller som lever i en gummibandsfamilj (2 barn ena veckan, 5 barn andra veckan osv).

Dela med dig av din budget!
Så nu utmanar jag dig där ute - dela med dig av din budget och dina budgetfrågor!
Har du en egen blogg så skriv ett inlägg (maila mig så lägger jag upp en länk - antianki@gmail.com) och tagga det gärna med #minbudget. Har du ingen egen blogg så får du gärna skicka in din budget till mig så ska jag lägga upp den här på Köpstoppsbloggen - och naturligtvis får du vara hur anonym du vill. Jag tänker mig konstruktiva inlägg i stil med exempelbudgerna på YNABS blogg eller en reader case study hos Mr Money Mustache.

Det finns inga direkta regler men skriv gärna om du har några ekonomiska mål eller specifika förutsättningar. Ofta blir man hemmablind men tillsammans kan vi förhoppningsvis komma upp med kreativa lösningar! Jag vet att det finns en hel del skarpa hjärnor bland mina läsare som garanterat har bra tips och råd att dela med sig av.

Antar du utmaningen?

Några som antagit utmaningen:

1. Snålmor (2 vuxna, 2barn, 2 bilar och boende i Norrland)
2. Fri vid 42 (2 vuxna, 3 barn, hus som är avbetalat) delar med sig av både budget och balansräkning
3. Hemmamman (2 vuxna, varav 1 arbetar mindre än halvtid, 3 barn och matkostnader på runt 2500) 
4. Familjen Fri ( 2 vuxna (en sjukskriven + 1 föräldraledig) och två små barn. Villa (men på väg till lägenhet) i en kranskommun till Stockholm. Har sparat nästan 60% av sinba inkomster det här året
5. Finanskvinnan (1 vuxen, bor i Stockholm i hyreslägenhet och har som mål att bli ekonomiskt oberoende)
6. Händelsevis ( 2 vuxna (en student + 1 föräldraledig), 1 barn, boende i brf i Malmö)
7. Sparsamma Sanna (2 vuxna och två 20+-åriga söner, bor i villa i Stockholmstrakten) 
8. Tålamodet (2 vuxna, varav 1 frilansar och en är föräldraledig, + bebis) 
9. Snålcoachen (2 vuxna med varierande inkomster, 2 tonårsbarn, i Stockholmsområdet) 
10. Kan jag bli rik ( 2 vuxna med delad ekonomi, boende i bostadsrätt i mindre kommun)
11. Sparsamhetsfamiljen (två vuxna och ett spädbarn, bor i en förort till Stockholm. Första gången vi fått igång ett sparande och har en buffert på kontot)

Bokonsdag: All your worth

Förra veckan recenserade jag Dave Ramseys the Total Money Make-Over och nu har turen kommit till All your worth så här i snålmånaden april. Den här boken är framför allt känd för 50/30/20 modellen eller "the Balanced Money Formula" som den också kallas. Jag har skrivit ganska utförligt om 50/30/20 budgeten i mars förra året och Oskar har också tagit upp  budgetmodellen i sitt gästinlägg om Balans och att köpa frihet men det finns även annat att hämta i boken.

“The rules of the game have changed"

Författarma inleder med att referera till sin förra bok, hur spelreglerna för vår privaekonomi (i framför allt USA) har ändrats. Förr i tiden, och man behöver egentligen inte gå längre tillbaka än tidigt 80-tal såg förutsättningarna helt annarolunda. Om man bara levde ett vanligt liv, hade ett vanlgit jobb etc så klarade man sig bra. Det fanns inte möjlighet att handla på kredit på samma sätt, man fick inte låna till mer hus än man hade råd med och det kostade inte en förmögenhet att gå på college eller att hamna på sjukhus. Nu ser verkligheten annorlunda ut men i boken visar författarna hur man trots de nya spelreglerna kan få en ekonomi i balans.Boken tar upp sex steg för att få sin ekonomi i balans livet ut

