© Ryan Christopher VanWilliams. All rights reserved.
Här kommer ett nytt gästinlägg från Oskar som regelbundet gästbloggar här på Köpstoppsblogen.
Som en uppföljning av mitt tidigare inlägg om ekonomisk risk kommer här ett inlägg om skulder mer specifikt kostnader och risker förknippade med dem. Detta inlägg för att jag tycker mig se att många underskattar både kostnaderna och riskerna.
Skulder kostar ofta förvånande lite varje månad, månadskostnaden för ett lån på 2 000 000 kr vid en ränta på 5,5% (ca 4% efter skatteavdrag) är mindre än 7000kr (efter skatteavdrag). De senaste åren har räntan varit lägre (och då har månadskostnaden varit så låg som 3000kr) men det är inte orimligt att tro att den uthålliga nivån på räntan kommer vara högre än idag så 5,5% som ett snitt över en livstid kan vara ett antagande så gott som något.
Vad menar jag då med att räntan är farligare än många tror jo man kan lätt lura dig själv att betala mer för ett boende än vad som är rimligt det är ju trots allt så billigt att låna och varje 200 000 extra adderar bara 700kr till månadskostnaden men jag ska ta tre exempel på vad jag menar med hjälp av 3 vanliga svenska par. I samtliga familjer har man två normalinkomster (mellan 25 0000 och 30 000 kr per månad före skatt). Alla tre familjerna har också köpt en svensk normal villa för 2,4 Mkr och lånat 2 Mkr. Paren är 35 år gamla och har barn.
Par nr 1 – Lotta & Lasse väljer en (idag) vanliga återbetalningsplan vilket innebär att det
skulle ta dem 90 år att amortera av hela lånet (amortering på ca än 1800 kr i månaden). När paret går i pension vid 65 års ålder kommer de ha betalat 2 000 000 Mkr i räntor, 700 000 i amortering och ha ett kvarvarande lån på 1 300 000. Alltså kostnad 2 000 000, med en kvarvarande skuld på 1 300 000.
Par nr 2 – Sara & Sören väljer en återbetalningsplan som var vanlig under tidigare årtionden vilket innebar att man ville vara skuldfri när man gick i pension alltså återbetalning över 30 år. Amortering på ca 5 500 kr i månaden. Vid 65 år dagen kommer detta par ha betalat 1 200 000 i räntor, 2 000 000 miljoner i amortering och vara helt skuldfria. Alltså kostnad 1 200 000, ingen kvarvarande skuld.
Par nr 3 Olga & Orvar väljer en aggressiv återbetalningsplan de vill vara skuldfria efter 10 år. Alltså i kommer de att amortera ca 17 000 i månaden i 10 år. De kommer i slutet av perioden ha betalat totalt 400 000 i räntor och vara helt skuldfria. Alltså kostnad 400 000, ingen kvarvarande skuld (redan efter 10 år).
Min analys:
Det som par nr 1 gör är enligt min mening rent ekonomiskt oansvarigt, det är inte rimligt att ha en så lång återbetalningstid på lån och det är detta beteende (som uppmuntras av banker) som till stor del är anledningen till vår nuvarande höga bostadsvärdering som kanske till och med är en bostadsbubbla. De kommer betala alldeles för mycket till banken och tar en alldeles för stor ekonomisk risk med tanke på en osäker framtid.
Par nr 2 har en rimlig återbetalningsplan vilken är ansvarsfull och balanserad. De kommer inte bli ekonomisktoberoende men bygger upp en rimlig trygghet både för de närmaste åren och för sin pension.
Par nr 3 är på väg mot ekonomisk frihet, de kommer redan efter ett par år ha mycket större ekonomiska marginaler och större frihet i sina liv, de kommer efter att lånet är helt avbetalat välja att jobba mindre, resa, starta nya karriärer eller helt enkelt om de trivs fortsätta på den inslagna vägen och ganska snart ha ett sparande som gör dem helt ekonomiskt oberoende.
Denna väg kräver dock stora och små uppoffringar under vägen och det passar inte för alla.
Min slutsats är gör inte som par nr 1, ni kommer då under er livstid att betala alldeles för mycket pengar till banken samtidigt som du utsätter dig själv och din familj för stora (ekonomiska) risker. Jag och min fru försöker ligga närmare par nr 3, men visst är det ibland svårt att motivera sig till denna nivå på ekonomisk nit. Jag inser även att denna väg inte är för alla och att det antagligen för vissa skulle vara helt oöverstigligt svårt att leva och tänka på detta sätt. Lite på samma sätt som jag inte för min värld kan förstå hur någon någonsin kan tänka sig att sprina ett maraton (om det inte sker under pistolhot). Men gör då som par 2, lägg upp en rimlig plan och håll er till den, era framtida jag kommer tacka er.
