Gästinlägg: Köpstopp på ny textil

Här kommer ett nytt gästinlägg från Karin. Idag handlar det om hennes köpstopp på textil.

Jag bestämde mig i juli för att ha ett års köpstopp på ny textil till mig och hemmet. Det är alltså okej att handla second hand. I textil ingår också skor. Jag har ju tidigare haft ett år av olika utmaningar varje månad. Då skulle jag antingen låta bli något (alkohol, kött, TV etc) eller börja med något (baka bröd, använda kjol…) Syftet var inte att lida utan att utmana mina tankar och vanor. Det blev intressant och tankeväckande. Detta köpstopp är väl inte direkt tankeväckande men jag upplever att jag ofta blir kreativ av begränsningar, och det gillar jag. Dessutom tycker jag om att handla begagnat.
Jag har också himla mycket kläder. Dels för att jag sparar dem i evighet och dels för att jag har ombytliga vänner som regelbundet förser mig med en kasse avlagda tröjor, skjortor eller vad det nu kan vara. Det gillar jag också!

Så här skrev jag i augusti: Första månaden. Undantaget walkingskor köptes tidigt, annars inget (dessa skulle köpts under våren i USA men jag hittade aldrig några). Inget sug, inga behov, bara skönt att slippa affärer. Jag går dessutom omkring och känner mig rik. Det är mycket behagligt oavsett om det är med sanningen överensstämmande eller inte.

Nu i slutet på januari har halva tiden gått. Det har inte varit ett dugg svårt att avstå från att köpa ny textil till vare sig hemmet eller mig. Jag är helt avvand med att gå i affärer känns det som. Fast det stämmer inte för nog var jag i affärer under november och december och julklappshandlade till familjen. Dock utan att känna sug efter något att köpa till mig. Men jag erinrar mig ett misslyckande: jag tog ju faktiskt ett par tunna ullstrumpor av ett trepack där mannen och ena sonen fick de andra två i julklapp. Dessa strumpor har använts flitigt som extrastrumpor ovanpå de andra på pendelvägen till jobbet. Nu har ett problem seglat upp: min simväska har gått sönder och jag behöver en ny. Den skall vara ganska liten, tunn, avlång och kunna hängas på axeln för att det skall fungera på väg till simhallen ihop med tidspress, bensparksplatta och min vanliga ryggsäck.( Jag morgonsimmar två mornar i veckan, hänger på låset när de öppnar och stressar lite för att hinna i tid till jobbet efteråt).
Jag tror det blir svårt att hitta den optimala väskan på loppis och dessutom kommer jag använda den i så många år som den håller. Inget slit- och- släng här inte. Min önskan är att köpa en märkes-väska som jag vet är precis rätt. Vi får se hur jag gör..

Jag har under detta halvår varit på bröllop i en klänning som nog är 5 år gammal men jättefin. Jag har också varit på ”riktig” 100-årsfest i gamla kläder (fina). Jag har handlat mössa, nattlinne och klänning på second hand.

Kreativiteten har också utmanats: vi behövde ett nytt överkast. Det löste jag genom att sy ett begagnat gardintyg (lite för tunt för att i sig själv fungera som överkast)ovanpå ett gammalt, lagat och urtvättat överkast (varför jag sparat det var dock ett mysterium så fult som det var…). Men det nya hopknåpade blev riktigt fint! Nu har jag ett halvår till framför mig. Vad jag vet har vi inga stora, speciella fester som väntar på oss och hemmet har inte heller några direkta behov, så det skall nog gå bra. Det kommer det naturligtvis
göra även om vi blir bjudna på några stora fester..

Karin

Bokonsdag: Lycksalighetens ö

Internationella undersökningar visar entydigt på samma sak. Människor i den höga nord har det bättre än de flesta. Vi är bland de lyckligaste på hela Jorden. Och framgångssagan fortsätter. 

Lycksalighetens ö är en antologi som bygger på resultat från SOM-institutets tjugofemåriga mätningar av svenska folkets åsikter, livsstilar, medievanor och värderingar. Tyngdpunkten ligger på dagens tillstånd och fokus är på 2000-talet. Lycksalighetens ö omfattar fyrtioen kapitel författade av ledande svenska samhällsvetare.

