Strömmar av plast

Just nu pågår Västerhavsveckan 2014 med olika havsrelaterade aktiviteter runt om i Västsverige (kolla in programmet här). Under Västerhavsveckan kan man följa med på båtturer, möta en forskare, komma i närkontakt med Västerhavets invånare, delta i strandskola och mycket mer. Själv passade jag på att se urpremiären av Strömmar av plast, en film om marint skräp producerad 2014 av Havsmiljöinstitutet, Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Göteborgs Stad miljöförvaltningen, KIMO, Håll Sverige Rent och Ren Kust.

Vad händer med plasten och skräpet i havet? Hur påverkas djuren i och kring haven av detta?

Filmen är bara 15 min lång men visar hur marint skräp är ett stort problem längs Västkusten.
Strömmar från hela Nordsjönområdet och Östersjön möts i Skagerrak och flödar upp längs kusten och efterlämnar enorma mängder skräp. Mellan 4 000 och 8 000 kubikmeter skräp beräknas årligen flyta iland på västkusten. En del av skräpet är naturligtvis lokalt, men majoriteten, cirka 80 procent, kommer från andra länder och förs med strömmarna från Nordsjön och Östersjön in mot den svenska västkusten. Skräpet är ett stort hot mot det marina livet, och för kustkommunerna innebär nedskräpningen att stora belopp måste läggas på strandstädning varje år. Ingen annan kuststräcka i Sverige är så hårt drabbad av ilandflutet skräp som Bohuslän. Den största delen av skräpet består av plast, men även olja, kemiskt- och medicinskt avfall, nödraketer och militära objekt påträffas.


Effekterna av marint skräp på djurliv och kustkommunerna är väldokumenterat. På EU-nivå har frågan lyfts kraftigt på senare tid, ändå förblir kunskapen bland svenska allmänheten och politiker förvånansvärt låg.
Bara för att illustrera hur stort problemet är listar jag insamlat skräp samt kostnaderna för strandstädningen i en av Bohusläns kommuner (Orust)

Skräp samt kostnader	År 2013	År 2012
Antal dagsverken	148	150
Kostnad för kommunen	200 000 kronor	260 000 kronor
Bidrag från Ren kust	20 000 kronor	75 000 kronor
Bidrag från Länsstyrelsen (referensstrand)	16 000 kronor	16 000 kronor
Antal säckar	1 140	1 617
Totalvolym insamlat skräp	8,1 ton	14,1 ton
Fiskelådor	58	246
Brödback	13	34
Oljedunk plast 25 liter	110	277
Olja	135 liter	180 liter
Musseltunna	2	13
Tross	6	12
Trål	5	7
Trålkula	6	4
Bildäck	9	5
Ölback	3	13
Frysskåp/Kylskåp	1	1
Lövkorg	11	34
Stor plasttunna	-	1
Gasolflaska	2	1
Plastslang	3	5
Vägkona	4	8
TV	2	4
Arlaback	4	11
Plastpall	-	2
Kanot (trasig)	-	1

I projektet ”Med fokus på marint skräp” samlas sju organisationer i arbetet att öka medvetenheten om våra skräpiga kuster och vad det innebär. Projektet kommer arbeta med informationsinsatser för att understryka att marint skräp måste vara en fråga med riksintresse. Projektet koordineras av Havsmiljöinstitutet samt delfinansieras av Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Göteborgs stad miljöförvaltningen, KIMO Sverige, Ren Kust och Håll Sverige Rent.

Blog action day: vatten på flaska

Bilden kommer från Treehugger via Kate_A

Idag deltar jag i Blog action day.

