Vem är din influencer?

Vill du se ut som Kristen Stewart?


Enligt en rapport från Demandware som jag läste förra året skulle bara 6% (!) av alla millenials ( i vissa regioner) e-handla om det inte fanns en känd avsändare med i bilden. Dessa ”kändisar”, eller influencers kan vara valfritt välkänt namn från Youtube, TV, sport eller annan media.


Annat intressant som framkommer i rapporten är de mycket stora skillnader mellan västvärlden och Asien kring vilka media som påverkar köp. I Kina säger hela 94 % att de genomfört köp efter att ha inspirerats på sociala medier. Samma siffra i Norden var 70 %. I undersökningen säger även 79 % av alla millennials att de bara köper produkter som någon de känner till har rekommenderat.

Här hemma finns det en branschorganisation för social media influencers som bland annat delar ut pris till de mest kreativa och affärsmässiga innehållsskaparna - oavsett kanal. Nöjesguidens bloggbevakning var dock inte imponerade av årets event.
En influencer som sticker ut är Jonna Jinton, tjejen som lämnade storstadslivet för den lilla byn Grundtjärn. Hon känns inte som en klockren "säljare" men här är ett exempel på ett av hennes "samarbeten".

Jag frågar mig självklart vem som är min influencer (även om jag är för gammal att vara en millenial). Eftersom jag dels är medelålders och dels inte konsumerar så mycket nytt så påverkas jag varken av influencers som Kenza eller Pernilla Wahlgren... Underbara Clara kanske? Jag är inte tillräckligt inne på något specifikt område som smink, träning, inredning, bakning eller trädgård... Jag är heller inte ute i svängen eller så familjefokuserad som när barnen var yngre.  Jag har varit inne på Van life ett tag men det är ju bara ett av alla intressen...

Mer för den som vill läsa om Influencers och annat:
Millennials: Give The People What They Want

Källor:
Resumé http://www.resume.se/nyheter/artiklar/2016/08/16/bonnier-growth-satsar-pa-influencers/
MKSE.com http://www.mkse.com/2016/08/09/influencers-revolutionerar-e-handeln-nya-data-fran-kylie-jenner

Shopping på semestern

Ett av svenskarnas största semesternöjen lär vara shopping, något som ett flertal undersökningar visar. Ullared är ett klassiskt semesteresemål för många men även tygriket och olika typer av outlets.

Stena Lines (som satsar stor på flytande Border shop i sommar) ger varje år ut en bilsemesterrapport och årets rapport fokuserar en hel del på shopping, de har tagit reda på vad man helst köper med sig från en bilsemester (mat & delikatesser samt kläder och mode på första plats, vin på andra), vilken europeisk stad som har bäst shopping (London följt av Stockholm och Paris) och enligt 21% är bilsemester faktiskt att föredra då man kan köpa med sig mer saker hem jämfört med andra typer av semestrar.

PostkodLotteriet har låtit genomföra en undersökning bland sina miljonvinnare som visar vad de avser att shoppa när de åker på semester (vanligast är en vecka i Spanien dit man reser i ekonomiklass för övrigt)

Vad köper du med dig hem från semestern?
Öl och vin 15 %
Kläder 14 %
Souvenirer 14 %
Sprit 10 %
Klockor och smycken 8 %

Om undersökningen: Resultaten baseras på 100 intervjuer med personer som vunnit en miljon kronor eller mer i PostkodLotteriet

Utländska turister i Sverige ägnar sig också gärna åt shopping. En undersökning, från VisitSweden, visar att en tredjedel av resenärerna vill ägna tid åt shopping under ett besök i Sverige och att man helst vill handla svensk mat, dryck och hantverk samt kläder och skor framför souvenirer.

Mea culpa
Även jag shoppar på min semester måste jag erkänna :-) Jag har länge letat efter en sk mosvagga (se bilden ovan) som underlättar när man gör äppelmos och när jag besöke en annan livsmedelsaffär än den jag brukar hittade jag en! Från Frankrike köpte jag med mig tvålar och fina kökshandukar. Däremot är jag nog ingen storshoppare eftersom jag ofta brukar cykelsemestra alternativt enbart resa med handbagage och då får man inte med sig så mycket.

Shoppar du mer på semestern än annars?

Black Friday

Bild: jabzug

Idag är det Black Friday i USA och därmed inleds köphetsen inför jul.Jag hoppas verkligen inte att någon kommer att skadas eller rent av förolyckas i jakten på billigare TV-apparater eller spelkonsoller...

Statusjakt driver på lyxkonsumtionen

Bild: Ktoine

Världsekonomin växer och medelklassens jakt på statusprodukter håller uppe konsumtionen.

För några veckor sedan skrev jag om lyxkonsumtion efter att ha sett von Svenssons kläder. I går läste jag en intressant artikel i Di som tittar på lyxkonsumtion ur ett annat perspektiv - hur kan man dra nytt av suget efter lyx utan att själv hänga med i statusjakten.

Efterfrågan på lyxartiklar växer snabbare än den underliggande ekonomin.
För att ta rygg på megatrender som globalisering och ökad rikedom bör alla [aktie]portföljer innehålla lyxrelaterade aktier.