Drömmeri och livlig fantasi är egenskaper som visat sig vara karaktäristiska för konsumenter som har ett extremt begär av att shoppa, s.k. shopaholics

Ett intressant bidrag är "För hvad pris som helst" av John Magnus Roos och Ulrika Holmberg. Det kapitlet handlar om konsumtion och shopping. Dels refereras till lite aktuell forskning som Christer Sannes Keynes barnbarn men det huvudsakliga fokuset ligger på de som besvarat den nationella SOM-undersökningen under åren 2009 och 2010 och som fått ta ställning till hur ofta de köper mer än vad de egentligen har råd till. Bland de 3306 personer som besvarat frågan under de två åren har 32 personer angivit att fenomenet inträffar minst en gång i veckan. Syftet med detta kapitel är att klargöra vilka dessa konsumenter är och hur de skiljer sig från den övriga populationen i Sverige. Vidare vill författarna klargöra vad dessa människor köper och hur de egentligen mår. I slutet av kapitlet försöka man förklara vad det är som driver dessa människor till att köpa mer än vad de egentligen har råd till.
Några av slutsatserna är att yngre personer är mer shoppingberoende än äldre. De har i mindre utsträckning egna barn något som kopplas till forskning som visar att personer med shoppingberoende har sämre relationer med familjemedlemmar och kärlekspartner än den övriga populationen, vilket skulle kunna förklara att de ofta saknar egna barn. Det är något fler kvinnor än män bland de shoppingberoende och de är oftare arbetslösa än övriga konsumenter. Intressant nog är shoppingberoende ett mer vanligt fenomen i arbetarhem än i tjänstemannahem.
De shoppingberoende är mindre målinriktade än övriga konsumenter, vilket innebär att de har en tendens att agera spontant och förhastat, medan övriga konsumenter agerar mer eftertänksamt. Shopping blir helt enkelt ett sätt att fly stress och problem.
I kapitlet diskuteras även vad shoppingberoende köper och hur shoppingen verkligen är ett missbruk där shoppingen ger en "kortsiktig ”kick” till det långsiktiga priset av skuldsättning, personlig konkurs, konflikter med familjemedlemmar, skilsmässor, samt mängder av emotionella och fysiska besvär för individen".

Efter att ha läst kapitelt blir jag sugen på att läsa om " Att köpa lyckan : en berättelse om köpberoende av Ann-Britt Aldeman för att se om forskarnas slutsatser stämmer.



Finns det täckning här?

Ett annat intressant kapitel är Ständigt uppkopplad och uppdaterad av Oscar Westlund som handlar om den allmänna utvecklingen vad gäller användning av internet och nyheter i mobilen och hur olika grupper använder mobilen, kopplat till 2010-års SOM-undersökning där man ställde frågor om användning av sex olika typer av funktioner för kommunikation, information och förströelse.
Mobilen har under senare år transformerats från att vara "en telefon som används för interpersonell kommunikation till att bli en personlig och portabel apparat med datoregenskaper". 2009 räknas som ett genombrottsår för användning av mobilt internet, i synnerhet när man tar hänsyn till att var femte svensk använde det varje vecka, vilket var en fördubbling från föregående år.
Kapitlet visar att mobilen som multimedium på allvar fått fotfäste i svenskarnas vardagsliv, i synnerhet bland specifika grupper. Man noterar också att att drygt var fjärde svensk med ett företagsabonnemang använder e-postfunktionen i sin mobil varje dag, d.v.s. även under lördagar och söndagar. Här talar resultaten
för att denna grupp är ständigt uppkopplade och att gränserna mellan arbete och privatliv suddas ut.... Något som jag t. ex känner igen mig i...
Däremot förstår jag inte alltid vitsen med vissa forskningsresultat, man har t. ex undersökt användning av mobil som multimedium i två extremgrupper män 16-49 år med smartphone respektive kvinnor 50-85 år utan smartphone. Föga förvånandne är skillnaden avgrundsdjup mellan dessa två typer av användare...


Här kan du läsa boken (hela och enskilda kapitel) i pdf

Titeln på boken anspelar för övrigt på Atterboms sagospel Lycksalighetens ö som bygger på en folksaga som finns i många länder. Det handlar om Kung Astolf som lämnar sitt land och sin drottning Svanvit och förs av vindarna till lycksalighetens ö som ligger utanför tiden. Där gifter han sig med den vackra Felicia och lever i detta paradis i 300 år. Så börjar han känna skuld för vad han gjort och återvänder till sitt land. Men landet är nu helt förändrat: kungadömet är avskaffat och människorna har blivit materialistiska. Astolf bestämmer sig för vända tillbaka till lycksalighetens ö men tider hinner ikapp honom och han dör innan han kommer fram.

Cykeltisdag: Lite abstinens så här års

Extraordinary Paths Series - Albert Pereta from Share the Path on Vimeo.

