Trafikantveckan 2016, 16-22 september

Mellan den 16:e och 22:a september genomförs den årliga Europeiska trafikantveckan, eller European Mobility Week som den också kallas. Kampanjen går ut på att motivera medborgarna att cykla, gå och åka kollektivt i så stor utsträckning som möjligt - och att låta bilen stå. Det är också en uppmuntran till de europeiska städerna att satsa på gång-, cykel- och kollektivtrafik och investera i infrastruktur för att på olika sätt underlättar för invånarna att använda använda kollektiva färdsätt.

Från och med i år tar Trafikverket över samordningsansvaret för Trafikantveckan från Naturvårdsverket. Trafikverket har i uppdrag att ta fram underlag och vidareförmedla information till kommuner och andra aktörer som vill lyfta fram åtgärder som underlättar och uppmuntrar till hållbara resor och transporter.

Varje år har kampanjen ett tema och en slogan. I år handlar det om att lyfta fram att miljö och ekonomi ofta går hand i hand:

• Tema: ”Hållbart smarta resor och transporter – en investering för Europa!”
  
• Slogan: ”Res hållbart – lönsamt och smart!”

Vad händer i Göteborg med omnejd?På Hallandstrafiken vill man att fler ska se fördelarna med bussen och i samband med trafikantveckan kan du därför passa på att provåka alla bussar i region- och stadstrafiken i Hallandstrafikens regi. Lördagen den 17 september åker man gratis mellan klockan 9-16.

För första gången deltar Kungälvs kommun i år i europeiska trafikantveckan tillsammans med städer runt om i Europa. 24 september hålls ett event i Västra parken i Kungälv med bland annat cykelkorgsloppis, tipspromenad och gratis cykelservice.

Mer
Trafikanveckan på Facebook
Här kan man se vilka svenska kommuner som deltar

Utvärdering av Ubigo

Mellan den 1 november 2013 och 30 april i år har jag deltagit i ett intressant resvaneprojekt. Jag bloggade lite om det i slutet av oktober och trodde nog att jag skulle skriva mer om det men det blev så snabbt en del av min vardag att jag knappt reflekterade över det.

Totalt har 70 hushåll har testat Ubigo, en tjänst där kunden har kunnat abonnera på skräddarsydda paket med tillgång till pool- och hyrbilar, kollektivtrafik, taxi, hyrcykel etc. Alla i hushållet har kunnat använda tjänsterna genom ett digitalt "klippkort", en sorts app i mobilen. Dessutom hade man tillgång till resegaranti, en bemannad kundtjänst och fick bonuspoäng för inbesparade koldioxidkilon som kan växlas in i varor och tjänster hos olika premieringspartners (biobiljetter, årskort på museer etc).
Jag valde att abonnera på främst kollektivtrafik och poolbil. Nu blev det inte att jag utnyttjade poolbilarna så mycket som jag hade trott då min son i vintras var tvungen att ta en längre paus från sina idrottsaktiviteter på grund av skador (man ska inte spela FIFA14 inomhus...). Annars använder jag främst poolbil för att ta mig till cuper och träningar.

Jag tycker att tjänsten har fungerat väldigt bra. Eftersom jag bara behövde köpa "klipp" för de dagar jag faktiskt använde mig av kollektivtrafiken blev det dessutom billigare än med månadskorts där man betalar för 30 dagar i taget. Eftersom jag var bilfri även innan projektet har det egentligen inte varit någon större omställning för mig. De som däremot valde att ställa av sin bil under tiden (projektet betalade garageplats) har förhoppningsvis insett att det går att sig rätt bra utan att äga en egen bil.

I onsdags var det avslutning och vi fick få höra hur det gått under testet. Chalmers som är en av samarbetsparterna berättade om vad utvärderingen gett hittills. Samtliga hushåll slutförde projektet och de flesta var mycket nöjda. Det som framför allt minskat är det spontana resandet, det där med att man tar bilen till affären eller åker och hämtar barnen hos någon kompis. Min bekant som också deltog i projektet (och som ställde av sin bil) tyckte att det var lite krångligt att hyra bil (framför att ta sig dit man hämtar ut hyrbilen) Hon upptäckte att det fungerade minst lika bra att ta tåget när hon skulle hem och hälsa på familjen, särskilt som om närmsta hyrbilsstation ändå låg vid centralen.