Som alltid är det roligt att läsa kommentarerna också, allt från iakttagelser som bekräftar att den asiatiska medelklassen gärna konsumerar europeiska lyxmärken men också lite mer ifrågasättande kommentarer:

Hur ska man göra för att bli rik på trenden? En bra början är att inte följa trenden att köpa dyra märkesvaror utan att spara pengarna i stället.

Och jag tror faktiskt att jag satsar på det!Det är nog det bästa för min ekonomi och miljön!

Handla vetenskapligt

Bild: Shlomi Fish

 Vid Högskolan i Borås har man byggt upp ett laboratoriet för handelsforskning kallat Swedish Institute for Innovative Retailing. Forskningen inom SIIR är tvärvetenskaplig och forskningsinstitutet är unikt i landet.
Tanken är att forskningen ska bidra till innovativ och hållbar handel. Affärsidén är att erbjuda både forskningsresurser och utvecklingsidéer, man vill öka innovationstakten. I institutet arbetar tre personer, en föreståndare, en senior rådgivare och en administratör. Malin Sundström som förestår laboratoriet forskar om konsumenters beteende och motivation. Hon har även en blogg, Retailing research, där hon skriver om olika aspekter av handelsforskning.
Ett projekt som man arbetar med är "Framtidens business intelligence" där man samarbetar med Ica och Willys med analyser för att få säkrare inköpsprognoser samt att hitta mervärde i kundkorten.
Ett annat projektet heter framtidens köpprocess och genomförs tillsammans med Kairos Future. Syftet är att kartlägga och förstå konsumenters köpbeslut och processerna kring att fatta ett köpbeslut nu och i framtiden.
Verksamheten på SIIR finansieras bland annat av Sjuhärads kommunalförbund, Handelns utvecklingsråd m. fl.


Ännu ett tvärvetenskapligt center i Lund
Även i Lund satsar man på på ett ett nytt tvärvetenskapligt centrum för handelsforskning vid Lunds universitet. Verksamheten finansieras av Handelns Utvecklingsråd i form av ett anslag på 25 miljoner kronor.
Tanken är att fokusera på fokusera på forskning kring varuflödet och kundmötet.

Handeln står inför stora utmaningar. E-handeln växer, vilket har ökat kontaktytorna. Och kunderna blir allt kunnigare. Det gäller att möta dem och hjälpa dem att göra medvetna val. Man talar också mycket om transparens, alltså att kunderna vill få kunskap om hela kedjan bakom en produkt. Vi ska också knyta ett antal doktorander till centret och vi kommer att erbjuda handeln utbildning.

Forskarna kommer från olika discipliner vid universitetets Ekonomihögskola, Lunds tekniska högskola samt den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Campus Helsingborg. Föreståndare blir  Ulf Johansson, professor i företagsekonomi som kommer att leda det nya centrumet tillsammans med professorerna Cecilia Fredriksson (etnologi) och Annika Olsson samt koordinatorn docent Jens Hultman.

Om köpglädje och köpberoende

Bild: tiny_packages 

Bilden av den köpberoende konsumenten spänner från en missbrukare med svåra ekonomiska och sociala problem till en flärdfull fashionista som köper ögonfallande mycket och gärna berättar om sina fynd. Köpberoende kan se ut på många olika sätt. 

I dag ägnade jag en del av min lunchrast åt att lyssna på Ulrika Holmberg som pratade om köpglädje och köpberoende på stadsbiblioteket 300m2. Det var en föreläsning i serien "Dagens akademiska kvart".
Hon inleddde med att diskuterad begreppet "shopaholic" i förhållande till "köpberoende", hur det sistnämnda är ett negativt laddat ord som syftar på missbruk medan shopaholic gärna används av en person för att beskriva sig själv, att man är en shopping expert. Det har en positiv klang, man idealiserar och exploaterar köplusten. Begreppet shopaholic lyfts fram i både böcker (Kinsella serien), TV-och film (Sex and the city) samt sociala medier. Det finns t.o.mspel för yngre tjejer där poängen är att köpa så mycket som möjligt....
Det ena begreppet glorifierar ett beteende medan det andra skuldbelägger. Det sker även en förflyttning av ansvaret där man hos en shopaholic gärna talar om samhället och butikernas ansvar medan man hos en köpberoende lägger ansvaret på individen.
Även om köpberoende betraktas som ett kvinnligt beteende har det visat sig att det är lika vanligt hos män och att det kan omfatta alla typer av konsumtion. Undersökningar har även visat att det är vanligare hos personer som har en arbetarklassbakgrund, yngre personer utan barn och arbetslösa. Däremot verkar inte inkomst, utbildning eller geografi ha någon större påverkan. Gemensamt för de köpberoende är även att de lider av sämre upplevd hälsa och de har lägre livstillfredsställelse.
En annan intressant synpunkt var att även om en person rent ekonomiskt har råd att överkonsumera kan personen ändå vara köpberoende. Det handlar ändå om ett sjukligt beteende. I intervjuer beskriver köpberoende det som att de drabbas av tunnelseende när de går in i en butik eller att det får ett adrenalinpåslag men när de sen kommer hem med varorna försvinner kicken. Köpberonde har mer med köpandet än varorna att göra.
Ett problem är att det är svårt att gå köpberoende godkänt som en diagnos som kleptomani eller spelmissbruk. Om man får någon av dessa diagnoser kan man få hjälp med exempelvis skuldavskrivning men en köpberonde kan få svårt att få hjälp med behandling.