Ett argument som ibland förs fram emot att amortera på lån är att du kan få bättre avkastning på andra investeringar, men stämmer det? Var kan du få 4 % säker avkastning efter skatt? Visst kan du få bra avkastning på börsen men du kan också förlora stora pengar och stå kvar med lånet. Det andra jag ifrågasätter är hur många det är som faktiskt har disciplin att spara och investera motsvarande belopp som de annars skulle ha amorterat år efter år?
Hur tänker och gör ni läsare? Hur gör ni, är ni par 1, 2 eller 3 eller en kombination. Är ni
kanske närmast par 1 och tycker att det är en alldeles utmärkt idé? Hur som helst ser jag fram
emot många kommentarer!
torsdag 10 november 2011
Gästinlägg: Skulder - dyrare än du tror
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Vi är nog närmare par 3, i alla fall i tanken. I praktiken har studier och föräldraledighet kommit emellan för att amortera i den tankt vi har tänkt. Jag är dock nöjd över att vi amorterar alls just nu, eftersom vi inte måste med det lån vi har. Jag kan tänka mig att det inte är självklart när inkomsterna minskat så pass mycket och det inte finns några krav på amortering. När vi bägge har "riktiga" inkomster igen så vi återgå till vår aggresiva betalningaplan.
SvaraRaderaKan förtydligas också att vi "bara" har lån på en tomt (så det är inte 2 milj vi talar om), och att planen för oss varit att denna ska vara avbetald innan vi börjar bygga på denna. Vi skulle säkert kunna få utöka lånet för att inkludera även huskostnaden, men det har aldrig varit ett alternativ för oss. Vi vill helt enkelt hålla våra lånekostnader nere.
Vi år nog par 2 och det känns gôtt :)
SvaraRaderaHej Jenny & Hannele,
SvaraRaderaDet låter ju som om ni har koll på detta! Kul att läsa era kommentarer. Det är riktigt att man inte kan amortera lika mycket när man tillfälligt har lägre inkomster. Det är dock viktigt att ha med amorteringen i sin kalkyl och att denna är rimlig. Tror att det finns många som har lurats av banken eller lurat sig själva de senaste åren och som kommer att få betala för detta framöver.
Hälsningar - Oskar
Vi hade väl lite tur med att vi kunde köpa ett hus såpass billigt att vår amorteringsplan endast är för 5-7 år (halva priset av huset är ett förtidsarv) Sedan att huset inte är i så bra skick o vi måste renovera en hel del gör ju att vi kommer att måsta sätta ut pengar på det men det känns tryggare då man kan göra lite i gången.
SvaraRaderaSedan är det huset vi äger inte på ett perfekt läge med tanke på jobb då det är på landet och vi sökte en tid en lägenhet att köpa i stan. För tillfället har vi dock gett upp den tanken eftersom priserna är alldeles för höga för vad vi hade tänkt oss betala
Hej Cat,
SvaraRaderaTack för din kommentar. Det viktiga är att man inte är satt i skuld för resten av livet. Att köpa ett billigare hus och sedan renovera efter vad man har råd (förutsatt att det inte är i så dåligt skick att man måste lägga ner stora pengar direkt) är ju en bra idé. Vi bor också i ett hus lite mer lantligt, det var i grundläggande gott skick redan när vi flyttade in, renoveringar har vi gjort långsamt men jag tror att det gör att vi trivs mycket bättre med det vi har gjort.
Hälsningar - Oskar
Jag ligger mellan 2 och 3. Tycker det finns en annan aspekt än bara avkastningen att ta hänsyn till, och det är handlingsfriheten. Om man använder alla sparpengar till att amortera aggressivt så blir man visserligen skuldfri snabbare. Skulle det dock inträffa något oplanerat som kostar mycket under tiden, så tvingas man kanske ta nya lån igen. Och den möjligheten kanske inte ens finns när man behöver den. Genom att bygga upp en hygglig buffert så ökar man sin handlingsfrihet på kort sikt, till priset av en högre räntekostnad.
SvaraRaderaVi har valt bort ett dyrt boende, men lånar fullt i det billigare boendet vi har, och placerar pengarna. Målet är inte att bli skuldfri men att skapa förutsättningar till passiv inkomst och så småningom total ekonomisk frihet (då också utan lån).
SvaraRaderaDet finns givetvis ett riskmoment i detta och det måste man känna efter om man är beredd att ta.
hej,vilket bra inlägg jag håller med till 300%
SvaraRaderahär betalade vi av lägenheten på 4år ,visserligen bara 300.000kr men ändå,skönt att vara skuldfria.
bilen för 130.000 är kontant betald.
vi är bäge uppvuxna med att vill man ha nåt får man spara ihop till det,jag är född år 1977 och sambon är född 1982.total inkomst i hushålet 29.000kr varje månad.