Vi fick även titta på Visual Arenas stora storbildsskärm där Chalmers och företaget Tyréns visualiserade trafiken i Göteborg och t. ex effekterna av en tjänst som UbiGo. Det var intressant att se hur trafikflädet påverkades av att man exempelvis stängde av en viktigt genomfartsled, något som man bland annat kommer att behöva göra när man bygger stationerna för Västlänken.

Ubigoprojektet tar en paus under sommaren men kommer att återuppstå till hösten för att förhoppningsvis släppas till allmänheten någon gång under 2015. Låter det som något för dig kan du göra en intresseanmälan redan nu. Själv har jag återupplivat mitt Sunfleetabonnemang och köpt månadskort hos Västtrafik igen men hoppas att projektet snabbt kommer igång igen.

Vi sitter i samma bil (och buss)

 I våras skrev jag om Ubigo, en resetjänst som jag hoppades kunna få prova och tidigare höstas fick jag besked om att jag kommit med. Projektet drar igång redan den 1 november och pågår under 6 månader.

Enkelt, tryggt, flexibelt, prisvärt och premierat vardagsresande – utan att äga bil.

Ubigo är en tjänst där kunden abonnerar på skräddarsydda paket med tillgång till pool- och hyrbilar, kollektivtrafik, taxi, hyrcykel etc. Alla i hushållet kan använda tjänsterna genom ett digitalt "klippkort" i mobilen. Där finns också appen som hjälper till att hitta och boka det bästa färdmedlet för en resa. I abonnemanget ingår en riktig resegaranti, en bemannad kundtjänst och bonuspoäng för inbesparade koldioxidkilon som kan växlas in i varor och tjänster hos premieringspartners.
Det ska bli kul att prova tjänsten. Jag klarar ju mig alldeles utmärkt utan bil och det ska bli spännande att höra vad de andra testpiloterna tycker.

Projektet delfinansieras av Vinnova, leds av CLOSER vid Lindholmens Science Park och där ett femtontal parter från näringsliv, akademi och myndigheter ingår. Om testet slår väl ut, är tanken att tjänsten ska kommersialiseras och spridas till fler städer och fler länder. En tjänst som UbiGo kan minska göteborgarnas behov av att äga och använda bil, vilket både göteborgarna, Göteborg och miljön tjänar på.

I mitt paket har jag valt "månadskort" i kollektivtrafiken (egentligen 30 klipp/dygn i månaden) + 30 timmars Sunfleet. De timmar man inte använder flyttas över till nästa månad och man kan också köpa till extra zoner eller bilpoolstimmar. Eftersom jag har örnkoll på hur mycket jag lägger på transporter (tack YNAB & Excel) var det ganska lätt att välja paket. Eventuellt har jag tagit i lite i överkant vad gäller biltimmarna men de kan man minska med en månads framförhållning och de som inte använts vid projektets slut återbetalas.

Igår träffade jag en bekant som också kommit med i projektet. Hon har valt ungefär samma paket som mig men hon har också en bil som kommer att ställas av under den tid som projektet pågår.Det känns bra att ha någon som man kan jämföra med!

Commute greener - en tjänst för grönare vardagspendling

Bild: koalazymonkey

För rätt länge sedan fick jag tips om Commute greener, en applikation till mobiltelefonen som räknar användarens koldioxidutsläpp vid resor. Tekniken är inspirerad av de populära stegräknarna som invaderat varje arbetsplats i Sverige de senaste åren.
Bakom Commute greener står en utvecklingsgrupp på Volvo IT.
Som utomstående kan man kanske tycka att det är lite underligt att ett sådant här initiativ kommer från fordonsindustrin men enligt Kertin Hansson, Business Innovation Manager på Volvo IT Tech watch och en av uppfinnarna bakom konceptet är det snarare självklart att Volvo ska ligga i bräschen.

– Volvo är en del av problemet med koldioxidutsläpp, men vi är också en del av lösningen. Vi har kompetensen och kunnandet att bygga moderna transportlösningar för hela samhället, säger hon i en intervju.