Som alltid var det intressant att ta del av publikens frågor och reaktioner. En av åhörarna hävdade bestämt att det handlade om "sublimering i ett kärlekslöst samhälle" medan en annan ville veta om det hade funnit något liknande beteende historiskt.

Luxury is not shopping
Avslutningsvis citerade Ulrika Holmberg Rem Koolhaas, professor på Harvard som bland annat har fördjupat sig i konsumtion. 2002 publicerade han ”The Harvard design school guide to shopping”, som beskriver hur shoppingen infiltrerar våra liv och påverkar vår upplevelse av staden.

I en värld där allt är shopping och shopping är allt - vad är då lyx? Äkta lyx är att inte shoppa

Vill du läsa mer om köpberoende kan jag tipsa om Att köpa lyckan av Ann-Britt Aldeman.

Om föreläsaren
Ulrika Holmberg är är föreståndare för Centrum för konsumtionsvetenskap (CFK) och lektor på Företagsekonomiska institutionen vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet.
Ulrika disputerade 2004 på avhandlingen "Nöjd och trogen kund? Konsumenters lojalitet mot dagligvarubutiker", och forskar numera på samspelet mellan konsumenter, butiker, produkter och marknadsföring.

Att köpa lycka

Varför blir vissa personer shopaholics? Här får du ett belysande svar!

   

Please Include Attribution to OnlinePsychologyDegree.net With This Graphic

Begagnatutmaningen i januari

 Gamla lägenheten, en härlig blandning av Blocketfynd (soffbord och i sideboard), arvegods (matta & TV) samt vinster från Konstföreningens lotteri (tavlorna)

 I början av januari bloggade jag om att jag skulle följa the Compact i år, dvs att handla begagnat i så stor utsträckning som möjligt. Anledningarna är att det är bra för min ekonomi och bra för miljön - och att det är kul med en utmaning.
Hitills har det gått hyfsat, jag har varit runt en del på loppisar (skrivbordslampa, Cath Kidston påslakan och sparbössa i form av månglob), men även fått bra saker genom Freecyle (duschdraperi och torkställning) samt budat hem saker från Tradera (jordgloboch stegpall). Nytt skrivbord till sonen hittade jag på Blocket  och kurslitteratur till mitt projekt "ta det där tentorna jag missade för 15 år sedan" har jag köpt begagnad av en student.
Vid tre tillfällen har jag slentrianmässigt handlat nytt utan att reflektera över det. Det handlade inte om några större summor eller saker, en inredningstidning för 49 kr, en gympapåse till sonen för 50 kr och en ugnsform på rea för 49 kr. Det som irriterar mig är att jag inte tänkte på att jag inte skulle handla nytt förrän efteråt.
Men det är bara att ta nya tag. Veckans projekt blir att försöka ordna transport så att jag kan hämta två mattor som jag fått via Freecycle.

Dessutom vet jag att jag förmodligen kommer att köpa en hel del nyproducerat när jag väl får en lägenhet men tills dess kan jag försöka att hitta så mycket som möjligt begagnat. Så på min lista står:

rosa skrivbordslampa till dottern
underlakan
hallspegel i 50/60-talsstil
dörrmatta
köksklocka retroinspirerad
lampskärm till en gammal Freecyclelampa där skärmen gått sönder
klädställning på hjul eftersom den gamla var helt utsliten och gav upp
nytt överdrag till min poängfåtölj från IKEA (köpt begagnad förra året)
tallrikshylla (till ett sådant här projekt i dotterns rum)
trådkorg i metall

Sen vill dottern ha en vikvägg av vitt trä...och sonen ska få en anslagstavla i den här stilen och då blir det att leta byggmaterial

Köpstopp är fortfarande hett

Bild [Clint]

Många har hävdat att köpstopp är en övergående trend men det fortsätter uppenbarligen att engagera människor. Anna är ny chefredaktör för inredningstidningen Allt i hemmet och har skrivit en uppmärksammad krönika om köpstopp

Denise Rudeberg kommenterar också Annas krönika. Roligast där är läsaren "Emmas" kommentar till Denise

"Jag tänker ofta på att ha ett köpstopp. Men jag undrar om jag klarar av det?Tänker mig ett upplägg där jag köper den där HM-kjolen, Hopetröjan och Hopekängorna först. Svarta Acne Skin. Och definitivt en stickad sak från Zadig & Voltaire. Och kanske kanske en kort rock. Sen måste jag köpa en smokingklänning till en fest. Ett gäng svarta Wolfords. Men SEN. SEN är jag klar och då borde jag klara ett köpstopp till jul – kanske ännu längre? Det är ju knäppt. Men – det värsta av allt – jag tänker mig dessutom en b e l ö n i n g till mig själv i form av en schysstare handväska, gärna i någon udda färg. ps får man köpa till barnen?"