Att kranvatten är bättre för miljön än att köpa vatten på flaska kommer väl inte som någon större överraskning. Ändå ökar försäljningen av vatten på flaska år efter år.
Det finns tre sorters vatten på flaska/burk - naturligt mineralvatten, källvatten och bordsvatten. Vilket det är, ska enligt gällande EU-lagstiftning deklareras på förpackningen. Enligt Livsmedelsverket finns det dock en hel del brister i märkningen. Ett "källvatten som tillförts både mineraler och smakämnen" är exempelvis inte längre att betrakta som ett källvatten utan som ett bordsvatten. Vilken typ av vatten det än är så är det dyrt vatten. Priset på buteljerat vatten kan ligga så högt som 30 kronor litern att jämföra med kranvattnet i Stockholm som kostar ett öre litern.
Nestle säljer flaskvatten för 25 miljarder per år. Vatten som de hämtar gratis i Freiburg, Maine USA och sedan säljer dyrt, något man kan läsa mer om i intressanta boken Bottlemania som jag recenserade för knappt er år sedan.

Miljöeffekter
Den totala konsumtionen av buteljerat vatten i Sverige under 2006 ledde uppskattningsvis till utsläpp på cirka 34 000 ton koldioxid. Det motsvarar de årliga koldioxidutsläppen från cirka 8500 oljeuppvärmda normalvillor eller från 12500 bilar.
Sveriges Bryggerier har låtit Svenska Miljöinstitutet, IVL, genomföra livscykelanalyser (LCA) av vatten på flaska. Analyserna visar att svenskars konsumtion av vatten på flaska – 24,5 liter per person och år – ger ett tillskott av växthusgaser motsvarande 3,1 kilo koldioxid vilket de tycker är lite. Men det finns ju andra miljöeffekter också. Vad händer med alla flaskor - går samtliga till återvinningen? Inte direkt...
2008 gjorde Handelns Utredningsinstitut (HUI) på uppdrag av Sveriges Bryggerier en studie där flaskvattnets miljöpåverkan jämfördes med oxfiléns och apelsinjuicens. De flesta var överens om att det var som att jämföra äpplen med päron så att säga...

Hälsoeffekter
Den senaste tiden har det talats allt mer om hälsoeffekterna av all plast som vi omger oss med. Expempelvis har man uppmärksammat giftiga ämnen i plastflaskor som läcker över till drycken, bland annat Bisphenol A (BPA) och ftalater som används som mjukgörare i plasten. Också en anledning att dra ner på plastflaskevattenkonsumtionen... Förra helgen kunde man se dokumentären "Dyra droppar". Den går att se t.o.m den 9/11 på SVT Play



Källa: Svenskt vatten

Var finns Sveriges godaste kranvatten?
Den 17 november utser landets ledande vinprovare och matskribenter det mest välsmakande vattnet i Sverige. 20 finalister utses i regionala deltävlingar under september och oktober och går sedan vidare till riksfinalen i Stockholm.
Syftet med tävlingen är att påminna om vilken fantastisk resurs vårt vatten är. I ett land som Sverige, där kranvattnet är rent och friskt finns ingen bra anledning att köpa sitt vatten på flaska för ett 500 till 1000 gånger högre pris. Tillverkningen och transporten av flaskorna innebär dessutom kostnader för miljön.
Årets tävling lägger stor vikt vid begreppet smak. Deltävlingar och final äger rum på några av de bästa restaurangerna runt om i Sverige. Restauranger där krögarna ställer höga krav på kvalitet med närproducerade råvaror och där kranvattnet självklart hör hemma.

Så välj kranvatten för miljöns, hälsans och ekonomins skull!

Blog Action Day 2010 närmar sig!

Bild: Amodiovalerio Verde

I år deltar jag för 4:e året i Blog Action Day den 15:e oktober. Årets tema är vatten, ett ämne som jag har skrivit en hel del om tidigare. Vill du också delta så anmäler du dig här! Det finns t.o.m förslag på vattenrelaterade ämnen att skriva om!