1. Count All Your Worth
2. Escape from the Thinking Traps
3. Count the Dollars, Not the Pennies
4. If You Can’t Afford Fun, You Can’t Afford Your Life
5. To Build Your Future, Pay Off Your Past
6. Build Your Dreams a Little at a Time

Det första steget innebär att man skaffar sig en överblick över sin ekonomi. Tanken är att man ska se hur ens egen ekonomi står sig i förhållande till 50/20/30 modellen.
Det andra steget handlar om hur man tar sig förbi tankefällor som att "men jag har ju barn", "jag kan inte skaffa mig ett billigare boende" eller "men jag är ju sjukpensionär/småbarnsförälder/ensamstående". Om man i lugn och ro analyserar sina "men" i förhållande till sina mål så kan man oftast hitta någon form av lösning. Det gäller även att inte fastna i "allt eller inget" tänket - att kan jag inte får ner mina needs till 50% så är det kört.Kan man få ner det till exempelvis 53% har man vunnit en hel del!
Steg 3 - här gäller det att titta närmare på sina wants och needs men också att fokusera på den stora bilden istället för att spara några ören här och där. Tanken är framför allt att få ner sina needs till max 50%. Eftersom långsiktiga åtaganden ingår där så får man tips hur man shoppar försäkringar, bolån och liknande stora kostnader.
I steg fyra lyfter författarna fram hur viktigt det faktiskt är att få ha lite kul också - men baraom man jobbat hårt för att få ordning på sparandet (20%) och det nödvändiga (50%). Då kan man använda 30% (i kontanta medel - inget får tas på kredit) till sånt som inte är nödvändigt.
Steg fem handlar om att använda en del av sitt 20% sparande till att betala av sina skulder men man ska också fundera på varför man har försatt sig  i skuld. Liksom Ramsey ska man använda eventuella sparade pengar (förutom en 1000 dollar buffert) för att attackera sina skulder en efter en. Till skillnad mot Ramseys metod ska man dock prioritera den skuld som känns jobbigast, oavsett storlek eller ränta.
När man är skuldfri (förutom huset) är det dags att fokusera på framtiden. Författarna har en även en trappstegsmodell för detta:

Men den största behållningen med boken är ändå the Balanced Money Formula

50/30/20 eller "the Balanced Money Formula" kan sammanfattas med att man bygger sin ekonomi på en något förenklad budget modell där 50% av ens inkomster ska täcka alla nödvändiga utgifter (tak över huvudet, amorteringar, basmat, baskläder, el, värme, vatten osv). 30% av inkomsterna är man fri att lägga på sånt som inte är direkt nödvändigt, allt från restaurangbesök till designerkläder och kabelTV utifrån tycke och smak. Dessutom ska man spara hela 20% av ens inkomst.

Förra året när jag först provade hade jag svårt att få in min månadsbudget i modellen ovan men nu efter att lagt in mars siffror låg jag nästan exakt på 50% för wants (trots den årliga bostadsförsäkringsräkningen) och 20% för savings. Däremot låg min wants under 30 men enligt mig ändå ganska högt för en normal månad mycket, för att jag och barnen bland annat var i Stockholm och besökte min bror och deras nyfödda dotter.  Jag skulle tippa på att jag en vanlig månad ligger lägre på både wants och needs och "glappsumman" kan egentligen inte räknas in bland savings eftersom de pengarna är avsedda  för att enligt YNAB modellen användas en regnig dag. Exempelvis "sparar" jag till kommande stora räkningar som jag betalar på årsbasis. Dessutom samlade jag i mars pengar "på hög" för min YNAB buffer - de syns heller inte i savings.
Det kan också vara svårt att bedöma var vissa  utgifter hamnar någonstans på skalan mellan wants och need.  Precis som jag skriver här så behöver du tak över huvudet men inte nödvändigtvis ett sovrum per person. Du behöver kläder men inte märkesjeans.


Rädda - Varna - Larma - Släck
Boken tar även upp några nödfallstips och situationer där det är ok att gå över och under den rekommenderade 20/30/50 fördelningen. Några exempel är dödsfall, skilsmässa, om man förlorar jobbet etc Författarna tipsar även om att göra en sorts årlig brandövning eller riskanalys där man inventerar sin svaga punkter och vet var man ska skära i budgeten ifall något oförutsett inträffar. Riktigt bra tips!