Commute Greener nås via en mobiltelefon eller en webbplats på Internet. En pendlare som laddar ner applikationen kan använda mobiltelefonen för att registrera vilka transportsätt som används vid pendling. Applikationen räknar ut hur mycket utsläppen av koldioxid minskar eller ökar vid användning av olika transportsätt, till exempel buss, bil, samåkning, tåg, båt eller cykel. Applikationen innehåller också exempel på vilken påverkan du kan ha, till exempel det faktum att det tar ett träd en månad att absorbera ett kilo koldioxid.
Tjänsten innehåller dessutom ett socialt nätverk för utbyte av erfarenheter och för att uppmuntra till tävlingar mellan kollegor, vänner och familjemedlemmar om hur mycket det går att minska sina koldioxidutsläpp.
En GPS-funktion gör det möjligt att jämföra koldioxidutsläppen på olika rutter och med olika transportsätt.

Det verkar som att Commute Greener för närvarande bara finns som en applikation för Iphone från Apples App Store. Eftersom jag har en telefon med Android som operativsystem har jag inte kunnat prova. Enligt uppgift har har Commute Greener registrerade användare i länder som USA, Frankrike, Storbritannien, Irland, Australien, Japan, Sverige och flera andra.

För ett år sedan utnämndes tidningen Guardians Green living blog Commute Greener till en av de top 10 bästa miljörelaterade apparna till iPhone.

Själv längtar jag efter att premiärcykla till jobbet!

Mer pendlingssmart
I Lund finns en "pendlometer"
Sök en samåkningspartner hos pendlarservice
Skippa bilen under milen

Visioner för Alingsås

Bild: Roger Nilsson

Under hösten och vintern kommer tjugofem arkitektstudenter från hela världen att befinna sig i Alingsås. I ett samarbete mellan Passivhuscentrum (där vi höll Miljöbloggforum 2010) och Chalmers Tekniska Högskola kommer studenterna att undersöka vilka möjligheter som finns för Alingsås att gå ifrån ett oljeberoende till ett hållbart samhälle. Studierna tar sin utgångspunkt i ett lokalt perspektiv på en global fråga. Hur kommer livet att te sig för de som bor i Alingsås i ett framtida hållbart samhälle som inte längre är beroende av olja? Hur utför man övergången på ett så acceptabelt sätt som möjligt?

För att få en god bild av hur det är att leva i Alingsås är studenterna beroende av att få en dialog med de som bor här i kommunen. Som ett led i detta har en grupp studenter startat en blogg, Visioner för Alingsås där de presenterar sitt pågående arbete, och där de välkomnar alla tankar och åsikter. Ämnen som tas upp i bloggen är allt från vandrande skolbussar till bristen på cykelställ. Förra veckan bloggade de dessutom på Alingsåstidningens hemsida under vinjetten "Veckans blogg".

Det ska bli intressant att följa studenternas tankar och idéer kring en hållbar stadsplanering. Är du intresserad av det här ämnet kan jag även rekommendera Yimby som numera även har en kalenderfunktion på sin blogg. Där kan du få tips på eller själv lägga in intressanta möten och föredrag.

De stora pendlarexperimentet

Bild: mescon

"Att ett ökat kollektivresande är en förutsättning för en framtida hållbar trafiksituation är de flesta med på. Men för många pendlare är det ett stort steg att ställa bilen och istället resa kollektivt. Med provåkarkorten vill vi sänka tröskeln till ett kollektiv resande och få fler att våga testa"

Västtrafik har precis dragit igång vad de kallar för "Det stora pendlarexperimentet". Kampanjen är Västtrafiks största någonsin och går ut på att värva nya resenärer, framförallt bilpendalre som har chansen att få ett gratis tvåveckors provåkarkort, värt 750 kronor.
Kampanjen och pendlarexperimentet inleddes den 27 september och senast den 20 oktober måste bilpendlaren anmäla sitt intresse på Västtrafiks hemsida för att få möjlighet att få ett provåkarkort. Korten skickas ut per post i början av november.

Imorgon torsdag kl. 13.30 kan man chatta med Västtrafiks experter och ta chansen att ställa frågor. Även kommande torsdag (7/10) kan man chatta.

4 steg
Västtrafik tipsar även om fyra steg till förändring som kan göra det lättare att bli bättre på att ställa bilen.

1. Bli medveten om dina mönster
2. Klargör vinsterna med förändring
3. Ta ett litet första steg
4. Ha tålamod

Det här är steg som nog fungerar bra även när det gäller andra förändringar i livet.

Själv åker jag numera med glädje buss till jobbet varje dag efter att ha tvingats ta bilen när jag gick på kryckor i våras och somras.

Bokonsdag:Vår beskärda del

Framtidsteknik, nya pylar eller me rpengar är inte nyckeln. I stället behöver vi blåsa liv i hoppet om att en hållbar värld är möjlig och ge kraft åt en rörelse som tar oss dit.

Det var ett tag sedan den här boken kom ut men nu har min reservation på biblioteket äntligen gått igenom.
Jag börjar med det bästa först vilket egentligen är sista kapitlet, med framtidsspaningen som känns väldigt lockande och positiv! Bilden av ett hoppfullt framtida Sverige där bilarna är färre, resorna kortare och kvartersköken har ökat den sociala interaktionen och minskat stressen. Hur vi skall nå dit avhandlas i kapitlet "Ett fossilfritt Sverige år 2030" men även i det som är själva bokens kärna, idén om personliga utsläppsrätter eller sk. klimatransonering. Varje människa får en personlig utsläppskvot av staten. Kvoten ska vara lika för alla och utgå från ett nationellt utsläppsmål. Ransoneringarna ska regleras med ett sorts kort kort där vi drar av vår koldioxidkonsumtion. Likt ett visakort eller kundklubbskort som kan visa den verkliga miljökostnaden bakom varor och tjänster. Den som inte behöver sin tilldelade kvot, kan sälja delar av den till andra. Frågan är om vi egentligen är beredda att betala det verkliga priset för en årlig Thailandsresa och influgna sockerärtor odlade i Kenya eller om vi istället kommer att välja närproducerad mat och att semestra på hemmaplan.

Vår beskärda del är verkligen en hoppfull klimatbok. Argumentation är övertygande och på tal om argument, visst känner man igen de argument/svar som listas i kapitlet "Från förnekelse till handling". Det är intressant att få insikt i psykologin bakom dessa försvarsreaktioner.

Det är spännande att läsa om de förändringar vi har varit kapabla till i tider av kris som vid ransoneringsåren under andra världskriget (vi har aldrig varit så friska som då) eller vid de olika oljekriserna. Här kan man dra paraller till det uttjatade citatet om att Kineserna har samma tecken för "kris" och "möjlighet" (om det nu är sant).

Kalla fakta om konsumtionstrender
Nedan följer lite kalla fakta om vår konsumtion och hur den har utvecklats på olika områden.
Bostadsytan i Sverige har under perioden 1970 – 2000 ökat med 51 % (per capita) (Jonas Nässén, John Holmberg 2005)
Konsumtionen av nötkött i Sverige har under perioden 1990 – 2005 ökat med 47 % (kg/capita) (SIK 2009). Under samma period har den svenska produktionen av nötkött inte ökat.
Flygresorna globalt har under perioden 1990 – 2007 ökat med 122 % (person-km) (SIKA 2009). Detta innebär en ökning på i genomsnitt c:a 5 % per år.
Personbilarna och vår användning av dem här i Sverige har utvecklats genom åren. Under perioden 1975 – 2007 har personbilarnas vikt har ökat med 30%, motoreffekten har ökat med 83 % och bränsleffektiviteten har ökat med 30% (Sprei, Karlsson 2010). Antalet körda person-kilometer har ökat med 53 % (SIKA 2009).
(källa Tidsverkstaden / Johan Nässén, Chalmers)

Intressant nog har vår upplevda livskvalitet inte ökat sedan runt 1970. Detta gäller inte bara Sverige utan i hela västvärlden. Enligt Jonstad har lyckonivån var ungefär den samma sedan 1955 i USA och i Sverige är trenden svagt nedåtgående sedan 1982. Enligt happy planet index, ett nytt sätt att mäta ekologiskt hållbart välbefinnande hamnar Sverige på plats 119. Bättre än USA som ligger på plats 150 men sämre än Honduras på plats 7.

Mottagandet av boken har varit blandat, enligt Aftonbladet är Jonstads bok " intressant och seriös, men strategiskt hopplös eftersom den bara kan få inbitna vänsteraktivister med sig". Recensenten i SvD drar paralleller till böcker som ”Hur mycket är lagom?” (1977) av Göran Bäckstrand och Lars Ingelstam och Sven Lindqvists ”Reklamen är livsfarlig” (1957)men att den ändå är intressant och välskriven. Själv gillar jag den - men jag tillhör väl en av de frälsta även om jag inte direkt ser mig som vänsteraktivist. I förra riksdagsvalet röstade jag på ett borgerligt parti som dock inte lär få min röst igen, istället hoppas jag på en rejäl genomgång av valrörelsen 2010 på kommande MiljöBloggForum.

