Bokonsdag: Zero waste home

Today, the less I own, the richer I feel. And I don't have to take out the trash!

Boken Zero Waste home har länge legat på min "att läsa" (och recensera) lista. Under mitt köpstoppsår upptäckte jag snabbt att ju mindre man bär hem, ju mindre slänger man också ut. Där och då väcktes mitt intresse för att mer aktivt minska mängden avfall där hemma även om jag var bra på att återvinna innan. Jag tycker att vi numera har ganska lite sopor (en liten påse per vecka ungefär) men i jämförelse med familjen Johnson som endast producerar en glasburk med skräp om året ligger vi i lä.

För att få lite ny inspiration har jag läst boken Zero Waste home skriven av Bea Johnson. Boken började som en blogg där familjen Johnson beskrev sin livsstil som producerar minimalt med avfall då det mesta återvinns, återbrukas, återanvänds eller komposteras. Vid en första anblick kan en sådan här livsstil ses som extrem men det handlar egentligen bara om att de har lagt om sina vanor - tufft i början men efter ett tag blir det helt naturligt att leva så. jag tyckte att det var intressant att följa hennes resa från the American dream till en livsstil som under en period kanske slog över åt andra hållet - det tar tid att göra allt sig egna papper, kärna smör, göra ost, glass etc. och hur hon till slut landade i vanor som fungerade i vardagen. Vanor som dessutom innebar att de sänkte sina utgifter med 40%! Ett grönt liv är ofta ett billigt liv. En intressant aspekt är Bea är född och uppväxt i Frankrike, något som jag tror kan ha gett henne en bra grund att stå på för att se den ameriaknska livsstilen med andra ögon än om hon hade fötts där.

A brighter future starts at home

Grunderna för en zero waste livsstil är 5 R:

• Refuse – Tacka nej [eg. Vägra]. Tacka nej till den plastpåse i affären, sätta upp en nej tack-skylt till reklam på postlådan, tackar nej till giveaways på mässor och liknande. och något som jag borde tänka mer på - hotellens tvålar och schampoon...
• Reduce – Minska ner. Byt ut den fysiska tidningen mot en digital prenumeration, gör egna snacks som inte kommer i papperspåse, lägg om matvanorna och skippa alla onödiga städprodukter.
• Reuse – Återanvänd, allt från glasburkar (jag använder de som matlådor - funkar även att frysa om mani nte fyller dem hela vägen upp), handdukar (till näsdukar och tvättlappar) och papper (handlingslistor m.m).
• Recycle – Återvinn. Visserligen ska man försöka att minimera inflödet men det här steget handlar dels om att återvinna förpackningar men också om att återvinna gammal textil, glas etc.
• Rot – Kompostera. Kompostera matavfall, förpackningar av stärkelse etc. 

Det första och viktigaste steget i en zero waste livsstil är så klart att minimera inflödet - här kan ett köpstopp vara till stor hjälp, men man måste också lägga om sina inköpsvanor så att det blir hållbart på längre sikt. Man måste t. ex gå över till att handla mer i lösvikt och det hjälper även att byta ut halv- och helfabrikat mot mer rena matvanor (clean eating trenden får du på köpet!)

Den här boken innehåller en hel del bra tips och inspiration även för den som har kommit en bit på sin resa mot ett gröna och hållbarare liv med mindre sopor (och mer pengar över)!

Om författarenBea Johnson är född och uppväxt i Frankrike men bor numera i Kalifornien. 2008 gick hon och hennes familj över till en Zero waste livsstil. Från att ha varit konstnär och hemmafru ägnar hon sig numera åt att sprida kunskap om Zero waste.

Mer Zero waste på Facebook

En liten guide till Zero waste från http://ihearteco.net
Familjen som lever efter zero waste principen (artikel från härligt hemma)
Men motståndet mot minimalismen lever och frodas  - "Minimalismen är inte modern längre, det har till och med Ikea förstått"


Min bok hittade jag på biblioteket men det kan också hittas i bokhandeln eller på nätet.

Matmåndag: Fynda med Matsmart

Ett urval matvaror från Matsmart

 I våras bloggade jag om det priskrig på ost som fortfarande verkar pågå i butikerna och nämnde att jag provat Matsmart och Earn'd it. Den sistnämnda tjänsten lades ner inte långt senare men Matsmart finns kvar. Företaget föddes ur idén att minska matsvinnet och erbjuda billigare varor. Tillvägagångssättet är att köpa in varor med korta datum och sälja dessa varor till lägre pris. Numera säljer man även felmärkta eller "missformade" matvaror, t. ex godisbitar som inte har perfekt form. Det erbjuds också allt från städprodukter till kokböcker till låga priser.

Bäst före-dag är endast en rekommendation där tillverkaren garanterar exakt samma kvalitet, smak och textur som vid tillverkningstillfället. Faktum är att varan kan ätas i veckor – i många fall månader och till och med år – efter att datumet passerat. 

Jag provade Matsmart första gången i samband med mina 40-årsfiranden i våras då jag beställde en hel del kex, snacks, festartiklar m.m. Jag gillar kategorin "skafferi" bäst då jag försöker att äta så "rent" som möjligt och undvika godis och sötade drycker.
Överlag har jag varit nöjd med tjänsten. Det var lite problem med min första leverans (en av produkterna höll inte måttet) men det hanterades snabbt och smidigt av kundtjänsten.