Sammanfattningsvis innehåller den här boken egentligen inget nytt  - de allra flesta vet att det är bra att spara, bra att inte leva över sina tillgångar etc men 50/30/20 modellen är en väldigt praktiskt och konkret modell för att arbeta med sin ekonomi. Eftersom den egentligen inte är någon renodlad budgetmodell kan man använda YNAB och i teorin även Dave Ramseys baby steps för balansera sin ekonomi. För det är viktigt att ha balans. Snålmånad (eller köpstopp för den delen) är en tillfällig lösning men i längden inte speciellt hållbart - det är därför som jag predikar medveten konsumtion som ett sätt att uppnå balans.

Om författarna
Boken är skriven av mor och dotter, Elisabeth Warrren och Amelia Warren Tyagi. Modern Elisabeth Warren är numera senator men var tidigare juridikprofessor på Harvard medan dottern Amelia Warren Tyag är journalist och har arbetat med olika saker. De har tidigare gett ut The Two-Income Trap tillsammans och Elisabeth har även gett ut en rad andra böcker inom ekonomiområdet. Senare i april kommer boken "A fighting chance", en sorts biografi som handlar om hur hon under mer än 20 år har stridit för att reformera konkurslagstiftningen och genomför andra ekonomiska reformer.

Ekonomiska mål 2014

Bild: Trung NGUYEN    Om 3 år ska jag kolla in zebror på nära håll.

"...vårt övergripande mål är att skapa så stora möjligheter som bara går för att vi ska kunna forma vår framtid, vi tror att detta bäst uppnås genom att ha rimliga inkomster, låga kostnader och att i förlängningen se till att bli helt skuldfria"

 Liksom Oskar i gästinlägget  som citeras ovan har jag en långsiktig ambition om att kunna forma min framtid med så stor frihet som möjligt. Men för att nå detta långsiktiga mål måste man ha lite mindre konkreta delmål på vägen.
Mina mål för 2014 är ungefär samma som de som jag bloggade om i augusti 2013.

Delmål under hösten:
Tighta till budget för att bygga upp ett överskott som kan användas till resor eller amortering
Spara 2000 kr / månad inför sportlovet
Spara 500 kr i månaden vardera till mål 4 & 5
Göra extra amorteringar på bolån så att jag kan komma ner ytterligare någon % i belåningsgrad. (drygt 1%!)

Då skrev jag även att jag precis börjat prova budgetprogrammet YNAB (You need a budget). Jag är övertygad om att jag inte hade lyckats så bra med mina sparmål för 2013 om jag inte hade haft YNAB. Visserligen använder jag mig av principen "pay yourself first" och sparar med hjälp av automatiska överföringar när lönen kommer men med hjälp av YNAB "hittar" jag också pengar. Det blir väldigt tydligt att om jag INTE köper nya kläder eller gå på café X gånger i månaden så har jag X kr över som jag kan använda till någon annan kategori istället. Mycket pedagogiskt! Jag triggas också av att tydligt se mitt nettovärde (tillgångar - skulder) öka med hjälp av YNABS stapeldiagram - även om det går sakta... Nu när årsbeskeden börjar trilla in kan jag även lägga summorna för mina pensionssparanden, något som jag inte engagerat mig i så mycket tidigare.

Kortsiktiga mål 2014

1. Finansiera Sportlov 2014 (har sparat 2000 kr i månaden sedan i somras)
2. Finansiera Sommarsemester 2014 utland + hemester (börjar spara till detta efter sportlovet)
3. Spara till sportlov / semester 2015 (börjar spara till detta efter sommarsemestern)
4. YNAB - fully buffered (en månadslön på banken)
5. Göra extra amorteringar på bolån så att jag kan komma ner ytterligare 2% i belåningsgrad.

