torsdag 26 februari 2015

Hur stor buffert behöver man?

Buffert är ett begrepp som alltid återkommer när man diskuterar sparande och konsumtion. Men hur stor buffert behöver man egentligen? I boken All your worth (recenserad här) rekommenderar författarna dels en kortsiktig budget på 10000 och dels en mer långsiktig budget som ska täcka 6 månaders utgifter vid arbetslöshet och sjukdom . Om man läser olika bloggar verkar detta vara standardrekommendationen. men alla hushåll ser ju olika ut. I ett gästinlägg från 2011 skrev Oskar om  hur man bör utgå från sin ekonomiska risk när man räknar på hur stor buffert man behöver:

Hur säkert är ditt jobb (verkligen…), hur bor du, bostadsrätt, villa eller hyresrätt? Hur stora lån har ni (om ni bor i bostadsrätt skall även föreningens lån tas med för att ge en korrekt bild). Har ni barn, har ni bilar, fritidshus, båt etc. Var och en av dessa faktorer påverkar ditt behov av en ekonomisk buffert.

I inlägget beskriver han två tänkbara exempelfamiljer och deras olika behov att ekonomisk säkerhet där ensamstående Kalle som bor i lägenhet behöver en betydligt mindre buffert (ca 20 000) än Lasse och Lisa som bor i villa och har bilar (ca 500 000).

Räkna själv
 I en artikel från förra sommaren tipsade Dagens nyheter om hur man ska planera för oväntade utgifter. I ett formulär (som du kan ladda ner här) listar man en rad lite större nödvändiga utgifter som kan vara svåra att klara på den vanliga lönen. Värt att notera är att man genomgående har listat de billigare alternativen.


Källa: DN, ladda ner budgetbladet här

Så tänker jag
Själv har jag valt en buffert på 10 000 som står på ett lättåtkomligt bankkonto. Jag bor i en lågt belånad bostadsrätt, har ingen bil och är väl försäkrad (inkomstförsäring via facket m.m). Jag skulle visserligen förmodlingen ersätta spisen och kyl/frys om de skulle gå sönder däremot förlitar jag mig på den gemensamma tvättstugan och jag är inte säker på att jag skulle köpa en ny diskmaskin om min nuvarande skulle gå sönder. Dessutom har jag ett kreditkort som jag visserligen alltid betalar av varje månad men som egentligen har en räntefri frist på 60 dagar. Sen har jag ju lite olika mer eller mindre låsta sparkonton som jag skulle kunna casha ut om det verkligen knep.

I ett kommande inlägg planerar jag att diskutera när det är läge att ta av sin buffert.

Hur tänker du angående buffert?



22 kommentarer:

  1. Som Stockholmsbo tycker jag minimum är pengar för 6 månader. Jobb växer tyvärr inte på träd idag så det ska man verkligen ha i åtanke. Jag själv skulle rekommendera minst 12 månader i dagens 2015.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är nog en bra och sund rekommendation men kan vara svårt för många att få ihop.

      Radera
  2. Nu är våra barn så stora så det skulle vara enklare att radikalt skala ned boendet till exempel, utan att vardagslivet påverkades på ett ohållbart sätt. Yngsta är 17, de tar sig själva överallt så det skulle funka att flytta ut från Stockholms innerstad. Lägenheten är bara belånad till typ 40 procent, det känns bra. Sommarhuset som kostar varje månad skulle kunna hyras ut delar av vår, sommar och höst för att lätta bördan. Försäljning är svårt eftersom vi äger det tillsammans med släkt. Sedan får man ju prioritera om. Mitt resesparkonto kanske inte går till resor om det händer något omvälvande och så vidare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis som du påpekar är det lättare att göra vissa förändringar under vissa faser i livet. En lågt belånad lägenhet är ju en sorts försäkring i sig.

      Radera
  3. i Sverige blir man ju inte helt utan pengar omedelbart om man blir sjuk, arbetslös... men att äga hus och skilja sig eller den andre avlider... Att vara två är alltid billigare, men min mor säger att hon skulle klara sig även ensam. Men hon har alltid kunnat hantera pengar och är sparsam.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, tyvärr kan man bli det...

      Ibland är maskorna i vårt fina socialförsäkringssystem lite stora och folk faller igenom.

      Radera
    2. Ni har bägge rätt tycker jag. Vi har ett hyfsat socialförsäkringssystem i grunden men samtidigt kan man som Anna påpekar falla genom maskorna. Framför allt om man t. ex blir både sjuk och sen arbetslös.

