torsdag 14 oktober 2010

Gästinlägg: Renoveringshetsens påverkan på plånbok, miljö och samhälle

project house kitchen - before

Bild: Dystopos

Drömkök, mysiga sovrum, walk in closets, spavdelningar m.m, hösten är den stora renoveringsårstiden framför andra. Och numera har uppenbarligen topprenoverade vindsvåningar blivit ett sätt att leva....

Här kommer ett nytt inlägg från Oskar som har gästbloggat om "Köp nu betala nästa år, 0 % ränta?" ,
frivillig enkelhet, ekonomisk frihet och (hållbara) investeringar samt Varför alla kan (och borde) spara tidigare. Tanken är att han skall bli en återkommande gästbloggare med fokus på privatekonomi, sparande och investeringar i viss mån.

Parallellt med en trend med ekologisk mat, närodlat, miljömärkt, rättvisemärkt etc. som indikerar ett ökande intresse för dessa frågor pågår sedan ett antal år tillbaka en våg av renoveringshets i Sverige. I ett aldrig tidigare skådat tempo byter vi ut inte bara ut det som är gammalt och utslitet utan det blir allt vanligare de som flyttar in i nyrennoverade bostäder ändå river ut stora delar av inredningen, byter fullt fungerande kök och badrum etc. Som en sann ekonom stör jag mig på detta därför att jag ser det som ren förstöring av pengar, men dessutom och kanske viktigare ser jag också stora miljömässiga konsekvenser och även negativa effekter på samhället som jag inte tycker om, låt mig utveckla:

Plånbok – de flesta som svenskar som renoverar sina bostäder har mycket stora lån och gör därför många gånger helt onödiga renoveringar med lånade pengar som sedan skall betalas tillbaks med ränta under en mycket lång tid (se även mitt inlägg tidigare om att köpa på kredit).

Miljö – bor utanför en medelstor svensk stad, i vårt närområde är det bara på två ställen där det alltid är kö på lördagsförmiddagarna, återvinningsstationen och IKEA. Detta är ett tydligt tecken på det slit och släng samhälle som bara växer i styrka (trots att orden i sig är tabu). Kan inte undvika att undra vad detta gör med den jord som vi ska lämna till våra barn och barnbarn.

Samhälle – vad får det för effekt på ett samhälle där inget är beständigt och det är ett tecken på framgång att ständigt byta ut och köpa nytt, börjar vi få samma syn på människor och relationer? Vad tänker du när du stiger in hos någon som nyligen bytt ut ett redan fungerande kök? Vad tänker du när du stiger in hos någon som har ett fräscht 70-tals kök? Vem av dessa bedömer du som mest framgångsrik? Ska man känna sig misslyckad om man inte kan renovera oavbrutet och byta ut fina saker mot ännu finare saker? Vad är effekterna av statusstress?

Det vanligaste argumentet för att renoveringshetsen är positiv är att den trots allt skapar arbete, vi köper prylar och anställer folk för att installera, bygga, måla etc. enligt mig är det är ett dåligt argument. Hade vi istället för att ständigt köpa nytt lagt ned motsvarande (eller till och med betydligt mindre) belopp på underhåll, så som att måla om köksluckorna, klä om soffan, få bilen rekonditionerad etc., skulle detta sannlikt skapa fler arbetstillfällen och med mindre negativ påverkan på miljön. Det skulle också främja en vårdande grundsyn på vårt boende och våra ägodelar (och kanske även relationer) vilken jag tror skulle vara positiv för samhället i stort.

Vad tänker ni om detta? Är ni fast i hetsen eller tar ni egna vägar? Hur ser dessa vägar ut?

9 kommentarer:

  1. Håller med fullständigt!
    Trender. Trender drivs hela tiden framåt, så att de, som har råd eller har stort behov av att utmärka sig, hela tiden måste gå längre än kreti&pleti. När k&p nått fram till målet måste de gå en bit längre osv. Det är inte bara inom inredning vi ser dessa trender. Bröllop idag firas på slott, motionsidrott sker i marathonspåret, kameran ska vara av samma typ som proffsen använder osv.
    Dessa livstilstrender utgår från ett behov att visa sig lyckad inför omvärlden. Det är ett outtalat grupptryck av dess like och det verkar vara samma personer som om igen faller för dem. I DNs vindsartikel ser vi ett exempelt på ett sådant par.

    Vi blir heller inte klokare. Trots alla problem med platta tak på 60-70-talshus, så är det dessa platta, ickefunktionella funkishus, som gäller. I miljonprogrammet byggdes stora områden med hus i samma monotona stil och idag ser vi att samma sak händer i städernas hamnområden.

    SvaraRadera
  2. Du träffar helt rätt. Tyvärr tycker jag att trenden redan syns att det börjar bli lite slit och slängtendenser även människor emellan. Visst är det mest ytan som gäller, det är därför alla renoverar och köper nytt hela tiden.