Ny miljötidskrift the Plant

I dagarna har en ny miljötidskrift sett dagens ljus. Tidskriften heter "The Plant magazine" och är på svenska trots den engelska titeln. Tidskriften ges ut av Merbyrån och handlar om ämnen som odling, miljö, mat och hälsa. Merbyrån drivs av Charlotta Bjärholm, Ann Lönnberg och Karin Hansson. Artiklarna bygger på de senaste forskningsrönen och har ambitionen att nå forskare, studenter och intresserad allmänhet. Första numret av tidningen handlar om ”Det tysta hotet”, nämligen om övergödningen av våra vatten, med bl.a. fiskdöd och algblomning som följd. Som jag skrev i förra veckan ser naturvårdsverket detta som det största hotet mot våra hav. Jag skall hålla utkik på biblioteket efter ett exemplar av tidningen.

Tema vatten - gröna flaskåtervinningstips

Bilden är tagen av anarchitect

Våren kan kännas långt borta men idag bjuder jag ändå på lite trädgårdsrelaterade plastflaskeåtervinningstips. På bilden ovan används flaskorna som krukor. Eftersom de är förhållandevis lätta kan man som här hänga upp dem på husväggen. Hittar du flaskor som saknar etikett och som inte går att få pant för kanske några av idéerna ovan och nedan kan funka.

Flaskor kan också användas för att hålla fåglar borta från trädgården. Det här bord ejag testa vid vårt körsbärsträd, jag tror att vi fick en handfull bär sen hade fåglarna snott dem. Bilden är tagen av Kaptain Kobold

Här har flaskorna fyllts med vatten och används för att hålla katter borta. Bilden är tagen i Tokyo av tokyostories.pnn.com

Bilden är tagen av programwitch. Titta på originalbilden och se vad hon har planterat.

Fredagsfilm: Tapped

Tapped är en ny dokumentär som undersöker flaskvattenindustrin och dess effekt på människors hälsa, klimatet och miljön. Filmen är gjord av Stephanie Soechtig och producenterna bakom filmer som Who Killed The Electric Car och I.O.U.S.A. Dokumentären tar med tittarna in till de företag som vill privatisera och sälja tillbaka vårt vatten, en gemensam resurs som inte borde bli en handelsvara. Förhoppningsvis får vi se filmen i Sverige snart!

En annan film om vatten
Dokumentärfilmen Heligt vatten handlar om vår globala vattensituation, och de fattigas kamp för att få tillräckligt med dricksvatten. I Indien protesterar bönderna mot Coca-Cola, eftersom deras grundvatten sjunker och förgiftas på grund av Coca Colas läskproduktion. ”Heligt vatten” är också en film om starka indiska kvinnor som vågar protestera och hävda allas mänskliga rätt till vatten. Filmen visades på TV förra året. Mer info om filmen här

Bokonsdag - Bottlemania

"We can live without oil, but we can't live without water."

För ett år sedan recenserade jag Garbageland som jag hade lånat av Jonas. Den boken, liksom den svenska versionen Skräp fick mig att se på vårt avfall med nya ögon. 2008 kom författaren till Garbageland, Elisabeth Royte ut med boken Bottlemania - how water went on sale and why we bought it.

Eftersom jag varken dricker öl eller läsk och dessutom har gått igenom "vita" graviditets- och amningsperioder har jag druckit en hel del flaskvatten i mina dagar. Jag tycker dessutom att

flaskvatten är gott, gärna utländska varianter i fina flaskor som Perrier, San Pellegrino eller SPA. Men efter att ha läst Bottlemania kommer jag nog inte att kunna njuta av vatten på samma sätt i fortsättningen.

Varför betalar vi för vatten i flaska när det är så mycket billigare att ta det ur kranen? Och hur påverkar trenden med vatten på flaska våra samhällen, våra ekosystem och i förlängningen hur vi ser på vatten som en grundläggande mänsklig rättighet. I Bottlemania utgår Royte från staden Fryeburg i Maine och kontroversen kring Nestléägda Poland Spring water som tjänar multum på stadens vatten. Hon träffar flaskvattenkonnessörer, hydrologer och människorna bakom flaskvattenföretagen. Hon provar även olika typer av vatten allt från Bling H2O, lyxvatten i flaskor klädda med Swarovski-kristaller till NEWater, renat avloppsvatten från Singapore. Hon reder ut skillnaderna mellan mineralvatten, källsvatten m.m och vi får följa företaget Perriers historia.
Allt detta är intressant men det som verkligen får en att haja till är resonemangen kring hur flaskvattenindustrin påverkar miljön, exempelvis de undejordiska vattenreservoaren som töms i allt snabbare takt men även alla transporter och bergen av kasserade plastflaskor.