Ett tips är också att kolla en extra gång på storleken, styckpris och jämförpris så att du inte av misstag köper på dig småpåsar med chips eller liknande. Och självklart ska man inte köpa på sig en massa produkter bara för att de är billiga - köp sånt som du vet går åt. Det kan vara en bra idé att gå ihop med kompisar eller grannar då det finns en hel del fynd att göra i kategorin "Storpack".

Jag har själv inga problem med att ignorera "bäst före datum" och istället gå på lukt och smak men jag vet att det finns många därute som absolut inte kan tänka sig att konsumera något som har "gått ut" eller som inte gillar "rester". För mig är det dock viktigt att äta bra men samtidigt hålla matkostnaderna på en rimlig nivå och då är tjänster som Matsmart ett bra hjälpmedel.

OBS! Detta inlägg är INTE sponsrat eller publicerat i samarbete med företaget som nämns i texten, det är helt enkelt en tjänst som jag provat och gillat.

Gästinlägg: tankar om skräp

Bild: epSos .de

Här kommer årets första gästinlägg. Det är Karin som gästbloggat tidigare och som nu kommer med lite funderingar kring skräp.

Jag bor ensam i en liten lägenhet, har ett "miljöhus"/återvinningshus nära och begränsade möjligheter att lagra saker som skall kastas. Var och varannan dag travar jag iväg till miljöhuset med mina sopor; glas, plast, papper, kompost i en liten papperspåse och så restavfall - det som inte delas upp. Jag är helt förundrad över hur jag som bara är en person och måttlig i mina köpvanor kan producera så mycket skräp!

Jag är 51 år och mina levnadsförhållanden har varit olika. När hushållet bestod av 5 personer och vi bodde i en stor villa, klarade vi oss på varannanveckas-tömning av soptunnan även när vi hade blöjbarn. Vi använde tygblöjor, komposterade på tomten men körde också regelbundet till återvinningen med bilen fullastad med sorterat skräp. Då tänkte jag mindre på hur mycket skräp vi skapade än vad jag gör nu. Nu är det så tydligt att jag ensam är ansvarig för min påse, mina burkar eller vad det nu kan vara.

No Impact Man, Colin Beavan, gjorde ett experiment där han under ett år skulle stå för så lite negativ påverkan på miljön och världen som möjligt. Han bloggade om detta, om svårigheter och nya insikter och glädjeämnen. Nu har han initierat projektet No Impact Week  där vi alla via nätet kan utmana oss själva. Det kanske är dags för mig att göra det nu?!

Karin

Jag har bloggat om Colin Beavan och hans projekt tidigare. Han var bland annat en stor inspiration undermitt köpstoppsår. För drygt ett år sedan recenserade jag filmen No Impact Man.

Släng inte pengarna i soppåsen

Vår produktion, distribution och konsumtion av livsmedel står för en stor del av vår miljöpåverkan. Bara den mat som kastas i soptunnan från hushållen i Sverige under ett år motsvarar ett utsläpp på 500 000 ton växthusgaser. Det motsvarar nästan utsläppen från 200 000 bilar under ett år. Naturvårdsverket arbetar sedan flera år tillbaka med att ta fram uppgifter om och beräkna mängderna matavfall och tidigare i höstas kunde man presentera resultaten från den första större studien över hur mycket mat och dryck som de svenska hushållen häller ut via avloppet.

Rapporten heter just "Mängd mat och dryckvia avloppet – en enkätundersökning i svenska hushåll". Titeln är kanske inte så jättespännande men tittar man närmare på siffrorna ser man att vi i genomsnitt slänger 28 kg mat per person i onödan varje år - OCH dessutom häller ut 26 kg flytande mat i slasken. Ensamhushåll är värst och den största anledning till att vi häller ut mat är att det "blir över" - INTE att det har blivit gammalt/gått ut.

- Anta att en vanlig brödskiva väger 30 gram. Slänger man två brödskivor i veckan blir det på ett år 3,1 kg svinn. Och det bara bröd. Lägg sedan till frukt som ligger för länge, mat som glöms i kylen. Små grejer som tillsammans snabbt nå upp till stora mängder på ett år

Livsmedelsverket har lanserat Matsvinnskollen - testet som kan hjälpa dig spara både pengar och miljö. Testet är ett enkelt sätt att se över sitt eget matsvinn och spara både pengar och miljö. För det handlar ju inte bara om miljö - en vanlig barnfamilj kan spara minst 3000-6000 kr per år på att minska sitt svinn! Själv visste jag t. ex inte att nötter håller sig bäst om de förvaras i kyl.

Tipsen från Livsmedelsverket för att minska svinnet är enkla att följa och ger stora vinster både för den egna plånboken och för miljön. Här är några av dem:

1. Ät upp maten du köper hem.
2. Kolla i kylen innan du handlar så slipper du stå där med dubbla uppsättningar mat som hinner bli dålig innan du har möjlighet att äta upp den.
3. Använd rester till en omelett – det mesta funkar, till exempel kokt potatis, pasta eller ris, överblivet kött, smörgåsmat som börjar bli gammal och skrumpna grönsaker.
4. Skrumpna grönsaker, som paprika, morötter, broccoli, går utmärkt att ha i köttfärssås, gryta, gratäng, paj eller soppa. Eller så fryser du ner det och kokar fond på det när du har fått ihop tillräckligt mycket.
5. Gör en fruktsallad av frukt som börjar bli gammal eller frys in frukten och använd till smoothie. 

