Bokonsdag - Till matens försvar

"Ät mat. Inte för mycket. Huvudsakligen från växtriket".

Så kan budskapet i boken Till matens försvar sammanfattas men Pollan lyckas ändå med brodera ut budskapet rätt bra. Vi lever i en tid när övergödning är ett större hot mot människors hälsa än undernäring. En tid där vår diet till stor del består av "matliknande produkter". Detta att jämför med "förr" då mat var allt som gick att äta. Boken skulle också kunna heta Till Måltidens försvar för det handlar mycket om hur vi äter. våra ritualier kring ätandet.

Boken är uppdelad i två delar.Första delen handlar om nutritionism, hur vi numera ser på mat som enskilda beståndsdelar. Det är framför allt livsmedelsindustrins lobbyorganisationer som har påverkat hur vi äter. Även forskarna har stor skuld till fettskräcken i vår västerländska diet.

Pollan skriver om vad han kallar den amerikanska paradoxen; en sjuklig befolkning som är fullständigt fixerad vid näringsämnen, kosthållning och föreställningar om att äta sunt. Han konstaterar också att de flesta urbefolkningar har bättre kosthåll (och tandhälsa) än amerikanen i gemen. Detta oavsett om det handlar om aboriginer, eskimåer eller indianer, och oavsett om urbefolkningen i fråga äter mest kött-och fiskbaserad mat eller vegetarisk. Men så fort urbefolkningarna börjar äta västerländsk mat, drabbas de av välfärdssjukdomar som diabetes typ 2, övervikt och högt blodtryck samt karies.

Del två av boken handlar om hur och vad man skall äta. Hur många tänker ex. på vad maten äter? Skall hönor äta fiskleverolja? De flesta slaktdjur är uppfödda på en västerländsk kost vilket leder till att dera skött skiljer sig markant från våra förfäders kött.

Kan en biff från ett nötkreatur som fötts upp på majs, diverse restprodukter från industrin, antibiotika och hormoner fortfarande kallas ett "naturligt livsmedel".

En stor del av grönsakerna vi äter är odlade under konstgjorda betingelser och har ett näringsinnehåll som knappast kan jämföras med Det positiva är att det som är bra för kroppen att äta oftast även är bra för miljön. Här kommer några av Pollans råd:

Ät inget dina förfäder på stenålder inte haft en aning om vad det var.
Pollan uppmanar oss att undvika allt som inte din mormors mor kan känna igen som mat.

Ät inget som inte kan ruttna.
Då innehåller maten förmodligen för mycket konserveringsmedel och annat tillsatser.

Ät inget med ingredienser som är a/okända, b/ omöjliga att uttala, c/ fler än fem i antal, d/ innehåller sirap/fruktossirap
Även om ämnena inte är skadliga är de det kännetecknena för processad mat. Dessutom är vår kropp är inte gjord för denna störtflod av fruktos och glukos.

Undvik matvaror som är garanterat hälsosamma?
Det är t. ex garanterat paketerat (var skulle man annars skriva garantin någonstans)

När majsolja, chips, söta frukostflingor kan skytra med att allihopa vara bra för hjärtat, då har hälsogarantier blivit ohjälpligt korrupta.

Undvik stormarknader
Handla direkt hos producenten, på gårdsbutiker eller abonnera på ekolådor.

Betala mer - ät mindre
Bättre mat kostar ibland mer men genom att skippa halv- och helfabrikat, bra planering etc kan man ändå få bra till en vettig kostnad.

Ät måltider
Ät regelbundet, ät vid bordet och ät tillsammans. Ät i stående, i bilen, vis skrivbordet etc.

Det handlar även om att hitta tillbaka till glädjen i att äta. För mat handlar till stor del om njutning och gemenskap.

Jag tyckte att boken var väldigt intressant, en del känns igen från hemlige kocken även om Pollan har ett annat angreppssätt. Första delen är rätt faktaspäckad men går ända rätt snabbt och lätt att ta sig igenom. Jag gillar hur han skriver om forskning kring ma toch ätande både nu och då. Exempelvis vad det gäller den hyllade medelhavsdieten. De personerna man undersökte på Kreta under 50-talet var visserligen friskare och levde längre trots all olivolja MEN det här var en grupp människor som också arbetade hårt fysiskt, som fastade regelbundet, som åt en hel del vilda örter och som överlag framför allt åt färre kalorier än amerikaner.

Men man måste också komma ihåg att boken är skriven utifrån amerikanska betingelser och att än så länge vi lever mer hälsosamt i Sverige och resten av EU. Våra livsmedelslagar och officiella kostråd skiljer sig på flera punkter ifrån de amerikanska.
Överlag inspirerade boken mig att bli ännu bättre på att göra val i livsmedelsbutiken, att baka mer bröd och kanske odla lite egna grönsaker till sommaren.

Om författaren

Michael Pollan är författare och professor i journalistik vid Berkeley och sedan många år medarbetare i The New York Times. Han har tidigare gett ut böckerna "The Omnivore’s Dilemma", "The Botany of Desire" och "En andra natur samt "En trädgårdsodlares bildningsväg".

Nästa vecka recenserar jag Rensa i röran med feng shui av Karen Kingston