We want convinience, cheap food, a drug for every mood, bigger houses, and faster gadgets. Wether it's building a second home or manufacturing meat, magazines, or mopeds. It all takes a toll on our water.

Flaskvattenindustrin och dess framgångsrika kommersialisering av vattentillgången i USA bygger i princip på två faktorer, petflaskan och marknadsföring. På allmänna platser som skolor och idrottsarenor finns det inte alltid längre tillgång till gratis vatten vilket är en alarmerande utveckling. Och folk som har råd att och kan välja - väljer också bort kranvatten i all större utsträckning - i alla fall när det gäller dricksvatten.

Läs den boken och fundera på om det inte är dags för en Nestlébojkott igen...

Läs mer!
Kan man få människor att betala för vanligt dricksvatten?
Vad andra svenska bloggar skriver om Elizabeth Royte & Bottlemania
Kostnaden av vatten (missa inte filmen på slutet)

Lyssna!
Podcast där Royte intervjuas (efter Jackie Collins)

Tema Vatten - Hoten mot våra hav

Bild: Marty.FM

Hoten mot våra hav är många, enligt Naturvårdsverket är övergödningen det allvarligaste hotet mot våra hav (jag antar att de menar de hav som ligger nära oss geografiskt). Därefter kommer utfiskning, kommande klimatförändringar, organiska miljögifter och spridning av främmande arter. Jag skulle vilja lägga till hot som nedskräpning, försurning, och oljeutsläpp. När man ser en sån här lista känns det ganska hopplöst men det finns saker man kan göra.

Övergödning
Överflödet av näring skadar havsmiljön på flera sätt. Genom att bidra till svår syrebrist utarmar övergödningen den biologiska mångfalden i exempelvis de djupare delarna av Kattegatt och Östersjön. Längs stränder och på grunda bottnar leder den till igenväxning och sämre bad- och fiskemöjligheter. Genom att medverka till de intensiva algblomningarna under senare år påverkar den också människans hälsa, eftersom en del av algerna är giftiga.

Försurning
Havens sjunkande pH har uppmärksammats stort det senaste året och kommer ges särskild uppmärksamhet vid FN:s kommande klimatkonferens i Köpenhamn. Enligt vissa studier riskerar haven att bli tre gånger surare under det kommande århundradet. Särskilt hårt riskerar skalbildande djur att drabbas, exempelvis koraller och sjöborrar.

Oljeutsläpp
Östersjön är ett av världens hårdast trafikerade och mest förorenade hav. De senaste tio åren har fartygstrafiken i Östersjön stadigt ökat och många av fartygen är bristfälliga vilket innebär en ökad risk för fartygsolyckor som kan förorsaka katastrofala oljeutsläpp. Efter Exxon Valdez förlisning utanför Alaska i mars 1989 läckte 38 800 ton olja ut, något som orsakade den värsta oljekatastrofen i USA:s historia. Trots saneringen som kostat över 2,1 miljarder dollar finns det fortfarande olja kvar längs stränderna 20 år senare. Flera djurarter har också kraftigt decimerats.

Klimatförändringar - även i Sverige
Vattnet har blivit varmare under sommarmånaderna i alla Sveriges kustområden. Detta har påverkat kustfiskbeståndens utveckling. Förekomst, tillväxt och täthet av arter som föredrar varmt vatten ökar, samtidigt som kallvattenarterna minskar. Klimatförändringen kommer även att innebära bland annat fler och värre översvämningar. Då är de tnog ingen som vill söka dispens från strandskydd...