Själv har jag gått över från köpstopp till vad jag kallar medveten konsumtion. Jag har sällan något shoppingsug, går inte in i affärer om jag inte ska handla något och tycker mest det är jobbigt när jag måste imförskaffa saker till barnen som vinterskor, gympakläder etc.

Hur ser din relation till shopping ut? Har du funderat över köpstopp?

Gästinlägg: Nytextilköpstopp augusti 2011 till augusti 2012

Denna fina fågel från Halmens Hus i Bengtsfors köpte jag alltså inte..

Idag gästbloggar Karin om sitt årslånga köpstopp på ny textil.

Under ett år skulle jag låta bli att köpa några nya kläder eller skor till mig och inte heller något nytt textilt till hemmet. Så här gick det:

Augusti: Första månaden. Undantaget walkingskor (som skulle köpts i USA under våren)köptes tidigt, annars inget. Inget sug, inga behov, bara skönt att slippa affärer. Jag går dessutom omkring och känner mig rik. Det är mycket behagligt oavsett om det är med sanningen överensstämmande eller inte.

November: Jag har det ovanligt bra förspänt. Jag har vänner som gillar att köpa nytt, har en tendens att gå upp i vikt så att kläder blir för små och är snälla nog att regelbundet förse mig med en kasse avlagda kläder. Därigenom behöver jag ytterst sällan köpa tex T-shirtar själv. Denna månad kom K. med en påse. När jag hade sorterat bort det jag inte ville ha återstod 12 tröjor (2 tunna stickade, 5 linnen och 5 T-shirtar) och tre par oanvända trosor. Himla bra!

Mars: Nu börjar jag längta efter att köpa mig en ny träningströja - en lite pösig yogatröja är det jag vill ha. Det börjar samla på sig av kläder att längta efter… Men det känns inte jobbigt att avstå och inte heller längtar jag efter att gå i affärer. Inte en enda gång har jag känt något behov av något textilt till hemmet! Det kanske säger mer om mitt relativa ointresse för att förnya hemmet än om hemmets verkliga behov!

April: Jag har gjort ett misstag: handlat en kudde på IKEA som jag knappt behövde. Jag köpte en billig kudde som jag har tänkt ha på altanen . Den var nära kassorna och slank med så som servetter och ljus brukar göra . Inte förrän efteråt insåg jag mitt misstag..I januari började jag känna ett behov av en tunn, svart, långärmad bomullströja. Nu har jag faktiskt hittat både en svart och en lila tröja i ekologisk bomull till extrapris för det presentkort jag fick i julklapp. 300 kr återstår av dessa pengar. De skall sparas till om jag behöver något textilt akut: underkläder, strumpbyxor eller dylikt.

Juni + juli: Nu går jag mot slutet. På semestern har vi besökt ett antal loppisar och jag har hittat några fina saker: lite slitna finskor för 10 kronor och två klänningar varav en är ganska galen och från 70-talet(25kr). I vanliga secondhand-affärer har jag hittat två klänningar till, varav en är så snygg att jag skall ha den på bröllop i helgen (kostnad 67kr, röd, ärmlös, vid i kjolen).

Under året av köpstopp har jag inte lidit brist på något. Inte heller känt mig felklädd/ fult klädd eller behövt låna något för att klara mig och då har jag ändå varit på två bröllop och föreläst för några hundra personer på stadens tjusigaste hotell. Egentligen har nytextil- köpstoppet varken varit svårt eller utmanat mig speciellt mycket. Jag är inte så intresserad av kläder och märken (förutom träningskläder), behöver ju inga på jobbet då vi alltid går i ”vårdpyjamas”, gillar inte att trängas med folk i affärer och dessutom har jag en massa kläder. Det skulle nog vara en större förändring och utmaning för mig att tvingas att gå i affärer och handla nya kläder regelbundet. En gång har jag medvetet brutit mot köpstoppet och köpt något nytt: den lite pösiga träningströjan som jag nämnt tidigare. Jag började känna mig tjock om magen och gick och handlade mig en passande tröja. Sen fick jag så dåligt samvete att den fortfarande inte använts.. När min simväska gick sönder och jag bloggade om det så fick jag faktiskt en ny väska av en läsare. Väskan var precis enligt mina behov. Vad förvånad jag blev - och glad! När vårt överkast gick sönder var jag riktigt kreativ och sydde ett nytt överkast av loppisgardiner (10kr)som syddes på ett kasserat och sparat överkast. Det blev riktigt snyggt!

Jag som gillar att ha olika utmaningar funderar nu på vad som kommer att bli nästa. Det handlar aldrig om att späka sig och göra livet tråkigt när jag ger mig själv begränsningar. Nej, jag vill utmana mina vanor och tankar! Kanske jag skulle bestämma mig för att ha klänning två gånger i veckan fram till jul till exempel.. Jag som pendlar: cyklar, åker buss och tåg och sen direkt byter kläder när jag kommer fram hoppar oftast av enkelhetsskäl i jeans och tröja på morgonen. Det är okej men i längden ganska tråkigt. En koll av klänningsbeståndet visade att garderoben innehåller en hel del. Vissa är inte använda på mycket länge. Läge att testa dem alltså och gilla dem eller att inse att de inte kommer att användas med glädje och hellre ge bort dem.