Eller så kan man kort och kort sammanfatta det med orden SLÄNG INTE MATEN!  Själv har jag minimalt med matavfall, jag är för snål för att slänga mat ;-)

Strömmar av plast

Just nu pågår Västerhavsveckan 2014 med olika havsrelaterade aktiviteter runt om i Västsverige (kolla in programmet här). Under Västerhavsveckan kan man följa med på båtturer, möta en forskare, komma i närkontakt med Västerhavets invånare, delta i strandskola och mycket mer. Själv passade jag på att se urpremiären av Strömmar av plast, en film om marint skräp producerad 2014 av Havsmiljöinstitutet, Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Göteborgs Stad miljöförvaltningen, KIMO, Håll Sverige Rent och Ren Kust.

Vad händer med plasten och skräpet i havet? Hur påverkas djuren i och kring haven av detta?

Filmen är bara 15 min lång men visar hur marint skräp är ett stort problem längs Västkusten.
Strömmar från hela Nordsjönområdet och Östersjön möts i Skagerrak och flödar upp längs kusten och efterlämnar enorma mängder skräp. Mellan 4 000 och 8 000 kubikmeter skräp beräknas årligen flyta iland på västkusten. En del av skräpet är naturligtvis lokalt, men majoriteten, cirka 80 procent, kommer från andra länder och förs med strömmarna från Nordsjön och Östersjön in mot den svenska västkusten. Skräpet är ett stort hot mot det marina livet, och för kustkommunerna innebär nedskräpningen att stora belopp måste läggas på strandstädning varje år. Ingen annan kuststräcka i Sverige är så hårt drabbad av ilandflutet skräp som Bohuslän. Den största delen av skräpet består av plast, men även olja, kemiskt- och medicinskt avfall, nödraketer och militära objekt påträffas.


Effekterna av marint skräp på djurliv och kustkommunerna är väldokumenterat. På EU-nivå har frågan lyfts kraftigt på senare tid, ändå förblir kunskapen bland svenska allmänheten och politiker förvånansvärt låg.
Bara för att illustrera hur stort problemet är listar jag insamlat skräp samt kostnaderna för strandstädningen i en av Bohusläns kommuner (Orust)

Skräp samt kostnader	År 2013	År 2012
Antal dagsverken	148	150
Kostnad för kommunen	200 000 kronor	260 000 kronor
Bidrag från Ren kust	20 000 kronor	75 000 kronor
Bidrag från Länsstyrelsen (referensstrand)	16 000 kronor	16 000 kronor
Antal säckar	1 140	1 617
Totalvolym insamlat skräp	8,1 ton	14,1 ton
Fiskelådor	58	246
Brödback	13	34
Oljedunk plast 25 liter	110	277
Olja	135 liter	180 liter
Musseltunna	2	13
Tross	6	12
Trål	5	7
Trålkula	6	4
Bildäck	9	5
Ölback	3	13
Frysskåp/Kylskåp	1	1
Lövkorg	11	34
Stor plasttunna	-	1
Gasolflaska	2	1
Plastslang	3	5
Vägkona	4	8
TV	2	4
Arlaback	4	11
Plastpall	-	2
Kanot (trasig)	-	1

I projektet ”Med fokus på marint skräp” samlas sju organisationer i arbetet att öka medvetenheten om våra skräpiga kuster och vad det innebär. Projektet kommer arbeta med informationsinsatser för att understryka att marint skräp måste vara en fråga med riksintresse. Projektet koordineras av Havsmiljöinstitutet samt delfinansieras av Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Göteborgs stad miljöförvaltningen, KIMO Sverige, Ren Kust och Håll Sverige Rent.

matmåndag: Mindre tallrikar = mindre mat som går till spillo

Snygg doggybag!

Bild:  fifikins

Häromdagen kunde man läsa i DN att tonvis av mat slängs innan den ens hunnit ut i butikerna.Trots detta är det hushållen som står för den största delen av svinnet.


Matsvinn är även ett problem för hotell och restauranger. På Clarion Hotel Sign i Stockholm har löst det genom att minska en aning på tallriksstorleken. Enbart den geniala idén och bytet från skedar till gafflar på buffébordet minskade svinnet med 20 procent. Dessutom bytte man från 24 cm tallrikar till sådana som bara var 21 cm i diameter på bufféborden. Eftersom gästerna oftast tog för mycket ändå blev de ändå mätta.

Clarion Hotel Sign ingår i den globala hotellkedjan Choice. Samtliga hotell mäter kontinuerligt hållbarhetsarbetet inom fem områden; matsvinn och avfall, el, vatten, kemikalier samt transporter. Varje hotell har friheten att fokusera på sin egen hjärtefråga när det gäller hållbarhetsarbete, och för Clarion Hotel Sign i Stockholm är det matavfall.

Martin & Servera är ett företag som erbjuder varor, tjänster och kunskap för restauranger och storkök i Sverige. De har tagit initiativ till tävlingen Utmaningen som i år fokuserade på matsvinn.
Den 16 april korade man vinnarna vid en prisceremoni på Moderna Museet. Tävlingen var uppdelad i två tävlingsklasser – en för hotell, restaurang & café och en för vård, skola & omsorg. Totalt deltog ett 60-tal kök/restauranger i årets tävling. Nytorpsskolan i Rönninge strax utanför Stockholm tog hem priset i tävlingsklassen för offentlig sektor och priset i restaurangklassen gick till Junibacken på Djurgården i Stockholm.


