tisdag 9 februari 2010

Ett bilfritt liv

Carfree Conf - De-paving-14.jpg

Bild: BikePortland.org

Adam Greenfield bestämde sig för att leva totalt bilfritt i ett år, inga taxis, inga motorcyklar, hybridbilar eller bussar. Istället skulle han cykla överallt - eller gå. Han ville visa att det gick och kanske inspirera andra att följa efter. Eftersom han bodde i San Francisco var det ett trots att ett ganska görligt projekt. Givetvis bloggade han om projektet som han kallade "The Gubbins Experiment"). Han har fått frågan om hur mycket pengar man kan spara på ett sånt här projekt och han svarar:

"Gas and oil is about $1,600 a year for the average family (although that number is a 2004 figure and will start to fluctuate wildly in the months and years to come as global oil production peaks). So if you halved your journeys, that would be $800 a year. Not so much money, but enjoying fresh air, the sheer joy of walking and bicycling, the ability to do something for yourself? Priceless".
Vi har ju länge pratat om en ny bil men vi har fortfarande inte kommit till skott. Under vintern använde vi i snitt bilen en eller två gånger i veckan. Det var helt enkelt för krångligt att skotta fram den, skrapa rutor, värma upp den osv. Att ta bilen handlar mycket om just bekvämlighet. Till slut blir det en vana att gå, cykla eller ta bussen i stället. Ändå är vi ännu inte helt beredda på att släppa bilen helt.

Mer
What Are You Buying When You Buy a Car?

Frugality in Practice: Alternate Modes of Transportation
When to Replace Your Car

5 kommentarer:

  1. Alltid lika kul att läsa när folk gör något extrema utmaningar, som köpstopp eller den här cykelutmaningen.

    Här lever vi helt bilfritt eftersom varken jag eller sambon äger varken körkort eller bil. Vi inser att priset för ett månadskort på bussen under de kallaste vintermånaderna här i Västerbotten ändå bara är en droppe i havet jämfört med kostnaderna för ett körkort och en bil och allt som följer med bilen (bensin, reparationer, garage osv). Så rent ekonomisk tror jag det är en otroligt bra affär att inte äga en egen bil, kanske den bästa ekonomiska affären en kan göra.

    När en inte investerat dyra pengar i en bil så känns det dessutom helt rätt att köpa en riktigt bra cykel för en lite dyrare slant. Att cykla med en begagnad cykel funkar, men att cykla med en lite mer ordentlig cykel är ett rent nöje.

    Önskar att alla arbetsplatser gav ett årligt bidrag till de arbetare som väljer att cykla/bussa/gå till jobbet istället för att ta bilen. Bidraget (t ex 2000 kr) kunde gå till att köpa en cykel eller busskort. För dem som går kunde pengarna användas till riktigt sköna promenadskor och en redig regn/vindjacka.

    Kanske nåt alla kunde föreslå på sitt arbete? Tror jag måste skriva ett eget blogginlägg om allt detta. Speciellt som att vi snart får barn (10 dagar kvar till beräknad födsel) och tänker fortsätta gå emot bilnormen trots det. Dock bor vi ju bara 15 min promenad från Umeås centrum, vilket förstås är självvalt med tanke på att vi inte gillar bilar.

    /Maria

    SvaraRadera
  2. Ungefär som jag, som använder bilen en gång i veckan. Det är en vettig nivå tycker jag, inget att ha dåligt samvete för. Skall bara försöka byta den till en snålare variant.

    Om genomsnittshushållet i storstan drog ner bilåkandet 80% genom att cykla/åka kollektivt till vardags, skulle vi knappast diskutera trafikproblem över huvud taget. Och med Sveriges geografi och befolkningstäthet finns det motiv för bilanvändning utanför tätort.

    SvaraRadera
  3. Jag levde också helt bilfritt mina första 33 år..
    Bodde dessutom många år mitt i stan.

    SvaraRadera
  4. P.S.
    Maken cyklar överallt nu, saxofon i cykelkärran, till läkarbesök, ganska långa sträckor..

    SvaraRadera
  5. Här har jag skrivit om varför min bil kostat mig 336 kr milen.

    http://ielftetimmen.blogspot.com/2009/04/min-bil-har-kostat-mig-336-kr-milen-i.html

    SvaraRadera

Related Posts Widget for Blogs by LinkWithin