Karin

Nästa vecka gästbloggar Karin om vad hon har vunnit på frivillig enkelhet.

3 schyssta shoppingappar

Häromdagen satt jag med barnen och tittade på reprisen av Allsång på Skansen (kanske inte det jag själv hade valt men det var fredagsmys och barnen bestämde...) Babbens sång om sin Smartphone inspirerade mig till ett inlägg om några smarta appar. Alla tre finns att ladda ner via App Store eller Google Play.

Mathantverk
Nu blir det enkelt att hitta fram till alla fantastiska gårdscharkuterister, fiskförädlare, gårdsmejerier, sur­degsbagare och marmeladmakare. Appen heter kort och gott Mathantverk, är gratis att ladda ner och guidar dig till över 1300 mathantverkare från norr till söder i hela landet. Ta cykeln eller bilen och planera din egen matresa. Sök upp matproducen­ter närmast dig, handla från dina favoriter och lär känna människorna bakom hantverket. Bakom appen står Eldrimner, Sveriges nationella resurscentrum för mathantverk.

Fairtrade
På internationella konsumentdagen den 15 mars i år lanserade Fairtrade sin mobilapplikation som gör det lättare för svenska konsumenter att efterfråga etiska produkter i butiken eller leta upp en restaurang som serverar Fairtrade-märkta varor. Genom att scanna streckkoden på Fairtrade-märkta varor i butikshyllan kan kunderna direkt få information om produkterna och möjlighet att träffa odlarna bakom varan de håller i handen.


Shopgun
Shopgun har tagits fram av ett gäng vanliga konsumenter i Göteborg. Appen förmedlar Miljö-, Etik- och Hälsoråd i samarbete med bl.a WWF, Naturskyddsföreningen och Folksam. Liksom Fairtradeappen visar Shopgun vad som döljer sig bakom streckkoden och möjliggör därmed mer informerade köpbeslut. Med Shopgun kan du läsa av en streckkod och få upp produktfakta samt köpråd om en produkt. Appen använder trafikljussystemet – RÖTT, GULT eller GRÖNT – för att hjälpa konsumenter att välja bättre produkter i affärerna.

Har du tips på några fler appar?

Bokonsdag: Rätt åt dig, så blir du en lyckad konsument

Den här boken kan beskrivas som en handbok, med vars hjälp vi alla kan lära oss att bli bättre konsumenter. Åsa Avdic, konsumentjournalist, benar upp och beskriver olika aspekter av vår konsumtion.

"...plötsligt uppstår en längtan efter Just Den Där grejen, utan att vi hunnit analysera om det är vad vi behöver, och om vi egentligen  vill betala den kostnad som den innebär.  Att bli en nöjd konsument handlar om att börja med behovet, inte med produkten".

Reklam
Ett kapitel handlar om reklam, hur vi påverkas respektive inte påverkas av exempelvis produktplacering. Författaren har bland annat intervjuat Henrik Fexeus, expert på praktisk psykologi och påverkan som kommenterar hur vi påverkas i köps/säljsituationer, hur delaktighet är det bästa försäljningsknepet av alla.. Tänk VIP-shopping, kundklubbar, förmånskort och rabattkuponger som får oss att känna oss utvalda, delaktiga. Författaren tar också upp diskussionen kring och anmälningarna mot smygreklamen på Blondinbellas blogg och andra "köpta bloggar". Jag skrev en del om diskussionen här på bloggen våren 2008.

Lag och rätt
I tre kapitel reder Avdic ut konsumentlagstiftning, vilka rättigheter men också skyldigheter man har som konsument, både vad gäller produkter och tjänster - vare sig man köpt i butik eller på distans. Det bjuds på en hel del roliga exempel och anekdoter som när man i konsumentbarnprogrammet REA testar att reklamera en CD-skiva för att texterna är så dåliga, eller hur författaren själv råkat ut för påstridiga försäljare som vill sälja extraförsäkringar/tilläggsgarantier där den lagstadgade reklamationsrätten inom 3 år borde räcka.
Kapitlet om rådgivningslagen är särskilt intressant. Där kan man läsa om tveksamma fall av ekonomisk rådgivning som Fallet Acta,  Nordic Incvestment group och liknande ärenden. Nu har jag själv knappast någon förmögenhet att placera men för den som sparat ihop/ärvt eller vunnit på lotto finns det några bra råd varav det bästa kan sammanfattas som "Köp inte saker du inte förstår".

Hjälp till självhjälp
Konsumenträtten är snårig men det finns en rad aktörer om kan hjälpa till. Avdic beskskriver alla de instanser som man kan vända sig till för att få råd och hjälp, exempelvis Konsumentverket, Marknadsdomstolen, Allmänna reklamationsnämnden, Konsumentvägledare och branschnämnder. Även om många kommuner tyvärr skär ner på konsumentvägledningen finns det hjälp att få, bara man vet var och hur man ska gå till väga.