Om författaren
David Jonstad är författare, redaktör och klimatdebattör med klimatfokus. Han är en av grundarna till Klimatmagasinet Effekt och skriver bland annat för Aftonbladet och Sydsvenskan. Vår beskärda del är David Jonstads första bok.

David Jonstad - Vår beskärda del - en lösning på krimatkrisen
Ordfront förlag
ISBN: 978-91-7037-409-8

Mer
Dags för världen att gå från kunskap till handling Ekonomi och makt på tapeten i klimatdiskussion
Tittis recension

Tågresor och konsumenträttigheter

På väg mot Sandviken

Idag fortsätter jag på gårdagens konsumentfrågespår. Jag gillar verkligen att åka tåg men efter att ha drabbats av SJs problem i vinter tappade jag lusten. Nu fick jag faktiskt tillbaka mina biljettpengar, dels för förseningen och dels för att ha stått hela vägen till Göteborg åkt i en lägre klass. Men vilka rättigheter har man egentligen som resenär när tåget är försenat eller ställs in?

SJ och Banverket är som ett gammalt gift par. Eller är det ett skenäktenskap?(Twitterskämt anno 2010)

EU har minimiregler om tågresenärers rättigheter. Dessa regler är samtliga EU-länder och tågoperatörer skyldiga att följa. men operatörerna har även möjlighet att erbjuda resenärerna ett generösare skydd än vad EU:s regler erbjuder. Generellt innebär dessa EU-regler att du som resenär har rätt till ersättning om tåget ställs in eller är försenat med mer än en timme. I vissa fall har du även rätt till gratis mat och dryck. Om du måste övernatta på grund av en försening har du rätt till kostnadsfritt boende och om resan avbryts är tågoperatören ansvarig för att ordna med alternativ transport till resmålet.

Läs bestämmelserna i EU:s förordning (EG) nr 1371/2007 om rättigheter och skyldigheter för tågresenärer. På Konsumentverkets hemsida hittar du mer information om vilka rättigheter du har som tågresenär.

After work med SJ

På väg mot Sandviken

Jag gillar verkligen att åka tåg, jag skulle aldrig flyga inrikes och drömmer om exotiska semestertågresor som Rovos Rail och Orientexpressen. Men på sistone har det inte varit lika kul att vara tågresenär i Sverige.
För några veckor sedan var jag i Stockholm över dagen. På resan upp stannade tåget två gånger för att "starta om" viljket resulterade i en dryg timmes försening. Sådant får man tåla nu för tiden även om det inte verkade bero på vädret och snön utan på datorfel. Inför hemresan kollade jag Banverkets trafikinformation så att jag inte skulle behöva stå och vänta om tåget var för senat. Inga störningar men trots det var tåget en 2o min sen.. och det skulle bli värre. Eftersom det saknades en vagn fick alla som skulle suttit där gå och ställa sig i bistron... och där fick vi stå i 4 h... Det var ju fredag eftermiddag och tåget var överfullt redan från avgång. Först i Skövde blev det ett fåtal platser lediga. Vi som stod gjorde vårt bästa för att hålla vårt och våra medresenärers humör uppe (det här är SJs nya grej, rullande After work och vi får vara de första att prova idén ...) och vi hade en hel del intressanta diskussioner om allt från regionpolitik till Vattenfalls identitetsproblem. Var sin inhandlad vinare gjorde sitt också. Sen bliv vi ju stående någonstans utanför Hallsberg som vanligt... Jag var inte på speciellt bra humör när jag väl kom hem på fredagskvällen...

Idag skulle jag boka en e-biljett för en jobbresa. Naturligtvis strulade e-biljetten för första gången, vanligtvis brukar jag åka biljettlöst på mitt SJ priokort men den här gången glömde jag att logga in när jag skulle boka och försöker man boka en ny resa med samma avgångar så har priset gått upp.... Det är iofs inget problem då man praktiskt nog kan registrerar alt. efterregistrera sin resa. Däremot fick fick sitta i över en halvtimma i telefonkö för att komma fram till kundtjänst som skickade en ny e-biljett till mig. Jag passade även på att fråga om hur lång tid jag kan räkna med innan jag får tillbaka pengarna på restidsgarantin och det skulle ta någon månas...