Unilever Food Solutions är ett företag som riktar sig mot restauranger och storkök och de har utvecklat ett verktyg mot matsvinn, som ska minska svinnet med 20 procent.
Deras enkla råd funkar även för hemmakocken:

1. Meny: Planera menyerna, så att råvarorna utnyttjas på bästa sätt.
2. Beställning: Håll ordning på ditt lager och övervaka kökets förbrukning av råvaror noga, så att du inte beställer mer matvaror än vad du ska använda.
3. Hållbarhet: Komplettera de färska råvarorna med torkade, frysta eller konserverade råvaror, som har lika bra kvalitet och smak som de färska. De här produkterna håller längre.
4. Förvaring: Organisera ditt lager och kylrum och förvara livsmedlen korrekt. Mejeriprodukter absorberar smak från andra livsmedel och ska förvaras separat. Det samma gäller för till exempel olika typer av kött och fisk. Alternativt kan du vakuumförpacka dina produkter.
5. Förberedelse: Kasta så få råvaror som möjligt när du tillagar. Planera noga och använd eller komplettera till exempel färdiglagad fond – förutom att spara tid och el, sparar det matavfall i form av till exempel grönsaker och kött.
6. Portioner: Håll koll på resterna på gästernas tallrikar när de returneras till köket och anpassa portionernas storlek och sammansättning, så att de passar den genomsnittlige gästens aptit och smaklökar.
7. Rester: Var kreativ med grönsaksrester och använd dem i välsmakande soppor. Använd bröd från frukosten till skorpmjöl – och använd överblivna frukter och bär i chutneys, sylter, krämer och så vidare. Kantbitar av fläsk- eller nötkött används med fördel i en Pytt-i-panna, Biff Rydberg eller varför inte i patéer och terriner.
8. Avfallet: Använd ditt matavfall. Sortera avfallet och lämna om möjligt ditt organiska matavfall till en lokal bonde – eventuellt i utbyte mot kött.

Mer
Släng inte maten

Kläder in - kläder ut

Mitt "Project 333"

Vi köper mer kläder än någonsin. Mellan 1999- 2009 steg försäljningen av kläder och skor i Sverige med 53 procent, till 75 miljarder kronor om året. I februari 2011 bloggade jag om hur det tyvärr bara tar ca sex veckor från det att ett modeplagg säljs i en butik till att det kommer in till Myrorna. En enkätundersökning från Konsumentföreningen Stockholm visar att de flesta vill skänka det som inte är utslitet till välgörenhet. De varor som kommer in till välgörenhetsorganisationer skänks sedan antingen vidare till andra länder, skänks till behövande i Sverige eller säljs i second-hand butiker. Men det finns ibland överenskommelser att de skänkta varorna inte får säljas i butik på marknader där de bolag som skänkt varorna är etablerade (SMED-rapporten).

- Vi måste börja tala om vår klädkonsumtion som bara ökar. Det mesta skulle kunna återanvändas och på sikt även återvinnas. Det skulle spara miljön. Idag finns det producentansvar och därmed insamlingssystem för allt från tidningar till glasförpackningar och elektronik, men inte för textil. Det är märkligt. Men det känns bra att vi konsumenter är redo för ett sådant system, säger Louise Ungerth, chef på Konsument & Miljö på KfS.

Kläder in - kläder ut
Men vi kan naturligtvis inte fortsätta att fylla våra garderober utan att samtidigt rensa ut några plagg. Naturvårdsverket har gett Svenska miljöemissionsdata, SMED, i uppdrag att kartlägga flöden av textilier i Sverige idag. Det går nämligen att beräkna nettoinflödet av kläder och hemtextil i ton genom att kombinera statistik över import, export och inhemsk produktion av textilvaror. 2008 var netto-inflödet av kläder och hemtextil till Sverige uppe totalt 131 800 ton eller knappt 15 kg/person. Dvs i snitt köper varje svensk 15 kilo kläder per person och år och slänger ungefär hälften så mycket, 8 kilo. Dessutom samlar välgörenhetsorganisationer in ungefär tre kilo textil per person varje år.
Jag vet att jag inte köper 15 kilo kläder per år till mig själv i alla fall så jag misstänker att det finns en hel del där ute som handlar betydligt mer än 15 kilo per år...

Jag tjuvlyssnade i helgen på en småbarnsmamma som beklagade sig över alla felköp i sin garderob, hur hon när hon hade barnvakt kände sig tvungen att springa ut och kolla på kläder eftersom hon aldrig hann annars. Och hon var ju "tvungen" att köpa något även om det kanske inte kändes helt rätt
Egentligen ville jag bara springa dig och skrika NEEEJ - du BEHÖÖÖVER inte köpa nya kläder. Särksilt sådan som du inte vet om du egentligen gillar eller behöver... Men det gjorde jag inte, eftersom min princip alltid ha varit att föregå med gott exempel snarare än att tvinga folk att ändra livsstil.

Är du sugen på att förändra ditt förhållningssätt till kläder jag kan varmt rekomendera Project 333 eller varför inte göra ett eget klädexperiment som á la Modemanifestet eller Rebecka.