Resor, bostad och nästan nytt
Ett helt kapitel ägnas åt resor, rättigheter när man köper paketresor, vad som händer om resebolaget går i konkurs och SJs resegaranti (som för övrigt försämrats sedan i somras), m.m gås igenom. Ett annat kapitel handlar om att köpa begagnat. Författaren skriver både om Blocket, vanliga loppis och bondauktioner men också om lurendrejerier som öresauktioner och hur man reklamerar sitt bilköp. Bostadsaffärer, el och försäkringar får också var sitt kapitel.

Det här är en riktigt välskriven och framför allt användningsbar bok. Även om man anser sig vara en god konsument som är införstådd med rättigheter och skyldigheter kan det ändå vara bra med tips och råd hur man reklamerar bäst. Ofta handlar det om att stå på sig gentemot okunnig butikspersonal, för tyvärr är det många säljare som inte har full koll på konsumenträtten. Det är är en bok som jag faktiskt kan rekommendera att man köper och har hemma. Kostnaden för boken lär man ganska snabbt tjäna in. Mycket av informationen finns naturligtvis gratis på nätet men den här boken ger en översikt som är ovärderlig!

Om författaren
Åsa Avdic, är sedan hösten 2010 programledare för SVT:s konsumentprogram Plus, där hon efterträdde Sverker Olofsson, tillsammans med Charlie Söderberg och Mathias Andersson (från TV3:s Lyxfällan).

Det är inte utrustningen som är det viktiga...

Bild:  YlvaS

I say beware of all enterprises that require new clothes, and not rather a new wearer of clothes.   
Henry David Thoreau - Walden, 1854

 
För ett tag sedan läste jag ett intressant inlägg på bloggen Travelling two. Temat var vilken utrustning som är allra bäst vid längre cykelturer. Deras svar var riktigt bra  - att det inte alls är utrusntingen som är viktig utan själva lusten! Dessutom hade de hittat en massa foton på cyklister genom årtionenda som verkligen inte hade tillgång till gore-tex och superlättviktstält.
När jag själv skulle ut och cykla förra året fokuserade även jag på utrustningen... En hel var sådan jag redan ägde men jag passade även på att uppgradera och köpa en del nytt. Som speciella gultonade cykelglasögon... som jag i slutändan aldrig använde. Istället hade jag mina något för stora 49 kronors brillor inköpta på Åhlens. De höll bra ända till nästa sista dagen då de for i backen en sista gång och föll isär...
Kepsen använde jag bara en enda gång och hade kunnat vara utan. Nästa gång packar jag min buff som jag fick på köpet när jag gav bort ett medlemsskap i svenska turistföreningen
Torkade bär visade sig inte var någon större hit, min mage tålde bara små små mängder

Poängen är att vi ofta försöker förbereda oss för det oväntade genom att skriva listor och köpa saker. Det blir ett konkret sätt att hantera ett abstrakt "problem". Ta bara det här med BB-väskan. Jag minns att jag frågade vänner som nyss fått barn om det verkligen var nödvändigt med amningsnattlinne och gallerfilt... Och svaret är ju naturligtvis nej... Det är bara att "hiva upp t-shirten och ut med tuttarna" som en bekant uttryckte det... Inte heller behöver barnet ett nytt 10 000 kr +  vrålåk till vagn och liknande men som orolig förstagångsförälder är det lätt att stilla sin oro genom att köpa sig lugn ... Så det finns nog många tillfällen när man kan fundera över vad Thoreau en gång sa...

Från flash mobs till ”cash mobs”

Bild: quaziefoto

"We each do a little. We all do a lot"

I USA har det uppstått en variant av "flash mobs" som stöttar lokala butiker, sk. "cash mobs".

Kontakterna sker till en början via bloggar och sociala medier, och människor samlas sedan vid en överenskommen butik, med "cash" i högsta hugg. Ofta följs själva cash mob tillfället med att man fortsätter vidare till en en närbelägen restaurang, pub eller bowlinghall.

Cash mob-rörelsens syfte är att stötta lokala butiker "mom and pop stores" som riskerar att trängas ut av kedjejättar som Walmart, Target osv och e-handel som Amazon.
.
"We each do a little. We all do a lot" är ett av slogorden på nätet
– Vi vill stötta lokala butiker som ger arbetstillfällen och bygger välstånd i vårt närområde, säger 32-årige Cleveland-advokaten och "deltids-mobbaren" Andrew Samtoy till New York Times.

Vikten av att handla lokalt är något jag brukar framhålla när jag är ute och föreläser om mitt köpstopp. Inte bara för att behålla butiker nära där man bor. Det är också bra ur miljösynpunkt att inte ta bilen till affären.

Lördagen den 24 mars är det cash mob day - något helt annat än köpfria dagen. Här gäller det att handla men att göra det lokalt! Själv kommer jag att befinna mig i Köpenhamn och tänker inte minst stötta det lokala bageriet och köpa mig ett  härligt wienerbröd till frukost!