      Radera
  4. Jag är ensamstående utan barn. Blev arbetslös förra året, 55+.
    Flyttade till en mindre ort för några år sedan och har sedan dess haft vikariat. Vill påpeka att jag känner inte att jag lider någon nöd, jag har inga skulder, allt är betalt. Jag har små utgifter och lever på högst 6000 kr i månaden, ibland mindre. Genom olika undersökningar får jag biobiljetter och presentkort, uppgick till över 2000 kr förra året. Jag odlar mycket och lagar mycket mat på extrapriser, har ju tid att kolla sådant.....Men om jag inte hade en buffert på över 100 000 kr så skulle jag oroa ihjäl mig eftersom jag har så lite inkomst, med tanke på tänder, vitvaror eller annat som kan gå sönder i lägenheten och kolonistugan. Tycker att det är stimulerande att vända på slantarna, man blir uppfinningsrik och kreativ. Nu utgår jag från mina förutsättningar och förstår att alla inte kan göra på samma sätt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som jag ser det väljer du att sedet positiva där andra kanske bara skulle se det katastrofala i att bli arbetslös vid 55+ och behöva vända på slantarna. Det gör nog mycket och kan fungera som en psykologisk buffert. Men som du påpekar har du en ekonomisk buffert som ger dig sinnesro också.

      Radera
  5. Min familj står just inför att min sambo blir arbetslös på grund av arbetsbrist. Det är inte en jätterolig situation eftersom vi just avslutat en föräldraledighet och alltså under en längre tid redan levt på begränsade tillgångar. Å andra sidan är det helt perfekt eftersom vi redan är vana att leva knapert så skillnaden psykologiskt är inte särskilt stor. Vi har sparade pengar som skulle kunna täcka upp ett iaf ett års hushållskostnader för en av oss eller ett halv år för oss båda tillsammans. Det känns bra även om jag såklart hoppas att vi slipper röra pengarna.

    Rent generellt så siktar jag på att ha ett buffertkonto med 100 000 kronor eftersom jag inte vill att pengar ska vara det som begränsar mig i en krissituation. Jag växte upp i ett fattigt hem där bristen på pengar styrde nästintill allt och även om jag har ett lugn i ekonomiska frågor idag så har jag alltid med mig i bakhuvudet att jag ska klara mig själv oavsett vad som händer. Mina barn ska aldrig behöva bära den oro jag själv bar eller behöva välja som jag för att jag som vuxen inte kan erbjuda en trygg ekonomisk miljö.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Liksom anonym ovan väljer du att inte bara se det negativt vilket är en styrka. Jag tror som du säger att vår ekonomiska bakgrund spelar stor roll, större roll än vad vi kanske tror. Det finns flera psykologiska faktorer som spelar in där en väl tilltagen budget kan ge en stor trygghet.

      Radera
  6. Perspektiv på allt. Vi har bytt ut samtliga vitvaror sedan vi flyttade till hus 2006. Allt har vi köpt på Blocket, utom tvättmaskinen. 500 kr för en spis, 2000 för fullstora kyl och frys, 400 kr för köksfläkt... varför betala mer än man måste?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som du påpekar behöver man verkligen inte köpa allt nytt. Är man ok med att handla begagnat eller kanske t.om med att diska för hand ett tag medan man sparar ihop till en ny diskmaskin så räcker ens buffertt betydligt längre!

      Radera
  7. Jag har funderat på det också. Jag satsade först på att ha en buffert för sex månader men jag känner att det är rätt mycket pengar. Jag kanske kommer att lägga 50 000 kr. Kanske. Ja du hör, jag har inte bestämt mig ännu! :)
    Intressant inlägg! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, som du skriver så kan man vrida och vända på det. Det handla rju helt och hållet om vad man planerar att använda sin buffert till.

      Radera
  8. Hej!
    En buffert är för att kunna hantera en kortvarig lägre inkomst eller akut behov. Till ex sjukdom då det tar tid att få eventuella pengar från fk, alecta m m. Eller en bil.

    Vi har 2 månader på 0% och "en bil" i en ISK på banken.
    Resten är hos Avanza.

    Angående buffertbehovet kan jag tipsa om verktyget som jag har gjort http://spartankar.com/verktyg-spara/

    SvaraRadera
  9. Jag har en modell där jag delat upp bufferten i tre delar: http://z2036.blogspot.com/2014/06/sparande-del-4-bufferstruktur.html

    Nyligen startade jag ett separat bilspar så den dagen man byter inte blir så dramatisk:

    SvaraRadera
  10. Jag och maken har hyfsat säkra jobb med inkomstförsäkring och skulle dessutom nästan klara oss på en lön (gjorde det när vi var förädralediga). Vi bor i hyresrätt och har ingen bil, men är delägare i ett sommarhus. För sommarhuset finns en gemensam buffert, så jag tänker egentligen att vi inte behöver så stor buffert för vår vardag. Vi har ett sparkonto för kortsiktigt sparande och buffert, där pengarna är lätta att komma åt med kort varsel (men dålig ränta), men har inte angett hur mycket som är "buffert" och hur mycket som är "spar". Kanske skulle specificera det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Frågan är om man beöver specificera? Jag tror det handla rom VAD man planerar att använda sin budget till.

      Radera
  11. Vi har väldigt stora marginaler i vår budget så vi har i stort sett ingen buffert längre. Tidigare när vi inte hade lika stora marginaler så hade vi ca 6 månaders utgifter i en kontantbudget men med nuvarande kostnadsnivå när vi kan leva på den lägre av våra två inkomster så känns det inte befogat att hålla en kontant buffert "bara för att".

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skönt med den typen av frihet som stora marginaler ger :-)

      Radera

Related Posts Widget for Blogs by LinkWithin