Visst kan vi banta soppåsen!

Bild: Michael Connell

I höstas bloggade jag om Bjurhovdaskolan i Västerås som vann ett EU-pris för att man har lyckats minska matavfallet i skolrestaurangen. ”Europa minskar avfallet” är ett EU-projekt som sedan 2009 pågått en vecka i november. Under veckan anordnas aktiviteter runt om i hela EU. Inom projektet betonas vikten av att förebygga att avfall uppkommer men även att minska halterna av farliga ämnen i avfallet.
Produktion och konsumtion påverkar miljön i alla länder. Mindre avfall leder till mindre utsläpp av växthusgaser men innebär också att vi förbrukar mindre resurser. Mindre farliga ämnen i avfall betyder också mindre gifter i omlopp.


Efter julens sprängfulla sopkärl brukar det vara betydligt tommare under snålmånaden januari men eftersom man slänger rmindre kan det också vara lättare att få en överblick av vad som faktiskt åker ut. Passa på att gå igenom dina sopor och återvinningskärl, kan du förändra dina inköpsvanor och på så sätt minska avfallet?
Sopcoacher, där familjer får personlig rådgivning, har visat sig vara ett effektivt sätt att minska mängderna. I projekt från Gävle och Göteborg lyckades två av familjerna minska sin avfallsmängd med hela 60 procent. Genomsnittet låg annars på 25 procent.

Fem snabba frågor  - är du spara eller slösa?Med ”fem snabba frågor” hoppas man väcka tankar kring den egna konsumtionen. Frågor är uppbyggda enligt slösa – spara. Vi är väl knappast bara den ena eller andra men frågorna kan mana fram en reflektion över den egna konsumtionen.

...och fem bra sätt att minska avfallet
I projektet i Göteborg har de de fem populäraste åtgärderna har varit att sluta slänga mat, köpa färre saker, laga trasiga saker, köpa refill och att tacka nej till reklam. Det är också många som har sagt upp prenumerationer på tidningar de knappt läser och som har börjat betala räkningar via autogiro för att slippa pappersräkningar, säger Maria Ivarsson.

Matmåndag: EU-pris för minskat matsvinn

Estnisk pizza i Tartu

I senaste numret av Miljöaktuellt läste jag om Bjurhovdaskolan i Västerås som vunnit ett EU-pris för att man har lyckats minska matavfallet i skolrestaurangen med hela 49 procent. Och glädjande nog tycks man dessutom  ha ändrat beteendet långsiktigt hos eleverna.

Sedan några år har restaurangen på Bjurhovdaskolan i Västerås, (400 elever i åldrarna 6-11 år) arbetat aktivt för att minska mängden matsvinn i skolmatsalen. När mätningen började hamnade ca 11 kg mat i soptunna varje dag vilket sammantaget blir nästan 2 000 kg per år. För att ändra detta införde man ett enkelt belöningssystem för att motivera elever och personal att äta upp maten och kasta mindre.

"Röret är fullt, det blir pizza!"

 För att göra det tydligt satte man ett genomskinligt rör i matsalen. För varje dag som mindre än 11 kg mat kastades, lades en lika stor mängd kulor i röret. Resultaten presenteras också på en whiteboard i restaurangen och rapporterades via skolans internradio varje fredag. Efter fyra veckor var röret fullt och eleverna fick sin överraskning, hembakade kanelbullar till alla! Matavfallet hade då reducerats till 5,6 kg, eller 49 procent. Det innebar 961 kg mindre matavfall på ett år! En annan gång serverades det pizza.
Men trots att nu röret är borta har mängden matavfall fortsatt att vara låg. Eleverna har ändrat sitt beteende, en hållbar, långsiktig lösning.

  Europa minskar avfallet
”Europa minskar avfallet” är ett EU-projekt som sedan 2009 pågått en vecka i november. Under veckan anordnas aktiviteter runt om i hela EU. Inom projektet betonas vikten av att förebygga att avfall uppkommer och att minska halterna av farliga ämnen i avfallet. I Sverige är Avfall Sverige nationell samordnare.
Varje år delar EU-sekretariatet för projektet ut pris för bästa projekt i olika kategorier. 2011 genomfördes över 7 000 projekt i 30 EU-länder. Ca 90 nominerades, 15 gick till final och av dessa vann alltså Bjurhovdaskolan.

"Förbränning ska vara sexigt"

Foto: BIG

Bæredygtighed skal være lystbetonet, sjovt og sexet. Bæredygtighed behøver ikke at betyde en nedgang i levestandard, det kan i stedet med det rette design af rammerne betyde, at vi får nye kvaliteter, der ikke tidligere var mulige.*

Förra veckan bloggade jag om det prisbelönta bostadshuset 8-tallet i Köpenhamn. Idag handlar det om en helt annat typ av designprojekt men det är samma arkitektfirma, BIG som ligger bakom.
Bakgrunden är att fjärrvärmeverket Amagerforbrændings ugnar har varit igång i mer än 40 år och är snart uttjänta. Trots ökad källsortering och effektivare återvinning finns det fortfarande ett viss mängd restavfall som måste tas om hand. Senast 2016 måste en ny anläggning stå klar som kan ta hand om restavfallet producera fjärrvärme och el till Köpenhamns innevånare. 