Jag har helt skippat mina planer på ev renovering. Jag har även skjutit på köp som ny skidjacka m.m - allt för att uppnå framför allt mål 4. YNAB bygger nämligen  på 4 viktiga principer

1. Ge varje krona en uppgift
2. Spara för en regning dag (jul, semester,kylskåp som går sönder)
3. "Roll with the punches" (ungefär anpassa kontinerligt din budget allt efter vad som händer i ditt liv)
4. Lev på föregående månads inkomster

Jag känner att jag har bra koll på 1-3 men hitills har jag bara fått ihop dryg hälften av summan som behövs till mål nr 4. En anledning är nog att jag inte har prioriterat detta mål så högt eftersom jag samtidigt sparar till mina ekonomiska mål på kort och mellanlång sikt samt amorterar lite extra på studielånet och bolånet.

"Mellanmål" 2-5 år

1. NYC tillsammans med min mamma när hon fyller 65 (nästa år)
2. Betala av CSN innan 2020
3. 2 stora resor (Afrika 2017 och Transsibiriska/transmongoliska järnvägen 2016)

Om två år fyller jag 40 och då vill jag åka tåg till Kina. Om tid och pengar finns vill jag även resa runt lite i Kina samt göra en avstickare till Sydkorea. Året efter (eller snarare 1,5 år senare) är planen att barnen och jag ska åka på safari någonstans i Afrika över jul och nyår. Efter de stora resorna kommer jag nog att lägga lite krut på att bli av med studielånet.

Mål på längre sikt
För att anknyta till inledningen vill jag också betala av mitt bolån om ca 5-7 år. Just nu amorterar jag lite extra varje månad ISTÄLLET för att spara ihop en räntebuffert. Eftersom jag är ensamstående så måste jag vara beredd på räntehöjningar.

Men hur...
När jag bloggade om mina mål förra gången så fick jag frågan om HUR jag kan spara så mycket. Det enkla svaret är att jag är snål som satan mer av en Spara än en Slösa... Jag försöker att leva under mina tillgångar och ha billiga vanor helt enkelt. Mer utförligt så sparar jag främst pengar genom att inte äga bil (2 mil t jobbet och jag cyklar eller tar bussen) och ta med lunch till jobbet alla dagar. Jag prioriterar även bort saker som nya kläder och prylar, äta ute, och alkohol. Jag håller mig ifrån butiker och loppisar eftersom jag har allt jag behöver och mer därtill.
Mina förhållandevis låga matkostnader bygger på veckoplanering, vegetarisk mathållning, matlagning från grunden och appen matpriskoll. Dessutom bakar jag allt bröd själv och äter extremt billigt (rester och annan "tråkigt mat") när jag inte har barnen.
Slutligen har jag en bra lön, låga räntor och inga konsumtionslån. Jag har knappt 650 000 i skulder fördelat på studielån och bolån. Jag har valt att inte binda mitt bolån (för att kunna amortera extra ibland) och har hela tiden haft en ränta på mellan 2-2,5%.

Det kanske låter som om jag har ett ganska trist liv men jag läser extremt mycket böcker och ser mycket film (men lånar både DVD och böcker/tidningar på biblioteket istället för att köpa). När jag inte har barnen ägnar jag mycket tid åt att plugga men träffar också vänner. Att blogga är också en ganska billig hobby. När jag har barnen så umgås vi med familj och vänner eller ägnar oss åt deras fritidsaktiviteter (schack, dans, fotboll, handboll osv.). Vi tittar också på mycket film tillsammans, pysslar och spelar spel.

Det sättet som jag har lagt upp mina ekonomiska mål och sparanden kanske inte är det mest optimala men det funkar för mig. Kanske har jag andra prioriteringar om 6 månader eller vid nästa årsskifte men då kan jag justera mina mål, binda mina bolån eller vad jag nu känner är viktigt. Och för att hålla uppe sparmotivationen under tiden har jag satt upp bilder på djur på savannen och olika kinesiska sevärdheter som jag tittar på varje dag...

Matmåndag - Om krisen kommer, då går jag till skafferiet

Välfyllt skafferi

För ett tag sedan läste jag en intressant artikel i SvD om det faktum att det inte finns någon myndighet som har ett samlat ansvar för livsmedelsförsörjningen vid kriser. Och nu när det knappt finns några telefonkataloger längre, hur ska vi då veta vad vi ska göra när kriget/krisen kommer... 

Även på kort sikt är sårbarheten hög. Viss lagerhållning finns i alla delar av livsmedelskedjan. De enskilda hushållens livsmedelslager beräknas räcka i 3–12 dagar. Dagens butiker har inga lager. Det vi ser på hyllorna är det som finns, och det räcker bara en dag. De fåtaliga centrallagren räcker i 3–8 dagar. Livsmedelsindustrin och importhamnarna har tillgångar för ytterligare ett par dagar. Alla lager är i princip på hjul.

Just att vi är sårbara även på kort sikt är tänkvärt. Jag är absolut ingen survivalist men det skadar inte att ha ett välfyllt skafferi. Det har man nytta av även vid sjukdom (om man inte kan komma hemifrån), elavbrott eller liknande - förutsatt att man har möjligheter att tillaga maten förstås. Framför allt är det en praktisk buffert att ha om det är fler dagar än pengar kvar i slutet av månaden.
I min bostadsrättsförening har vi förmånen att ha en gammaldags matkällare som jag använder som extra skafferi. Jag har inget speciellt system utan försöker helt enkelt fylla på lite i taget när det är extraerbjudanden på torrvaror eller konserver som familjen gillar. Sådant som pasta, bönor, linser, krossade tomater, färdig pastasås (perfekt när man campar) osv.
Sen gäller det förstås att äta upp maten innan den blir gammal också. Jag är inte så jättekinkig med bäst före datum - huvudsaken är att det ser, smakar och känns ok men sega chips eller frukostflingor är ingen större hit.

Har du något skafferitips?

Uppdaterade ekonomiska mål - och nytt budgetprogram

Solnedgång över Köpenhamn

Medan barnen har semestrat med sin pappa har jag tagit tillfälle i akt att se över ekonomin inför hösten. När jag summerade semesterutgifterna kunde jag konstatera att jag mer eller mindre hållit mig till budget vilket gjorde mig nöjd. Jag tycker verkligen att jag fick valuta för pengarna också, en riktig lyckad semester i alla avseenden!
Men nu är det dags att ta nya tag inför hösten. Jag har bland annat ägnat lite tid åt att fundera över mina långsiktiga och kortsiktiga ekonomiska mål.
Jag har tidigare bloggat om mina ekonomiska mål men de har förändrats lite. Två av mina mål har jag "strukit" - eller uppfyllt beroende på hur man ser det... Jag har min kortsiktiga buffert, min sk "emergency fund" klar och eftersom min lägenhet inte har några större renoveringsbehov så har jag ingen direkt målsumma för mitt renoveringskonto. Istället sparar jag några hundralappar varje månad ifall jag vill göra något i framtiden, eller om något som inte är akut (täcks av buffert) skulle behöva ersättas.
Sen har jag några sparmål för resor:

1. Skidsemester 2014 15000
2. Sommarsemester  2014 15000
3. NYC 2015 30000 (utan barn)
4. Kina & transibiriska järnvägen 2016 50000 (utan barn)
5. Safari med barnen 2017 100000

Jag har inte researchat de ekonomiska förutsättningarna för de två sista målen så jättenoga utan bara höftat lite. Är det någon som gjort liknande resor få ni gärna komma med tips på lämplig resbudget!

Och på längre sikt...Mina långsiktiga mål är:
Betala av lägenhet och studielån så att jag blir skuldfri senast 2020
Wibblebuffert (minst 1 årslån på banken) - efter att jag blivit skuldfri
Ännu fler resor... :-)

Det är ganska ambitiösa sparmål så jag har satt några delmål

Delmål under hösten:
Tighta till budget för att bygga upp ett överskott som kan användas till resor eller amortering
Spara 2000 kr / månad inför sportlovet

Spara 500 kr i månaden vardera till mål 4 & 5
Göra extra amorteringar på bolån så att jag kan komma ner ytterligare någon % i belåningsgrad.