    SvaraRadera
  3. Hej Anonym & Anonym,

    Tack för era kommentarer. Det värsta med trender är att de 'går över'. Visst kan det kännas fint idag att renovera 50-tals huset i hypermodern stil men problemet blir on några år. Se tillexempel de 40-tals hus som renoverades 'modernt' på 90/00-talet hur fel känns inte det idag? Dags att renovera igen. Om man däremot väljer en stil som passar över tid behöver man inte byta var 5:e år. (det samma gäller kanske relationer.......) / Oskar

    SvaraRadera
  4. Oskar,
    jag har varken bytt make eller kök på flera decennier :)

    SvaraRadera
  5. Klokt sammanfattat. En annan aspekt är familjer med barn som har renovering som livsstil, visst får barnen fina rum men mamma och pappa är ständigt upptagna.

    Jag är hellre ute och cyklar och badar än lägger golv om sommaren.

    SvaraRadera
  6. Instämmer!

    Jag mår illa av slöseri av resurser, bland det värsta jag hört är något jag läste på en inredningsblogg för en tid sen. Tjejen ifråga bor i en nybyggd villa från -07. Nu var hon missnöjd med de materialval hon själv gjort till köket (för alltså ca 2-3 år sen) och ville riva ut hela det nybyggda köket... Sånt får mig verkligen att bli illa berörd. Jag fattar inte att folk kan bli så självupptagna att de inte inser galenskapen i att skrota ett helt nytt och fint kök bara för man nu "hellre vill ha vitt kakel istället för grått" "och ångrar bänkskivan i valnöt för den känns daterad". Jag kan förstå att man vill ha fint hemma, jag gillar själv inredning och tycker inte det är något konstigt med att ha det som ett intresse. Men just att byta ut stora och dyra saker av ingen annan anledning än att man sett något ännu finare man vill ha.. det är så girigt.

    Roligt förresten som någon här ovan kommenterade om proffskameror. Själv är jag fotointresserad och har en ganska enkel systemkamera som jag fick av min syrra när hon köpte en ny (hon är fotografstuderande så hon får köpa nytt!). Den krånglar lite ibland och jag skulle ge mitt högra ben för en nyare och finare kamera men jag har helt enkelt inte råd just nu. Dock jag har jag lagt märke till att alla vänner och bekanta har proffskameror, det verkar vara standard helt plötsligt att ha en jättedyr avancerad kamera. MEN ingen kan ta bilder med dessa kameror! Ingen verkar heller ha intresse för fotografi, vilket man skulle kunna tro när man har investerat i en så pass dyr kamera. Jag har sett så många bedrövliga bilder tagna med dessa monsterkameror, mina mobilbilder är ibland bättre. När jag erbjudit hjälp med inställningar och lite allmänna tips så märker jag att ingen egentligen vill veta. Kameran har bara blivit en sån sak "man ska ha" nuförtiden men ingen orkar bry sig med att lära sig lite om de funktioner som utmärker en kamera av den här typen. Det skulle alltså egentligen vara bättre att ha en enklare kamera som man förstår sig på och som kanske kostar 5- 30 000 kr mindre. Helt sjukt tycker jag! I flera hem ligger alltså fotoutrustning för hundratusentals kronor och skräpar. En bekant till mig har en objektivsamling av inte denna värld, det finns proffsfotografer som inte har så många olika objektiv!

    Sofia

    SvaraRadera
  7. Sofia, intressant det där med kameror. Jag "bytte upp mig" nu när jag var i USA men jag tog valde medvetet en billigare variant som räcker bra till nybörjare som mig. Min motivation var att jag ville kunna ta bättre bilder, eller snarare ta andra typer av bilder som inte alltid blev så bra med min lilla kompakta digitalkamera. Nu plöjer jag fotoböcker och försöker jobba med de manuella inställningarna :-)

    SvaraRadera
  8. Hannele, jag har 'bara' varit tillsammans med frun i ett decenium och huset köpte vi för 3 år sen å då var köket med:-) hoppas kunna säga samma som du om några år till:-)

    Maria - precis, värderar själv nästa allt i relation till tid med familjen, det är därför vi kör en rätt billig bil men lägger ned ganska mycket pengar på att få den tvättad och underhållen av någon annan på så sätt får någon mer arbete samtidig som vi får en extra dag tillsammans med familjen....

    Sofia - Det är oftare kunskapen än materialet som utgör begränsningen för amatörer det rör både kameror och annat som skidutrustning. Är absolut inte missunnsam men tycker att man bör satsa den tid och de pengar man har på nått som verkligen räknas.

    SvaraRadera
  9. Det finns ju en mottrend också, att bevara och kanske återställa till ett tidstypiskt utseende.

    Att leta begagnade delar från rätt tidsepok. Ger bra mycket mer mys och kvalitet än spånskivejunket

    SvaraRadera

Related Posts Widget for Blogs by LinkWithin