Idag var SJ och Banverket kallade till en utfrågning inför trafikutskottet. SJ pekade ut en rad orsaker till vinterns tågkaos, bland annat det extrema vädret, vagnar och lok som inte tål isbildning och viltolyckor. SJ-chefen uppgav också att restidsgarantin ska förbättras. Det ska i vissa fall bli möjligt att få kompensation direkt av tågpersonalen ombord (hade varit välkommet under min bistroresa). Ersättningsnivåerna kan komma att höjas och villkoren för när man kan få ersättning kan bli mer generösa.

Gunnar Lindstedt skrev för ett tag sedan en bra krönika om hur det finns en enkel lösning på SJ:s problem, han är hoppfull och det är trots allt jag också. Dessutom, vad finns det för alternativ? Långfärdsbussar är inte speciellt bekväma och jag skulle aldrig sätta mig och köra fram och tillbaka Stockholm över dagen. Är det samåkning som gäller i framtiden?

Mer
Sedan en tid tillbaka finns SJ på Twitter och det är ganska kul läsning men även ett bra exempel på ett företag som är öppet för den dialog med kunderna.

Ett bilfritt liv

Bild: BikePortland.org

Adam Greenfield bestämde sig för att leva totalt bilfritt i ett år, inga taxis, inga motorcyklar, hybridbilar eller bussar. Istället skulle han cykla överallt - eller gå. Han ville visa att det gick och kanske inspirera andra att följa efter. Eftersom han bodde i San Francisco var det ett trots att ett ganska görligt projekt. Givetvis bloggade han om projektet som han kallade "The Gubbins Experiment"). Han har fått frågan om hur mycket pengar man kan spara på ett sånt här projekt och han svarar:

"Gas and oil is about $1,600 a year for the average family (although that number is a 2004 figure and will start to fluctuate wildly in the months and years to come as global oil production peaks). So if you halved your journeys, that would be $800 a year. Not so much money, but enjoying fresh air, the sheer joy of walking and bicycling, the ability to do something for yourself? Priceless".

Vi har ju länge pratat om en ny bil men vi har fortfarande inte kommit till skott. Under vintern använde vi i snitt bilen en eller två gånger i veckan. Det var helt enkelt för krångligt att skotta fram den, skrapa rutor, värma upp den osv. Att ta bilen handlar mycket om just bekvämlighet. Till slut blir det en vana att gå, cykla eller ta bussen i stället. Ändå är vi ännu inte helt beredda på att släppa bilen helt.

Mer
What Are You Buying When You Buy a Car?
Frugality in Practice: Alternate Modes of Transportation
When to Replace Your Car

Nya vägvanor i Torslanda

Idag intervjuas jag om min syn på resande och kollektivtrafik för kampanjen Nya vägvanor , läs mer i Torslandatidningen här (bilagan börjar på sid. 25)

Lördagsfilm: Du tar väl spårvagnen?

Det här är en reklamfilm för Cincinnatis spårvagn. I Sverige har vi spårvagnar i Göteborg, Norrköping och i viss mån Stockholm. I Helsingborg funderar man också på att återninföra spårvagnar. Själv är jag svag för spårvagnar även om vissa kallar dem för rälsmonster.

Bra cykelstäder i USA

Det är inte första gången jag bloggar om cykelstäder. Idag handlar det om städerna i USA där flest människor cykelpendlar. Jag undrar hur en sådan här sammanställning skulle se ut i Sverige? Någon som vet?

Promenera mera!

Walk Score™ är en fiffig tjänst som talar om hur pass promenadvänlig ett område eller en stad är. Jag testade lite amerikanska städer som jag har besökt, New Orleans fick Walk Score: 97 av 100 — Walkers' Paradise medan Little Rock fick Walk Score: 75 av 00 — Very Walkable och Memphis Walk Score: 94 av 100 — Walkers' Paradise. New Orleans kan jag hålla med om, Memphis likaså , i alla fall downtown men Little Rock är inte speciellt promenadvänligt med undantag av downtown kring River Market.