Jag inser att jag skulle kunna bli skuldfri betydligt snabbare om jag prioriterade ner mina resmål men där vill jag ha kakan - och äta den! Inspiration till att bli skuldfri till 2020 kommer bland annat från Per Pennings kalkyl "befriad" och en "debt reduction" mall från google docs. Att jag har en låg ränte- och skuldkvot ger mig ett försprång.

Du behöver en budget...
Ett viktig väg för att uppnå mina mål är en vettig budget. Sedan nyår har jag haft bra koll på min ekonomi men det finns alltid utrymme för förbättring. Genom min kassabok och månadssammanställning (i google calc) har jag kunnat se var mina pengar tar vägen men jag har länge önskat något enkelt verktyg som kopplar ihop alla funktionerna. Därför tittar jag just nu på programvaran YNAB - you need a budget. Jag har laddat ner en trial version + androidappen och jag gillar verkligen programmet!
Jag har nog en tendens att "unna mig" så länge det finns pengar kvar på kontot...  Med YNAB hoppas jag kunna "hitta mer pengar i min budget" som jag kan lägga på resande och mina långsiktiga mål.

Vill du själv köpa YNAB kan du få 6$ rabatt genom att köpa det genom den här länken.  OBS! affiliate länk. Du kan även köpa direkt via ynab.com. Och glöm inte att även om du inte vill köpa programmet så är de underliggande grundprinciperna riktigt bra och kan överföras på andra egna budgetar.

Hur ser ert ekonomiska läge ut inför hösten?

Ekonomiska mål

I slutet av januari bloggade jag om mina sparmål i samband med den ekonomiska nystarten. Utifrån den budget jag har lagt (mer om den en annan gång...) ska jag försöka spara minst 3000 i månaden. Detta är pengar som förs över till mitt/mina sparkonton så fort jag får lön enligt principen "pay yourself first". Får jag pengar över i slutet av månaden, eller ett oväntat tillskott åker dessa också iväg in på kontot.

Sparmål i prioritetsordning

1. Buffertkonto: 10000 kr (100% upnått)
2. Överskottkonto: 7000 kr (ca 60% uppnått)
3. Renoveringskonto 10000
4. Semesterkonto 15000
5. NYC 2015 50000
6. Kina & transibiriska järnvägen 2016 50000
7. Wibblebuffert (minst 1 årslån på banken, delmål 1, 200 000)

1. Buffertkonto (mål 10 000)

Eftersom jag inte har någon bil bedömer jag att det räcker med 10000 kr. Pengarna ska vara lätt tillgängliga och täcka saker som akut tandvård, att toaletten eller någon viktig vitvara går sönder, resekostnader om nära anhörig blir sjuk eller liknande. Jag kommer givetvis att ha försäkringar men det kan vara skönt att utan problem kunna lägga ut om man behöver ta in på hotell vid en vattenläcka eller boka en svindyr flygbiljett för att nå fram till en vän eller familjemedlem som blivit allvarligt sjuk eller skadad.

2. Överskottskonto (mål 7000)
Konto där jag förvarar de pengar jag budgeterat för oregelbundna utgifter som ny vinterjacka, julklappar, dyrare än väntat tandläkarbesök etc. Även dessa pengar ska vara lätt åtkomliga och finns på ett vanligt bankkonto.

3. Renoveringskonto (mål 10 000)
Pengar för ytskiktsrenoveringar etc när jag får en lägenhet. Så att jag har pengar till att måla om eller tapetsera om det behövs.


4. Semesterkonto (mål 15000)
I år blir sportlovet och skidåkning den "dyra" semestern för mig och barnen. Där hade jag redan 15000 "ihopsparat" efter min del av vinsten när vi sålde bilen. Jag har redan tullat på pengarna för att betala resa och skidskola för sportlovet. Sen tillkommer liftkort, skidhyra och lite annat. Bor gör vi tack och lov gratis i släktings stuga. Förhoppningsvis kan jag hålla nere övriga kostnader under vistelsen i fjällen och sedan fortsätta fylla på kontot efter sportlovet för att bekosta sommarsemester och ev resor kring höstlov, jullov.