Den nya anläggning, Amager Bakke, ska givetvis vara så grön som möjligt. Genom att bränna avfall mer effektivt räknar man med minska CO2 {-} utsläppen med 20 procent jämfört med dagens anläggning. Förra året stod det klart arkitektfirman BIG vunnit tävlingen med sitt förslag om en kombinerad förbränningsanläggning och skidbacke. Det låter kanske som ett skämt men faktum är att man vill anlägga en 100 meter hög skidbacke med tre pister på sammanlagt 1,5 kilometer, som dessutom ska kunna användas året runt. Underlaget är tänkt att vara en sorts konstmaterial, ungefär som astroturf..

Förra veckan sa dock Köpenhamns kommun nej till den kombinerade förbränningsanläggningen och skidbacken som arkitektfirman Big föreslagit. Anledning är dels ekonomisk, projektet blir för dyrt men man vill också öka andelen material som återvinns. De övriga kranskommunerna som är inblandade i projektet vill dock fortfarande genomföra idén.

 
Modell på Form & Design centers utställning

Just nu kan man på Form & design center i Malmö titta på Arkitektkontoret BIGs (Bjarke Ingels Group) förslag på en långsiktigt hållbar stadsplanering för ett växande Köpenhamn med omnejd. Utställningen pågår till den 4 mars och har man inte vägarna förbi kan man alltid se utställningens film på webben.

*Hållbarhet ska vara lustbetonat, kul och sexigt. Hållbarhet innebär inte nödvändigtvis en sänkning av levnadsstandarden utan kan i stället med rätt utformning av ramarna innebära att man uppnår nya kvaliteter som inte var möjliga tidigare.

Mottainai

Den här roliga och tänkvärda videon hittade jag hos Eco-eloquence.

Trevlig helg!

Matmåndag: doggy bag - en god miljögärning eller bara pinsamt?

Lite mer än hälften (60%) av svenska folket har inte tänkt på att det är bra för miljön att be om doggy bag om de inte äter upp maten på restaurang. Det visar en undersökning från Konsumentföreningen Stockholm (KfS). Två vanliga skäl till att man inte ber om doggy bag är att det är pinsamt (46%) eller opraktiskt (29%).
Själv brukar jag be om doggybag om jag vet att jag kommer att äta maten vid ett senare tillfälle så att den inte ligger och bli dålig i min kyl. Ofta blir det framför allt mat över på barnens tallrikar och en pizzaslice eller två kan bli ett bra mellanmål vid ett senare tillfälle. Är man på resande fot och har tillgång till kylbok är det perfekt att plocka med sig lite goda rester.

Nära hälften (46%) av de 35 restauranger som KfS varit i kontakt med uppger att det är den överblivna maten på gästernas tallrikar som står för det största matsvinnet på restau­rangerna. Nästan 90 procent av restaurangerna uppger att gäster med mat kvar på tallriken aldrig eller nästan aldrig ber om doggy bag, det vill säga ber om att få ta med maten hem. Uppgifterna stämmer överens med den enkät som svenska folket besvarat där 81 procent uppger att de aldrig brukar be om doggy bag.

Konsumentföreningen Stockholm undersöker regelbundet hur mycket mat vi slänger och jag har tidigare bloggat om att vi slänger mindre mat och att majoriteten av svenskarna inte vet skillnaden mellan bäst före-dag och sista förbrukningsdag. Doggybag-kampanjen är en del av Släng inte maten-kampanjen som även finns på Facebook.

Brukar du be om doggy-bag?

Caminobloggen: Shopping, shipping och sopor i Stockholm

Sopor! är en tankeväckande utställning om att spara och slänga, om vad sopor egentligen är och vad vi känner inför dem - om nostalgi, minnen, osäkerhet, våndor och motvilja. Och om hur det var för länge sen, när nästan ingenting blev sopor.

I Stockholm pågår just nu flera intressanta museiutställningar som berör vår konsumtion och hur den påverkar miljön och vår omvärld. Förra veckan var jag sportlovsledig och passade på att besöka två av dem. Läs mer på Caminobloggen!

Din sopa — i vår värld! Temadag på Mariestads Teater med utställning, föreläsare, skräpverkstad och mycket annat.

Vår i Mariestad, bild: oskarlin

Lördagen den 20 november arrangeras en temadag om avfallsminimering. Det blir en utställning och föreläsare som presenterar vardagliga tips på smarta sätt att minska avfallet. Något både din plånbok och miljön tjänar på.

Kom och lyssna på intressanta föreläsningar av bland annat Karl-Johan Beckman från Restaurang Björnes om hållbar matlagning och bloggare och författare Ann Christin Gramming som berättar om sitt år med köpstopp.¨

Presentation av vinnarna i Mariestad och Gullspångs kommuners personaltävling Avfallsminimering på din arbetsplats.

Temadagen är öppen för alla och är på teatern i Mariestad med start klockan 10.00. Fri entré och tar du med dig egen kopp bjuder vi på kaffe.

Välkommen till utställningen som erbjuder bland annat skräpverkstad för barn, second hand, skomakare, möbeltapetsering och tips om klimatsmart mat.
Dagen avslutas klockan 14.00 med temaaktuella disneyfilmen Wall-E.

Läs programmet i fulltext.Din sopa - i vår värld

Blog action day: vatten på flaska

Bilden kommer från Treehugger via Kate_A

Idag deltar jag i Blog action day.

