Framtidsteknik, nya pylar eller me rpengar är inte nyckeln. I stället behöver vi blåsa liv i hoppet om att en hållbar värld är möjlig och ge kraft åt en rörelse som tar oss dit.
Det var ett tag sedan den här boken kom ut men nu har min reservation på biblioteket äntligen gått igenom.
Jag börjar med det bästa först vilket egentligen är sista kapitlet, med framtidsspaningen som känns väldigt lockande och positiv! Bilden av ett hoppfullt framtida Sverige där bilarna är färre, resorna kortare och kvartersköken har ökat den sociala interaktionen och minskat stressen. Hur vi skall nå dit avhandlas i kapitlet "Ett fossilfritt Sverige år 2030" men även i det som är själva bokens kärna, idén om personliga utsläppsrätter eller sk. klimatransonering. Varje människa får en personlig utsläppskvot av staten. Kvoten ska vara lika för alla och utgå från ett nationellt utsläppsmål. Ransoneringarna ska regleras med ett sorts kort kort där vi drar av vår koldioxidkonsumtion. Likt ett visakort eller kundklubbskort som kan visa den verkliga miljökostnaden bakom varor och tjänster. Den som inte behöver sin tilldelade kvot, kan sälja delar av den till andra. Frågan är om vi egentligen är beredda att betala det verkliga priset för en årlig Thailandsresa och influgna sockerärtor odlade i Kenya eller om vi istället kommer att välja närproducerad mat och att semestra på hemmaplan.
Vår beskärda del är verkligen en hoppfull klimatbok. Argumentation är övertygande och på tal om argument, visst känner man igen de argument/svar som listas i kapitlet "Från förnekelse till handling". Det är intressant att få insikt i psykologin bakom dessa försvarsreaktioner.
Det är spännande att läsa om de förändringar vi har varit kapabla till i tider av kris som vid ransoneringsåren under andra världskriget (vi har aldrig varit så friska som då) eller vid de olika oljekriserna. Här kan man dra paraller till det uttjatade citatet om att Kineserna har samma tecken för "kris" och "möjlighet" (om det nu är sant).
Kalla fakta om konsumtionstrender
Nedan följer lite kalla fakta om vår konsumtion och hur den har utvecklats på olika områden.
Bostadsytan i Sverige har under perioden 1970 – 2000 ökat med 51 % (per capita) (Jonas Nässén, John Holmberg 2005)
Konsumtionen av nötkött i Sverige har under perioden 1990 – 2005 ökat med 47 % (kg/capita) (SIK 2009). Under samma period har den svenska produktionen av nötkött inte ökat.
Flygresorna globalt har under perioden 1990 – 2007 ökat med 122 % (person-km) (SIKA 2009). Detta innebär en ökning på i genomsnitt c:a 5 % per år.
Personbilarna och vår användning av dem här i Sverige har utvecklats genom åren. Under perioden 1975 – 2007 har personbilarnas vikt har ökat med 30%, motoreffekten har ökat med 83 % och bränsleffektiviteten har ökat med 30% (Sprei, Karlsson 2010). Antalet körda person-kilometer har ökat med 53 % (SIKA 2009).
(källa Tidsverkstaden / Johan Nässén, Chalmers)
Mottagandet av boken har varit blandat, enligt Aftonbladet är Jonstads bok " intressant och seriös, men strategiskt hopplös eftersom den bara kan få inbitna vänsteraktivister med sig". Recensenten i SvD drar paralleller till böcker som ”Hur mycket är lagom?” (1977) av Göran Bäckstrand och Lars Ingelstam och Sven Lindqvists ”Reklamen är livsfarlig” (1957)men att den ändå är intressant och välskriven. Själv gillar jag den - men jag tillhör väl en av de frälsta även om jag inte direkt ser mig som vänsteraktivist. I förra riksdagsvalet röstade jag på ett borgerligt parti som dock inte lär få min röst igen, istället hoppas jag på en rejäl genomgång av valrörelsen 2010 på kommande MiljöBloggForum.
Om författaren
David Jonstad är författare, redaktör och klimatdebattör med klimatfokus. Han är en av grundarna till Klimatmagasinet Effekt och skriver bland annat för Aftonbladet och Sydsvenskan. Vår beskärda del är David Jonstads första bok.
David Jonstad - Vår beskärda del - en lösning på krimatkrisen
Ordfront förlag
ISBN: 978-91-7037-409-8
Mer
Dags för världen att gå från kunskap till handling Ekonomi och makt på tapeten i klimatdiskussion
Tittis recension
Aha! Det låter som en intressant tanke. Jag har varit inne på en tanke om ransoneringskort för kött.
SvaraRaderaEn sak jag funderar på är var ska all ekologisk gödsel komma ifrån om vi inte äter något kött alls?
Jag tror inte att alla kommer att gå över till vegetarisk kost. Gödsel kan man få från andra djur än de som föds upp som slaktdjur. Hästgödsel kanske?
SvaraRadera