5. NYC 2015 (målsumma 40000)
2010 var mamma och jag i NYC för första gången. Vi bestämde där och då att vi skulle åka tillbaka 2015 så det ska jag börja spara till. Jag vet att vi inte gjorde av med så mycket som 40000 förra gången (snarare mer runt 25000 inkl resa och boende) men i dagsläget är det inte helt klart om det bara är mamma och jag som åker eller om barnen ska med.

6. Kina & transibiriska järnvägen 2016 (målsumma 50000)
Sen vill jag åka transibiriska järnvägen och resa runt i Kina innan jag fyller 40 så det ska jag göra 2016 är planen. Jag har ingen aning hur långt 50000 räcker men jag satte det som utgångssumma.

7. Wibblebuffert (minst 1 årslån på banken, delmål 1, 200 000)
Sparmålet är döpt efter den tidigare finansministern och hennes uttalande om att alla borde ha en årslön på banken. Fuck off money är en annan benämning på ett sådant här konto. Jag skulle gärna ha en årslön på banken ifall jag skulle blir arbetslös eller om jag får en genial idé som jag behöver pengar för att genomföra.
Det lär dock ta ett tag att spara ihop till en sådan summa och jag har i dagsläget andra sparmål som jag prioriterar... men på sikt är det dröm.

Dessa är alltså mina kortsiktiga sparmål. Jag försöker att spara 3000 i månaden och när jag måste ta ut från exempelvis buffertkonto blir högsta prioritet att återställa det så snabbt som möjligt. Buffertkontot är för tillfället "fullt" så just nu prioriterar jag mitt sk. överskottkonto. Därefter blir det renoveringskontot som prioriteras osv...
Jag har lagt upp en kalkyl där jag kan följa mina sparmål med hjälp av en mall från Vertex 42 (se den otydliga bilden längst upp) . Med hjälp av den kan man i princip ha ett enda sparkonto men ändå följa de individuella sparmålen. Man kan även allokera pengar procentuellt per sparmål, dvs om jag jag får säg 7000 tillbaka på skatten eller ett osannolikt oväntat arv på 50000 kan jag säga att jag vill att 5% ska gå till sparmål 2, 25% till sparmål 3, 50 till sparmål 4 osv och själv slippa fundera ut hur mycket jag ska föra in under varke kolumn. Praktiskt! I mitt fall blir det nog snarare 250 kr över på matkontot, 22 kr i pantpengar och 50 kr över på äta ute kontot - men det är också pengar...

Långsiktiga mål

Mina mer långsiktiga mål som jag siktar mot parallellt med de kortsiktiga är att betala av studielån i något snabbare takt än CSNs betalningplan samt att amortera ner framtida bolån. Efter att studielånen är avbetalda vill jag öka pensionssparandet. Och på sikt vill jag spara ihop en årslön på banken...


Vägen dit
För tillfället har jag billiga levnadsomkostnader, en ganska stor summa på banken från bodelningen (öronmärkt för framtida lägenhetsköp) och inga andra lån än studielånet. Så i teorin har jag uppnått en stor andel av mina sparmål. Bodelningssumman räknar jag dock inte riktigt med då jag planerar att köpa en lägenhet inom en snar framtid. Jag kommer dock att satsa på ett billigare boende än jag kanske hade tänkt mig från början, det blir snarare lägenhet än radhus men det gör också att jag får mindre driftskostnader och ett bekvämare liv där jag inte behöver tänka på att gräsmattan ska klippas eller dyra elräkningar. Dessutom har jag ju bara barnen halva tiden och vi kan göra många roliga saker för de pengarna som ett extra rum eller två skulle kosta. Jag håller dessutom nere kostnaderna genom att inte äga någon bil, handla begagnat och allmänt snåla. Nästa vecka kommer jag att skriva mer om några av mina konkreta sätt att leva billigare i vardagen.

Vad har du för sparmål?