Filmen funnen via Velonavia

Snön och inte minst isen ligger tjock här på gatorna i Göteborg och eftersom jag är alldeles för feg för att cykla just nu har jag en viss cykelabstinens, då passar det bra med en härlig cykelfilm som ovan . Ändå har har cyklat en del på sistone. Min Brompton bor för tillfället i Köpenhamn så att jag har tillgång till en cykel  när jag är nere i världens bästa cykelstad vilket är minst en gång i månaden. I helgen cyklade vi ut mot VästAmager och tittade på spännande hus som 8-tallet (mer om det på fredag)

Bokonsdag: Livstid

Boken Livstid - FÖRundran, EFTERtanke,  MITT i livet bygger på bloggen Livstid  av Maria Estling Vannestål och Sara Norrby Wallin.

”Här kommer första inlägget i vår blogg om livstiden – med ursprung i två fyrtioårskriser och en gemensam fest!"

Så börjar bloggen Livstid.nu hösten 2008. Två lite lagom vilsna men kapabla vänner skapar sig sitt eget andrum, bloggen som en egen form av coachning, som snart upptäcks och uppskattas av många andra.
2011 blev bloggen en "en matnyttig tankebok med lång hållbarhet och hög igenkänningsfaktor, för kvinnor i mittemellanåldern och många andra".

Kanske är det där jag befinner mig - i mittemellanåldern - för det var ganska  hög igenkänningsfaktor i många av inläggen. Det handlar om allt i från dessa ständiga listor (livet som "listjunkie" är titeln på ett av blogginläggen) till att fundera över Bitterfittan , mammaskuld, energitjuvar på jobbet och hur man hanterar dem men även om meditation och andra former av mer jordnära stresshantering som att stapla ved.
FÖRundran, EFTERtanke och MITT i livet är de tre viktigaste tankegångarna - at tman inte ska behöva vänta tills man blir pensionär innan man tänker efter och förundras över livet.

Det skrivs en del om miljö och konsumtion och helst plötsligt läser jag om min egen bok och blogg! Det gör mig alltid lika förvånad och glad :-)

Nu borde jag kanske inte vara så förvånad då jag faktiskt har haft mailkontakt med Sara för några år sedan och dessutom hade förmånen att träffa hennes man när jag föreläste om köpstopp för Klimatpiloterna i Kalmar.
Tid är ett annat ständigt återkommande tema i boken/bloggen; egentid, tidsbrist, kvalitetstid etc. Författarna har t.o.m tid som tema för deras gemensamma 40-årsfest.

Jag gillar överlag den personliga tonen i boken, den är resonerande utan att vara pratig. Dessutom kompletterar författarna varandra på ett bra sätt! Man behöver heller inte läsa boken från pärm till pärm även om inläggen är i kronologisk ordning. Det vimlar dessutom av bra bok- och musiktips i boken! Det enda jag saknar är ett utförligt index.
Jag hittade boken på mitt lokala bibliotek men man kan också köpa boken direkt från författarna.

Om författarna
Sara Norrby Wallin arbetar som chef inom polisen och är i grunden samhällsvetare. Utöver "det vanliga" på jobbet har Sara uppdrag och vidareutbildning inom ledarskap, kommunikation, internationellt samarbete och miljöledning. Miljöintresset märks också på fritiden eftersom familjens gula hus är ett egenbyggt ekohus. Det cyklas och tågas mycket (lätt) och brottas en del med konsumtionsvanorna (svårt). Intresset för människor i grupper har på senare tid lett till en utbildning i samtalscirkelledning och föreläsningsuppdrag om ledarskap och kreativitet.
Maria Estling Vannestål är lektor i engelska vid Linnéuniversitetet och har en gymnasielärarutbildning i botten. Lärande i sig intresserar, inte minst möjligheten att använda digital teknik och sociala medier i processen, och detta (bland annat) är något som hon både skrivit läromedel och håller föreläsningar och workshop om runtom i landet. I den stundtals tuffa akademiska miljön leder Maria också stresshanteringsgrupper bland sina kollegor, baserat på de strategier hon utvecklat genom egna erfarenheter. Samtidigt har hon stuckit ut hakan genom att hävda att man varken måste eller bör sätta jobbet framför allt annat i livet, utan hellre bredvid.

De har även gett ut boken Älskade lista! Från måsten till lust som handlar inte så mcket om "att göra"- eller handlingslistor utan mer listor som gör dig glad och fri eller som väcker din förundran och eftertanke? Listor över vad som får dig att må bra eller personer du blir inspirerad av, de bästa resmålen du besökt, eller dem du har kvar att längta till.