Här provkör jag en fin amerikansk Oldsmobile Regency Brougham...

Amerikanska städer är generellt väldigt utspridda och få bor i centrum, där är det mest kontor och eventuellt hotell, butiker och restauranger. Utan bil är man mer eller mindre strandsatt eftersom många stadsdelar är avskurna från varandra på grund av motorvägar. Ofta saknas dessutom trottoarer och övergångsställen. Tittar man närmare på t. ex New Orlenas så visar det sig att french quarter t. ex är väldigt promenadvänligt medan en adress i närheten av Tulane, ett av stadens universitet, bara fick 58 av 100.

Alla tre städerna ovan har dock spårvagnar även om den i Litte Rock mest är för turister.

Läs mer om de 10 mest promenadvänliga städerna

1. San Francisco, CA
2. New York, NY
3. Boston, MA
4. Chicago, IL
5. Philadelphia, PA

6. Seattle, WA
7. Washington D.C.
8. Long Beach, CA
9. Los Angeles, CA
10. Portland, OR

Mer
Walk score blog

World carfree Day

Bild: BikePortland.org

Tydligen är 22 september bilfria världsdagen. Vi är fortfarande inte bilfria även om jag fick många bra synpunkter och kommentarer när jag bloggade om våra bilfunderingar. En som dock tagit steget och sålt bilen är Erik med bloggen på uppstuds.

Jag vet inte varför jag egentligen satte mig att räkna på hur bilkostnaderna såg ut, eller som en kollega sa när jag berättade att jag räknat på saken: “Men varför i helsike räknade du på det?” Det var kanske dumt för när siffrorna väl stod där i sin bittra klarhet så började de förfölja mig. Jag lägger ut omkring 100000 kronor om året på att äga och köra bil. 100 jävla tusen!

Cykla mer!
Att inte ta bilen under milen är ett bra sätt att brtya bilberoendet. Istället kan man exempelvis cykla lite mer. Tammy med bloggen Rowdy Kittens tisar om hur man handlar mat utan bil (bra cykelväskor) och Jonas tycker att cykelkärra regerar. Själv är jag fortfarande väldigt nöjd med vår cykelvagn även om det börjar bli lite kallt på kvällarna. Jag får komma ihåg att lägga en filt eller två därbak.

Fler cykeltips
Lär dig laga din cykel
Bär inte med dig mer än vad som ryms på din cykel

Bilfunderingar

Bild: min egen / GP 20090905

Vi skall köpa ny bil. Hade det bara varit jag som bestämde så skulle familjen varit bilfria. Vi använder i princip bara bilen på helgerna och semestern och åker kollektivt i veckorna.
I dag har vi en SAAB95 kombi och det lutar åt en likadan fast Biopower, dvs med en etanolmotor som även går på bensin. Egentligen skulle jag vilja ha en mindre bil men vi får helt enkelt inte plats med 2 bilbarnstolar i en mindre bil. Maken är över medellängd... Vi har övervägt el- och gasbilar men eftersom vi kör långt när vi väl kör är det heller inga bra alternativ. Men man får välja sina strider, familjeliv handlar ju mycket om kompromisser och vi är å andra sidan rörande överens om att vi inte behöver plattTV i alla rum, Thailandsresor och vi äter vegetariskt 90% av alla måltider.

Jag är som sagt inte så sugen på ny bil och fokuserar liksom Nemi ovan mest på de roliga tillbehören. Mugghållare vill jag har och smarta cykelhållare så att hela familjens cyklar ryms.

Ser vi bilismens död?

Bild: taivasalla

Nu tittar vi på en stad och resonerar kring hur enkelt det är att ta sig runt där. Är vi helt plötsligt mer beroende av att trafiken flyter än vi var tidigare? Förmodligen.

I nyhetsbrevet "Det nya svarta" rapporterar trendgruppen om "most livable cities – most commuting cities". Flera internationella tidningar har publicerat artiklar där de jämför olika städer i världen. Economist har listat de städer i världen som är enklast att ha en dräglig vardag i. På sin topp-tio-lista över ”most livable cities” finns Wien och Helsingfors tillsammans med Genève och Zürich hamnar på samma lista. Även Monocle listar de 25 städer som är ”most livable” och där hamnar också Zürich i topp tillsammans med Köpenhamn och Tokyo. Zürich får sin topplacering eftersom de allmänna transportmedlen fungerar bra, samt det faktum att staden har 100 gallerier och 50 museer. Trendgruppen funderar över om Big Mac-index har spelat ut sin roll?