Mer
Being Pragmatic About Buying Local
Why I Buy Local

Små barn – kraftfulla konsumenter

Bild: Indiana Stan


Barn och konsumtion är alltid ett intressant ämne. I februari i år bloggade jag  t. ex om dokumentären Köpgalna barn (en något missvisande titel då den heter Consuming kids i original), som du kan se här.
Hur stort inflytande har barn egentligen på sina föräldrars plånböcker? Större än vi vill erkänna förmodligen. Medvetenheten hos barn kryper allt längre ned i åldrarna, jag märkte själv en enorm skillnad när mina barn började skolan. Barn har den senaste tiden allt mer kommit att uppmärksammas som aktiva och kraftfulla konsumenter, något som egentligen inte förvånar om man tänker på att:

• Dagens svenska barn har mer pengar att röra sig med och köper mer än tidigare generationer.
• De blir aktiva konsumenter i allt yngre åldrar.
• De möter allt mer subtila reklammeddelanden i sin vardag.
• De har mer inflytande på föräldrarnas konsumtion än någonsin tidigare.

Erika Lundby är doktorand inom socialt arbete på Linnéuniversitet i Kalmar. Hon forskar framförallt om barns konsumtion. Hennes avhandling behandlar barns relationer i förhållande till ekonomiska resurser och konsumtion.Som ett led i avhandlings­arbetet har hon sammanställt vad forskningen hittills visat om 7- till 12-åringars konsumtion (se under mer). Hon har även intervjuat nioåringar och kommit fram till att hos dem används konsumtion för att behålla platsen i gemenskapen, i gänget. Här kan jag se ett problem om barnen inte har ekonomiska möjligheter (eller föräldrar som vill lägga pengarna på sånt) att hänga med i kamraternas köpvanor. När ska barnen få mobiltelefoner t. ex.

När barnen blir något äldre, i 10-12 åldern blir de intressant nog mer skeptiska till reklambudskap. Det är något jag ser fram emot! Mina 7 & 8-åringar verkar gå på precis vad som helst och har väldigt svårt att skilja på reklambudskap och fakta.

Mer
Ont om pengar – det vet barnen om
Kunskapsöversikt över barns konsumtionsmönster av Erika Lundby (Växjö universitet, 2008)
Det kostar på att vara tonåring

Filmlördag: What would Jesus Buy?

Idag ordnar Effekt filmvisning i Stockholm men har du inte möjlighet att ta dig dit kan du alltid titta hemma! Ett bra sätt att spendera en köpfri dag!

Texten nedan är en återpublicering av ett inlägg från januari 2008 då jag bloggade om Rev. (Reverend) Billy.

SvD har idag ett långt reportage om Rev. (Reverend) Billy, eller Bill Talen som han egentligen heter, och hans Church of Stop Shopping. Rev Billy brukar vara särskilt aktiv kring Not Buying Day och det har hänt mer än en gång att han har fått åka i finkan.

Man har även intervjuat Anna-Sara Malmgren, 31-årig svensk filosofidoktorand som bott i USA i sju år och som är tenor i Rev Billys gospelkör The Stop Shopping Choir. Rev Billy och hans antishoppingkyrka är just nu aktuella i filmen What would jesus Buy?. Bakolm filmen står Morgan Spurlock, känd för sitt projekt, Super Size Me, där han bara åt McDonalds mat i 30 dagar.

What would Jesus Buy syftar naturligtvis på den (i USA välkända) ramsan What would Jesus do (WWJD)?

Mer!

Rev. Billys blogg

Newsweek:Business: What Would Jesus Buy?
Why this man hates Starbucks: Coffee talk with Reverend Billy

Radiointervju med Rev Billy (+ transcript)

Ungas konsumtion – mer än hälften struntar i miljön

Bild: elycefeliz

Miljö och etik är det minsta ungdomar tänker på när de handlar. Det visar en ny rapport från Konsumentverket. Myndigheten har frågat tusen ungdomar om deras konsumtionsvanor. Mer än hälften svarar att de sällan eller aldrig tar hänsyn till miljö- eller etikaspekter.

För att få veta mer om ungdomars konsumtionsvanor har Konsumentverket låtit göra en studie om hur det är att vara ung konsument i Sverige i dag. Drygt 1 000 ungdomar i åldern 15 till 17 år har tillfrågats om vad de köper samt hur och varför. Frågorna har även kretsat kring hur mycket pengar man har till konsumtion. Resultatet visar att ungdomarna är aktiva konsumenter inom en rad olika köpområden. 90 procent hade handlat kläder och skor under de senaste tre månaderna. Men trots att ungdomar tänker mycket på pris och kvalitet så är det relativt få som väljer att klaga eller lämna tillbaka en vara när de är missnöjda.
Det är också ovanligt att de tänker på vilka konsekvenser som deras köp medför på människor, djur och natur. Det är bara cirka 10 procent som alltid eller ofta tar hänsyn till miljöpåverkan eller etisk påverkan när de står inför ett köp.

Ladda ner rapporten
Hur handlar unga? En studie om ungas konsumtion 2011 (2391 kb)

Sammanfattning av fakta i rapporten (90 kb)

Sluta shoppa nu!