Att kranvatten är bättre för miljön än att köpa vatten på flaska kommer väl inte som någon större överraskning. Ändå ökar försäljningen av vatten på flaska år efter år.
Det finns tre sorters vatten på flaska/burk - naturligt mineralvatten, källvatten och bordsvatten. Vilket det är, ska enligt gällande EU-lagstiftning deklareras på förpackningen. Enligt Livsmedelsverket finns det dock en hel del brister i märkningen. Ett "källvatten som tillförts både mineraler och smakämnen" är exempelvis inte längre att betrakta som ett källvatten utan som ett bordsvatten. Vilken typ av vatten det än är så är det dyrt vatten. Priset på buteljerat vatten kan ligga så högt som 30 kronor litern att jämföra med kranvattnet i Stockholm som kostar ett öre litern.
Nestle säljer flaskvatten för 25 miljarder per år. Vatten som de hämtar gratis i Freiburg, Maine USA och sedan säljer dyrt, något man kan läsa mer om i intressanta boken Bottlemania som jag recenserade för knappt er år sedan.

Miljöeffekter
Den totala konsumtionen av buteljerat vatten i Sverige under 2006 ledde uppskattningsvis till utsläpp på cirka 34 000 ton koldioxid. Det motsvarar de årliga koldioxidutsläppen från cirka 8500 oljeuppvärmda normalvillor eller från 12500 bilar.
Sveriges Bryggerier har låtit Svenska Miljöinstitutet, IVL, genomföra livscykelanalyser (LCA) av vatten på flaska. Analyserna visar att svenskars konsumtion av vatten på flaska – 24,5 liter per person och år – ger ett tillskott av växthusgaser motsvarande 3,1 kilo koldioxid vilket de tycker är lite. Men det finns ju andra miljöeffekter också. Vad händer med alla flaskor - går samtliga till återvinningen? Inte direkt...
2008 gjorde Handelns Utredningsinstitut (HUI) på uppdrag av Sveriges Bryggerier en studie där flaskvattnets miljöpåverkan jämfördes med oxfiléns och apelsinjuicens. De flesta var överens om att det var som att jämföra äpplen med päron så att säga...

Hälsoeffekter
Den senaste tiden har det talats allt mer om hälsoeffekterna av all plast som vi omger oss med. Expempelvis har man uppmärksammat giftiga ämnen i plastflaskor som läcker över till drycken, bland annat Bisphenol A (BPA) och ftalater som används som mjukgörare i plasten. Också en anledning att dra ner på plastflaskevattenkonsumtionen... Förra helgen kunde man se dokumentären "Dyra droppar". Den går att se t.o.m den 9/11 på SVT Play



Källa: Svenskt vatten

Var finns Sveriges godaste kranvatten?
Den 17 november utser landets ledande vinprovare och matskribenter det mest välsmakande vattnet i Sverige. 20 finalister utses i regionala deltävlingar under september och oktober och går sedan vidare till riksfinalen i Stockholm.
Syftet med tävlingen är att påminna om vilken fantastisk resurs vårt vatten är. I ett land som Sverige, där kranvattnet är rent och friskt finns ingen bra anledning att köpa sitt vatten på flaska för ett 500 till 1000 gånger högre pris. Tillverkningen och transporten av flaskorna innebär dessutom kostnader för miljön.
Årets tävling lägger stor vikt vid begreppet smak. Deltävlingar och final äger rum på några av de bästa restaurangerna runt om i Sverige. Restauranger där krögarna ställer höga krav på kvalitet med närproducerade råvaror och där kranvattnet självklart hör hemma.

Så välj kranvatten för miljöns, hälsans och ekonomins skull!

På fredag kör Återvinningshelgen igång!

Nu har du chansen att göra en rensning hemma och samtidigt göra en insats för miljön. Den 24-26 september arrangerar El-Kretsen Återvinningshelgen

Omkring 15 miljoner gamla mobiltelefoner ligger hemma i svenska folkets byrålådor, "skräp" som skulle kunna återvinnas och värdefullt material återanvändas till nya produkter, el eller fjärrvärme. El-Kretsen arrangerar därför Återvinningshelgen för att öka återvinningen av små elprodukter exempelvis mobiltelefoner, batterier, glödlampor och elektriska leksaker.
Vi är bra att på återvinna stora saker som kylskåp och tv-apparater, men gamla mobiltelefoner, trasiga leksaker och hårfönar blir lätt liggande kvar hemma. Elprodukter som hamnar i naturen kan skada miljön, och det är även ett resursslöseri då de innehåller material som guld, silver, plast och metaller som kan återanvändas till nya produkter, el eller fjärrvärme. I takt med att utbudet ökar, är det viktigt att vi också lär oss att ta hand om dessa produkter på rätt sätt.

Lär dig mer om återvinning
Om du går in på www.el-kretsen.se kan du lära dig mer om återvinning och vilka produkter som är viktiga att återvinna. Genom att ange ditt postnummer där, eller sms:a det till 72456 kan du få information och vägbeskrivning till din närmsta återvinningscentral.
Själv har jag nog en och annan gammal leksak som borde flyttas från"att lagas lådan" för att istället återvinnas.