Utfiskning

Utfiskningen av haven är vår tids mest upprörande miljökatastrof, faktiskt mer än utsläppen av växthusgaser, eftersom utfiskningen skulle kunna stoppas redan i morgon dag, om politikerna bara vågade fatta de självklara besluten. Kortsiktigt skulle det förstås reta upp fiskenäringen, men i det långa loppet skulle det vara bäst för alla.

För att avsluta det här inlägget någorlunda positivt tipsar jag om 4 enkla saker man kan göra som konsument för att välja rätt fisk;

1. Skaffa guiden ”Fisk till middag” (Fiskguiden (42 sid) ,
   Fiskguiden, fickformat )
2. Ät mer sill, skarpsill och strömming - det är både nyttig och miljövänlig fisk.
3. Ät mer sej!
4. Skippa ålen!

Ursäkta ett deprimerande inlägg men det är svårt att känna hopp när man läser om våra hav...

Mer
Kemisk cocktail förorenar havet
Här dör haven

En korttemavecka om vatten

Bild: Snap®

Den här veckan handlar det om vatten!

Tisdag: Våra hav
Onsdag: Recension av boken Bottlemania
Torsdag: Flaskvatten
Fredag: En liten film om att spara vatten

Vatten är väl ingen bristvara i Sverige? Nej, även om vissa delar av landet ibland har problem med torka, särskilt sommartid så har vi ingen brist på vatten. Men all vattenanvändning innebär energiförbrukning. När du tar en snabbdusch sparar du vatten men också den energi som skulle gått åt för att värma upp vattnet. Dessutom krävs energi för att driva pumpar som transporterar vattnet från vattentäkterna till hushållen, energi- och resursanvändningen för att rena och transportera avloppsvatten. Genom att spara vatten och i förlängningen energi, minskar du på de utsläpp som orsakas av energiframställningen.

Hur kan du spara vatten?

• Stoppa läckage. En droppande kran kan förbruka ca 15 kubikmeter vatten per år. En strilande kran (som en grov synål) kan förbruka ungefär 300 kubikmeter. En toalett som smårinner kan betyda ett slöseri på 700 kubikmeter per år.
  
• Diska och tvätta med fulla maskiner. Undvik att diska för hand och att skölja disken under rinnande kran.
  
• Om du ändå skall köpa nytt se till att byta ut toaletter och kranar byt till eller bygg om, till snålspolande och energieffektiva varianter.
• Gamla kranar och duschmunstycken kan bytas ut mot snålspolande.
• Duscha i stället för att bada i badkar eller bada två stycken på en gång!
• Undvik att låta kranen i handfatet rinna när du rakar dig eller borstar tänderna.
• Duscha snabbt och håll duschhandtaget i handen i stället för att fästa det på väggen.
• Du kan också spara på energi och resurser genom att spola ut rätt saker i avloppet såtänk på vad du spolar ner!

Bild: Denver Water

I Denver driver Denver Water en kampanj för att få folk att spara vatten, kampanjen heter "Use only what you need". Reklambyrån bakom kampanjen som till stora delar bygger på sk. "guerilla marketing" heter Sukle Advertising + Design.

Mer
Spara vatten med bättre vanor och moderna armaturer
Grey Water Waste System for your home

Inredningsfredag: framtidens badrum

Hur kommer framtidens badrum att se ut? Home-designing.com är en blogg visar nya innovativa sätt att inreda bland annat badrum. Bilden ovan visar designern Jang Woo-seoks tankar kring ett badrum som återanvänder vatten. Han visar ett sätt att spola toaletten med hälften rent och hälften spillvatten.

ViaYanko design

Från designern Lyndon Craig kommer idén med ett "Peak bath", ett badkar som behöver mindre vatten för att fylla karet. Badkaret är format efter hur vi ligger i badet och buktar upp under knäna. Det verkar bra i teorin men hur skönt det är i praktiken är en helt annan fråga.