Självklart ökar vårt beroende av de allmänna transportmedlen. Och med den här typen av resonemang kring våra val av städer – ser vi bilismens död?

Jag tror absolut att många tittar på hur pass bra vardagen fungerar när man bestämmer var man skall bosätta sig. Vi har t. ex valt bostadsområde beroende på bland annat hur pass bra det går att åka kollektivt till arbete. Sen är det väl få som kan välja mellan Helsingfors, Tokyo eller Wien...

Cykelsöndagdag i Torslanda

I söndags var jag fortfarande rätt mör efter att ha sprungit Göteborgsvarvet dagen innan men jag släpade mig tappert iväg, med cykeln som stöd, för att kolla in cykeldagen i Torslanda som jag skrev om förra veckan.
Trafikkontoret var på plats för att uppmuntra till nya vägvanor. Vi tog några cykelkartor för att kunna spana in bra cykelvägar.

Cykelfrämjandet visade upp olika typer av cykelkärror. Jag har själv funderat på att köpa en att köra Lillasyster och annat i.

Kön ringlade lång till den fria servicen.

Den som ville kunde gå en tipspromenad kring Noleredsskolan. Jag hade tyvärr bara 5 rätt av 10 men fick ändå en reflex som tröstpris.

Seminarium: Levande stad (Stockholm)

Hur utformar vi en stad med plats för människor? Hur skapar vi utrymme för dem rör sig i staden utan bil? Vad vinner vi på att skapa en sådan stad?

Det känns som det är mycket fokus på cyklar just nu. Den 26 maj arrangerade Miljöpartiet ett intressant seminarium om hur vi skapar en levande och miljövänlig stad på Kulturhuset i Stockholm.

Bland annat höll Per Lundin, forskare på KTH som disputerat med avhandlingen ”Bilsamhället”, ett föredrag om Bilsamhället – framväxt och konsekvenser.
David Sim från Gehl Architects talade om att skapa levande stadsmiljöer. Gehl Architects är världsberömda för sitt arbete med attutforma levande stadsmiljöer världen över. Om vi gör städerna bra för fotgängare och erbjuder upplevelser så får vi fler att komma till, och även stanna i staden. Staden blir då bättre för både vuxna och barn och fler och fler stannar kvar i staden när de får barn.

Sari Wallberg, konsult på Tyréns och en av landets främsta experter på trafikplanering där olika trafikslag samsas talade om ”Shared Space, Trafikrum för alla”

Cykelstad Stockholm, hur får vi cyklingen att bli en naturlig del av staden? Cyklandet har ökat med 75 % de senaste åren,trots detta saknas resurser för cykling. Krister Isaksson, ledandecykelexpert på trafikkontoret Stockholm berättade om vad som behövs för attskapa en cykelstad.

Nolltaxa i kollektivtrafiken

Bild: privat

Inför Miljöpartiets kongress den 18:e maj har nolltaxevänner som Planka.nu och Freepublictransports.com gått samman för att hindra att kravet på nolltaxa i kollektivtrafiken stryks ur Miljöpartiets partiprogram.
Själv tycker jag att det är ganska billigt att åka kollektivt i Göteborg men jag inser att avgifterna aldrig kan bli riktigt rättvisa. Dessutom har jag känslan att alla omdragningar av zoner och nya betalsystem ger ett plus/minus noll resultar. Tidigare när vi bodde mer centralt och kunde ta spårvagnen var det betydligt lättare att resa kollektivt. Nu bor vi relativt centralt "fast ändå inte" och trots att kommunikationerna är goda särskilt i rusningstrafik är det inte helt lätt att ta sig hem eller till stan kvällar och helger. Att ta bilen varje dag är dock inte ett alternativ för oss, vi valde t.o.m hus för att det skulle gå smidigt att resa kollektivt.

Läs mer!
Kollektivtrafiken hotar raseras
Planka.nu släppte nyligen en rapport, “Till varje pris”.
Wallstreet Journal MarketWatch skriver om avgiftsfri kollektivtrafik

Relaterade inlägg:
Strunta i bilen och ta pappaledigt
Klimatdiskussion i Aktuellt 20/2