Bild: Navicore

Upplever du att det är för mycket månad kvar i slutet av lönen? Eller behöver du spara pengar till semester? Ett klassiskt knep är att föra kassabok för se var pengarna tar vägen. Har du inte någon budget kan du alltid sätta dig och göra en. Ett pra psykologiskt knep kan vara att kalla det en spenderplan snarare än en budget. Du bestämmer helt enkelt hur du vill fördela de pengar du har över när allt nödvändigt är täckt. Ofta inser man att en hel del pengarna försvinner för att man impulsshoppar både stora och mindre saker. Här kommer några tips på hur du drar ner på shoppingen.

Gör det svårare att impulsshoppa!

Gå inte in i butikerna. Punkt. Radera alla webbbutiker bland dina favoriter på datorn särskilt om det är sådana som Amazon som har sk "1 click shopping" med förinlagda kontokortsuppgifter. Säg upp prenumerationerna på butikernas nyhetsbrev via e-post och släng postorderkatalogen direkt i pappersåtervinningen.

Göm kreditkorten

Ta ut alla kundkort, bankkort och kreditkort från plånboken. Be din partner, kompis eller arbetskamrat att gömma dem om du vill. Ett annat populärt tips är att lägga dem i en burk vatten i frysen. Du har korten kvar hemma men det tar tid att tina dem om du drabbas av shoppingdjävulen.

Skaffa dig nya rutiner!

Undvik att ta en sväng i affärerna på lunchen eller en runda på stan i helgen. Gå ut i skogen, träffa kompisar, besök biblioteket, gå och träna eller nåt annat. Vad som helst som håller dig borta från frestelserna i butikerna.

Använd endast kontanter

På så sätt ser du lättare hur mycket du faktiskt gör av med. Ta bara ut så mycket pengar som du får spendera. Är pengarna slut innan veckan är slut får du vänta.

Kolla villkoren för bytesrätten

Se till att det går att lämna tillbaka det du köper om du ångrar dig.

MerFinding My Spending Identity
Wants, Needs, and the Sense of Entitlement
Bargain Shopping Gone Berserk!

Tema jul: julmarknader i Göteborg

Julmarknad i Haga 2009

Skall man handla julklappar kan man med fördel passa på att göra det på lite mindre julmarknader. Där har man chansen att hitta personliga julklappar och ibland även stödja lokala konstnärer och hantverkare. Här är några marknader i Göteborg i början av december.

4/12 Remfabriken
En enda dag om året är det julmarknad på Remfabriken som är en välbevarad textilfabrik från början av 1900-talet. Idag är den ett levande arbetslivsmuseum där man tillverkar allehanda band och snörmakerier på gamla maskiner. På julmarknaden förvandlas fabriken. Olika hantverkare trängs bland maskinerna. Det kan vara luffarslöjd, bastabinde, vävt och stickat, keramik, stearinljus m m. Föreningens medlemmar bakar, brygger kaffe, värmer glögg - och säljer de egna produkterna förstås. Passa på att besöka museet där det är fri entré dagen till ära. Öppet 11-15. Visning kl 12.00.

4-5/12 Solidarisk Varumässa
I år blir det återigen Solidarisk Varumässa i Haga Församling. Det hela går av stapeln i församlingshuset, Haga Östergata 30.
lördag 4 december kl. 10 - 16
söndag 5december kl. 11 - 16

10-12/12 HDK:s julmarknad
Unika julklappar hittar du på HDK:s julmarknad. På marknaden säljer studenter inom design, smycke-, textil ochkeramikkonst unika produkter som de skapat själva. HDK:s julmarknad brukar erbjuda något för de flesta: allt ifrån heminredning till smycken och grafisk formgivning. Du kan också passa på att slå dig ner en stund och pusta ut i skolans mysiga café. I bildspelet från 2009 kan du se fler exempel på vad som såldes.

Blondiner är bäst på att sätta sprätt på sina tillgånger.

Bild: ThisParticularGreg

Det rapporterar Aftonbladet mitt i sommarens nyhetstorka. Enligt artikeln går 35 procent av blondiners lön till att betala gamla krediter eftersom de inte kan motstå att unna sig själv sådant som choklad, skor och handväskor. Aftonbladet rapporterar vidare att två tredjedelar ändå vet exakt vilka utgifter de har varje månad och att 93 procent av blondinerna vet hur mycket av lönen som går till bostadslån, räntor, räkningar och autogirobetalningar. Något som borde göra Mats Odell och Charlie ”Lyxfällan” Söderberg nöjda.

20 köp blondiner inte kan motstå

1. Choklad
2. Kläder
3. Skor
4. Vin
5. Smink
6. Tidningar
7. Böcker
8. Handväskor
9. Lyxigt schampo
10. Dvd-filmer
11. Musik
12. Kakor
13. Nagellack
14. Parfym
15. Doftljus
16. Örhängen
17. Armband
18. Blommor
19. Prydnadsuddar
20. Handdukar

Källa: Onepoll

Nu är jag brunett men böcker och choklad är nog mina svaga punkter. Parfym köper jag sällan, doftljus likaså. Nagellack har jag slutat helt med.