Via: TreeHugger

Som vanligt är det grönaste valet att avstå, naturligvis skall man inte riva ut sitt befintliga badrum för att installera ett nytt fräckt klimatsmart badrum men för nybyggnationer kan det vara bra att tänka ett steg längre och inte bara köra på i de vanliga hjulspåren.

Ett annat alternativ kan vara att göra som Dustin Hoffmans rollfigur i Meet the Fockers, If it's yellow let it mellow, if it's brown flush it down...”

Fastekampanjen 2009 - Vatten är grunden till allt liv

Bild: Shutterhack

Vatten är grunden till allt liv men ändå saknar mer än en miljard människor tillgång till rent vatten och redan utsatta människor drabbas av ett förändrat klimat i form av torka eller översvämningar. Detta är temat för årets fastekampanj som varar 22 februari - 5 april.
Runt om i Svenska kyrkans församlingar pågår aktiviteter under fastekampanjen till förmån för det internationella arbetet. Här är ett litet urval av alla aktiviteter under 2009 års fastekampanj. Förra året gav kollekter, gåvor från enskilda och aktiviteter som dessa totalt nästan 39 miljoner kronor! Se efter vad din lokala församling gör. Var med i fastekampanjen du också!

Mars
14 mars Kakbuffé i Umeå stads församlingsgård
14 mars Musikkafé med Oktavakören och Barnkören, film om byprojekt i Eritrea i Byske
14 mars Uppdrag Global Konfirmander samlar in pengar i Stockholm
15 mars Musikgudstjänst med körer och musiker, Löddeköpinge kyrka
15-22 mars Hallå Hela världen! Internationell festival i Löddeköpinge
18 mars Familjedag för det internationella arbetet i Svenneby, Hamburgsund
19 och 21 mars Stor loppmarknad i Kolmården
21 mars Debatt om klimatet, etik och teknik med bl.a. biskop Antje Jackelén, Löddeköpinge
22 mars Morendo Brass och körer Korsbackakyrkan i Kävlinge
22 mars Musikcafé i Gagnef
22 mars Promenad runt kyrkbyn och våfflor i församlingshemmet, Ålem (Mönsterås)
22 -28 mars Internationell vecka i Gagnefs församling
25 mars Auktion, lotterier och servering i Hamburgsundsskolans matsal
25 mars Sopplunch med tema Mocambique, Gagnef
27 mars Musikcafé i Finnträsk
28 mars Loppis och tårtbuffé i Gullängets kyrka, Örnsköldsvik
28 mars Livsloppet i Umeå centrum*
28 mars Storloppis i Olaus Petri församlingshem, Örebro
28 mars Sång- och musikgudstjänst med internationell prägel, Gagnef
28 mars Konfirmanderna i Gagnef går med insamlingsbössor
29 mars Allsång med Ålidhemskyrkans körer, Umeå
29 mars Livsloppet med brödförsäljning i Helgesta-Hyltinge församling (Flen)

April
1 april Modevisning i Själevads församlingshem, Örnsköldsvik
1-21 april Utställningen Livsstil som påverkar visas på Parasollen i Gråbo (Lerum)
3-4 april Prästostförsäljning, kaffe och information om fastekampanjen på Konsum i Byske
2 april Församlingsafton om miljöarbete i Forshem
4 april En kväll med kören Gråsparvarna i Medelplana kyrka (Kinnekulle)
4 april Kakbuffé i Mo församlingshem (Örnsköldsvik)
4-5 april Kulturdygn med vernissage i Vika-Hosjö
5 april Gudstjänst med kyrklunch i Fällfors (nära Skellefteå)
5 april Gudstjänst med musikal och kyrklunch i Byske (nära Skellefteå)
25 april Livsloppet från Lerbäck och Snavlunda kyrkor

*107 församlingar från Luleå i norr till Malmö i söder arrangerar Livsloppet, en tipspromenad för en rättvisare värld, under fastekampanjen 2009.