El-Kretsen är ett bolag som ägs av 21 branschorganisationer och drivs utan vinstintresse. El-Kretsen har idag cirka 2 000 kunder anslutna till sig. Enligt lag måste importörer, tillverkare och företag som säljer elprodukter samt bärbara batterier på den svenska marknaden erbjuda hushållen ett insamlings- och återvinningssystem för gammal uttjänt elektronik och batterier. El-Kretsen erbjuder ett rikstäckande återvinningssystem med cirka 1 000 mottagningsplatser. Systemet täcker samtliga produktområden som omfattas av lagen och ger god service till alla som vill lämna in gamla produkter.

Komposten har frusit!

Vår varmkompost har inte riktigt pallat med den senaste tidens arktiska kyla. Det är egentligen ingen katastrof, kompsten lär ju tina när det blir mildare väder men den börjar bli full nu när materialet inte längre sjunker undan.
Jag googlade"frusen kompost" och fick tips om försöka tina komposten med hjälp av varmvattensflaskor och bubbelplast.



Sagt och gjort, jag fyllde de numera urdruckna julmustflaskorna med så hett vatten de tålde, virade in dem i plastpåsar och täckte hela paketet med bubbelplast. Nu får vi se om det blir fart på komposten igen.



Frågan är hur ofta varmvattensflaskorna skall bytas?

Några andra tips för att få igång en kompost på vintern?

Tema vatten - gröna flaskåtervinningstips

Bilden är tagen av anarchitect

Våren kan kännas långt borta men idag bjuder jag ändå på lite trädgårdsrelaterade plastflaskeåtervinningstips. På bilden ovan används flaskorna som krukor. Eftersom de är förhållandevis lätta kan man som här hänga upp dem på husväggen. Hittar du flaskor som saknar etikett och som inte går att få pant för kanske några av idéerna ovan och nedan kan funka.

Flaskor kan också användas för att hålla fåglar borta från trädgården. Det här bord ejag testa vid vårt körsbärsträd, jag tror att vi fick en handfull bär sen hade fåglarna snott dem. Bilden är tagen av Kaptain Kobold

Här har flaskorna fyllts med vatten och används för att hålla katter borta. Bilden är tagen i Tokyo av tokyostories.pnn.com

Bilden är tagen av programwitch. Titta på originalbilden och se vad hon har planterat.

Mindre avfall nu!

Bild: brasil07

The movement is simple in concept if not always in execution: Produce less waste. Shun polystyrene foam containers or any other packaging that is not biodegradable. Recycle or compost whatever you can.

I artikeln Nudging Recycling From Less Waste to None beskriver NYtimes hur olika städer och företag siktar mot att minimera mängden skräp. Målet är "zero waste" eftersom soptipparna börjar fyllas och kostnaderna för att transportera bort soporna ökar. I Nantucket ligger mängden avfall som kommer till stadens återvinningsstation på samma nivå som tidigare men mängden avfall som går vidare till soptippen har minskat med 8% eftersom en hel del av materialet återvinns och även återanvänds (böcker och möbler som säljs vidare).
Green foodservice alliance är ett initiativ som syftar till att minska mängden biologiskt avfall, bland annat genom att kompostera restaurangavfall. Biologiskt avfall utgör 13% av den totala mängden avfall i USA. Genom att kompostera avfallet årför man näringsämnen till jorden och dessutom slipper man de metangaser som bildas när organiskt material bryts ner utan lufttillförsel,
I Sverige
För restauranger och flerfamiljsbostäder finns det kompostmaskiner som snabbt reducerar det organiska avfallet med ca 90% eller mer. Andra alternativ är avfallskvarnar eller avfallstankar. Hamburgerrestaurangen Max satsar på att kompostera eller röta alla matrester. Dessutom återvinns all olja och går tillbaka till industrin. Restaurangen vid Gunnebo Slott & trädgårdar har tittat på olika komposteringsalternativ. Tidigare hade de komposter för trädgårdsavfall i köksträdgårdarna, för att det är en naturlig del av en ekologisk trädgård men tyvärr fungerade komposterna som förökningsplats för spansk skogssnigel. Nu provar de en gödselplatta där de blandar trädgårdsavfall med stallgödsel från deras djur. Den ligger utanför trädgården och stallgödeln ger högen en temperatur och ett klimat som sniglarna inte trivs med. Restaurangavfallet transporteras dock bort men planer finns på en en miljöstation där även restaurangavfallet skall varmkomposteras.
Men allra bäst så klart att minska avfallet genom att planera smartare.

Mer
Odla squash i kompostenTre hamburgerjättar svarar på 11 frågor i rafflande miljö-duell
Idre Fjäll gör jord av kompost

Äntligen kompost

Bild: min egen

Ända sedan vi flyttade till huset för snart 9 månader sedan har jag tänkt att jag skall skaffa en kompost. Nu står vår Greenline Master på plats i trädgården och jag har skickat in en blankett om dispens gällande avfallshämtning. Tidigare har vi haft hämtning var 4:e vecka av restavfall och varje vecka av kompost - nu vill vi bara ha "en-gång-i-månaden hämtning"
Tänkt var antalet transporter skulle minska om alla sorterade och komposterade!

Det följde med en broschyr om hur man sätter igång sin kompost på bästa sätt så jag hoppas att det skall går bra. Förhoppningsvis kan jag få ordning på och gräva ur vår gamla trädgårdskompost också så att jag kan efterkompostera i den till våren.

Jag vet att jag skall undvika äggskal och nötskal - finns några andra bra kompostips?