Bild tagen av Oskar
Här kommer ett gästinlägg från Oskar som gästbloggar regelbundet här på Köpstoppsblogen. I januari bloggade han om vikten av att ha mål och planer och nu har kommit iväg på sin och familjens resa till Mexico.
Nu var det rätt länge sen jag skrev något på köpstoppsbloggen men nu återkommer jag med en uppdatering från Mexiko.
Hur lever då anhängare av frivillig enkelhet i Mexiko, i ärlighetens namn lever vi på många sätt mycket lyxigare än vi gör i Sverige, vi har sparat och planerat länge för denna vistelse och det är mycket som vi vill göra. Till exempel åker vi på utflykter och semestrar samt använder oss av mycket mer service än hemma. Vi lever dock inte över våra tillgångar och vi funderar alltid på vad våra inköp har för påverkan på miljön och samhället där vi befinner oss. Vi har kommit fram till att det är ett bra sätt för oss att delta i samhället genom att köpa alla våra varor så nära där vi bor som möjligt. Vi handlar t ex på La Cremería (mejeriaffären), La Carnicería (slaktaren/köttaffären), La Frutería (Frukt och grönt affären), La Panadería (bagaren) och La Tortillería (Tortilla bagaren). Vi handlar också mycket på gatumarknaden som hålls i kvarteret en gång i veckan och vi klipper oss, lämnar in vår tvätt och strykning några kvarter bort. Vi äter också mycket ute (både på restaurang och på gatan) för här finns så otroligt mycket god Mexikansk mat.
Innan vi kom hit tänkte jag skriva något om kontrasterna mellan Mexico och Sverige i mitt första inlägg men jag tror att jag ska skriva något om likheterna istället därför att dessa på många sätt är mer överraskande och skrämmande.
En sak är att de lokala småbutikerna som jag nämnde ovan hela tiden förlorar kunder till stora köpcenter i många fall långt utanför stadens centrum dit man behöver bil för att ta sig och där mestadels amerikanska kedjor så som Wallmart, Costco och Sams Club etablerar sig och konkurrerar med lägre priser på många basvaror. Dock där den långsiktiga kostnaden för samhället riskerar att vara utarmade lokala centrum, många färre arbetstillfällen och fler arbetslösa. Det är inte helt olikt Sverige där denna utveckling har gått ännu längre.
För inte så många år sedan var det mycket ovanligt bland Mexikaner att ha lån men idag börjar samhället här mer och mer likna det Amerikanska och Europeiska på detta vis och det är allt från huslån till billån och avbetalningar på elektronik, möbler och till och med kläder, skor och väskor. Det är på ett sätt lätt att förstå att personer som har lite mindre pengar lånar för att köpa det som andra köper men samtidig är det ju mycket värre när personer med mindre pengar förköper sig (både i Mexiko och Sverige) . Den som har mindre pengar riskerar med stora lån snart ha svårt att betala boendet och maten. Medan den med mer pengar kanske bara behöver avstå från några restaurangbesök, kaffe på stán eller nya kläder under en period. Detta är inte helt olikt Sverige med mer och mer konsumtionslån det är dock möjligen ännu värre här eftersom folk i allmänhet har mindre pengar och därför mindre råd att låna.
Det har också blivit mer och mer vanligt att man har flera bilar per familj med negativ effekt på både ekonomi och miljö, och visst är det ibland svårt att ta sig fram här utan bil men det är också i många fall något jag tror många gör helt utan att tänka efter. Det skulle kanske för många vara både billigare och enklare och kombinera en bil per familj med promenader, cykel, lokaltrafik (buss/tunnelbana) samt en och annan taxiresa men det är inte många (i medelklassen) som gör det. Detta är inte heller helt olikt utvecklingen i Sverige. När jag växte upp (på 80-talet) var det mycket få av mina vänner och släktingar som hade mer än en bil per familj. Nu är det mer vanligt än ovanligt att medelklassfamiljer har två bilar på uppfarten.
Mexiko har fortfarande inte gått lika långt på dessa områden som USA, Europa och Sverige men man är på god väg, jag tycker bara att det är synd att de inte kan lära sig av våra misstag utan de verkar gå samma väg.
Skulle vara kul att höra era reflektioner kring varför det verkar som om vi inte kan lära oss av varandras misstag samt om någon har motsvarande jämförelser med andra länder? Återkommer snart med mer från Mexiko.
torsdag 28 april 2011
Gästinlägg – Mexiko och Sverige olika men ändå så lika….
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar