Gästinlägg: Frivillig enkelhet, ekonomisk frihet och (hållbara) investeringar

Bild: Toban Black

Efter att ha läst min bok skrev Oskar ett långt mail med frågor om hur jag bland annat såg på hållbara investeringar. Det här är ett område som jag inte alls har funderat så mycket på så jag tyckte att det var ett bra ämne att låta Oskar gästblogga om. Lämna gärna en kommentar om hur ni ser på det här frågorna.

När Ann-Christin erbjöd mig att gästblogga tänkte jag att det här är en chans som jag måste ta för att få veta lite mer vad andra tänker kring hållbara investeringar så hoppas ni orkar läsa till slutet och svara på de avslutande frågorna.

De senaste åren har jag följt ett antal bloggar och hemsidor, framförallt svenska och amerikanska, med ämnen så som köpstopp, frivillig enkelhet, ekonomisk frihet etc. och det har slagit mig att det finns många vägar in i dessa tankegångar. Oavsett var man började denna resa med en önskan att bli ekonomiskt oberoende, att man kommer ur ett totalt ekonomiskt sammanbrott (se lyxfällan) eller om det började med ett miljöengagemang så slutar många med samma slutsats man börjar fundera på vad som är viktigt i livet och sätter sin konsumtion i relation till andra värden så som sin egen tid, påverkan på miljö och socialt ansvar. Jag tror att detta beror på att den som har lite utrymme i sin ekonomi blir mindre stressad och därmed ser världen med mer öppna ögon än den som undrar över hur hyran ska betalas nästa månad.

Om vi utgår ifrån att målet med livet är att kunna spendera så mycket tid och resurser som möjligt på det som verkligen räknas och att det som verkligen räknas inte är en massa prylar och statushöjande attribut då kommer vi ju många till den insikten att det som vi vill satsa mest (livs)tid på inte är vårt dagliga lönearbete. Tid med familj och vänner och kanske ett ideellt engagemang i en organisation eller liknande har en mycket högre korrelation med lycka. Den mest rena formen att minska lönearbete skulle ju vara att jobba mindre varje dag, vecka, månad och år av sitt liv, men med dagens heltidsnorm är det svårt varför det måste handla delvis om en fördröjd minskning i arbetstid för de flesta.

För att illustrera vad jag menar ger jag ett exempel från mitt eget liv. Min fru och jag har nyligen varit föräldralediga och återgått i arbete och arbetar nu båda heltid. Senare i år kommer dock min fru att vara föräldraledig igen med vårt andra barn och jag kommer att vara ledig större delen av 2011. Efter den här perioden tycker jag att det skulle vara optimalt om vi kunde jobba 50-75% båda två vilket vi skulle klara ekonomiskt men problemet är att de yrken som vi har inte direkt lämpar sig för deltid (i varje fall inte med dagens heltidsnorm, tror inte det skulle vara omöjligt med ett friare synsätt). Vad gör man då? I vårt fall väljer vi att jobba så lite som möjligt (inom ramen för heltid) dvs. tar ut semestrar, arbetstidsförkortning, föräldraledighet etc. maximalt. Detta kostar i sig pengar men det blir oftast ändå pengar över jämfört med vad man skulle tjäna om båda jobbade 50-75%. Eftersom målet är att jobba mindre, konsumera mindre och göra ett mindre negativt avtryck på miljön sparar vi en stor del av våra inkomster till framtiden vilket kommer möjliggöra mindre arbete (och därmed mindre konsumtion) utslaget över vår livstid, t ex genom framtida arbetsfria år, tidigare pension etc. Om man sparar en stor del av sin inkomst för att senare leva på dessa pengar, var ska man då göra av pengarna under tiden? Kan man investera på ett sätt som ger avkastning och som samtidigt hjälper till att bygga en hållbarare värld? Jag tror det men det är inte helt lätt, våra principer för investeringar är ständigt under utveckling men för närvarande kan de sammanfattas så här:

1. Betala av på skulder (om du har skulder t.ex. på boende börja med att öka din amortering, det ökar dina möjligheter att leva på mindre i framtiden).
2. Diversifiering, investera i välskötta bolag i ett flertal olika branscher (minst 5 helst 10)
3. Investera bara i bolag som har starka, lånsiktiga ägare med en betydande andel av aktiekapitalet (dessa brukar vara mer okänsliga för de mest otrevliga baksidorna av kvartalskapitalismen och kan därmed ha ett mer långsiktigt perspektiv och ta ett större ansvar)
4. Investera i bolag med låg andel lånefinansiering (svårt att säga vad som är optimalt men en fördelning där verksamheten finansieras med mer än 50 % lånade pengar faller normalt utanför vår investeringsportfölj).
5. Investera i bolag som säljer hållbara produkter och tjänster, eller i den mån branschen inte har hållbara alternativ (vilket oftast är fallet idag) välj de som har störst ambitioner och gör det bästa arbetet för att i en framtid bli hållbara. (Min definition av hållbarhet gäller både miljö och socialt ansvar samt långsiktighet).

Vi satsar gärna en del av vårt sparkapital i nya eller gamla bolag som satsar på ny hållbar teknik, och deltar gärna i nyemmissioner, har just tecknat aktier t.ex. i Arise Windpower. Dessa måste dock ha en rimlig riskprofil annars är risken för stor att det blir pengar i sjön som skulle ha kunnat ge större utväxling både vad gäller vägen mot ett hållbart samhälle och vägen mot ett större sparkapital och därmed mer frihet att göra det som verkligen räknas.

Vårt tillvägagångssätt har varit sådant att vi bedömer alla investeringar i de kategorier som finns ovan vilket bland annat har inneburit att vi har investerat i vattenkraft och solenergi (Hafslund), livsmedel (Axfood), vindkraft (tecknar Arise Windpower), fritidskläder/utrustning (Fenix outdoor) etc. Utöver dessa bolag har vi innehav i några svenska investmentbolag vilka kan liknas vid fonder men där den stora skillnaden är att de har lägre förvaltningskostnader samt att de är ”riktiga” ägare inte ansiktslösa fonder. Det är inte så att alla dessa bolag är alltigenom “goda” eller har gjort hela sin resa mot hållbar utveckling men det är de som vi bedömt som de mest hållbara i sin bransch samt som uppfyller övriga högt ställda krav.

Vår resa i detta och andra avseenden är långt ifrån klar och därför är jag intresserad av att höra, hur många det är där ute som investerar på något liknande sätt eller med helt andra kriterier? Vilken strategi har ni, vad ligger bakom denna?

Vill du gästblogga om dina tankar och funderingar kring miljö, hållbar livsstil, ekonomi eller miljö så maila mig på antianki@gmail.com