måndag 8 oktober 2012

Matmåndag: EU-pris för minskat matsvinn

Pizza in Tartu

Estnisk pizza i Tartu

I senaste numret av Miljöaktuellt läste jag om Bjurhovdaskolan i Västerås som vunnit ett EU-pris för att man har lyckats minska matavfallet i skolrestaurangen med hela 49 procent. Och glädjande nog tycks man dessutom  ha ändrat beteendet långsiktigt hos eleverna.

Sedan några år har restaurangen på Bjurhovdaskolan i Västerås, (400 elever i åldrarna 6-11 år) arbetat aktivt för att minska mängden matsvinn i skolmatsalen. När mätningen började hamnade ca 11 kg mat i soptunna varje dag vilket sammantaget blir nästan 2 000 kg per år. För att ändra detta införde man ett enkelt belöningssystem för att motivera elever och personal att äta upp maten och kasta mindre.

"Röret är fullt, det blir pizza!"

 För att göra det tydligt satte man ett genomskinligt rör i matsalen. För varje dag som mindre än 11 kg mat kastades, lades en lika stor mängd kulor i röret. Resultaten presenteras också på en whiteboard i restaurangen och rapporterades via skolans internradio varje fredag. Efter fyra veckor var röret fullt och eleverna fick sin överraskning, hembakade kanelbullar till alla! Matavfallet hade då reducerats till 5,6 kg, eller 49 procent. Det innebar 961 kg mindre matavfall på ett år! En annan gång serverades det pizza.
Men trots att nu röret är borta har mängden matavfall fortsatt att vara låg. Eleverna har ändrat sitt beteende, en hållbar, långsiktig lösning.

  Europa minskar avfallet
”Europa minskar avfallet” är ett EU-projekt som sedan 2009 pågått en vecka i november. Under veckan anordnas aktiviteter runt om i hela EU. Inom projektet betonas vikten av att förebygga att avfall uppkommer och att minska halterna av farliga ämnen i avfallet. I Sverige är Avfall Sverige nationell samordnare.
Varje år delar EU-sekretariatet för projektet ut pris för bästa projekt i olika kategorier. 2011 genomfördes över 7 000 projekt i 30 EU-länder. Ca 90 nominerades, 15 gick till final och av dessa vann alltså Bjurhovdaskolan.




onsdag 3 oktober 2012

Bokonsdag: Västgötska gårdsbutiker & caféer

I januari bloggade jag om boken Halländska gårdsbutiker och caféer (som vann förstapris i Svenska Måltidsakademins tävling) och nu har uppföljaren med fokus på Västergötland kommit ut. Jag har själv bott några år i Skövde och gott om släktingar i Västergötland så jag var väl bekant med ett flertal av ställena som omnämns i boken. Jag har cyklat förbi Falbygdens struts (strutsarna försökte springa ikapp) och fikat på Gunnebo Slott för att bara nämna några exempel.

Västergötland är verkligen jordbruksbygd. I boken får man följa med till gården Arvidstorp som drivs helt och hållet med hjälp av de egna ardennerhästarna. Förutom hästar finns där även Vänekor, Linderödssvin, Skånegås, Åsbohöns och Myskankor, alla utvalda för deras välbevarade ursprung. I  Lillestôva (gamla mangårdsbyggnaden från slutet av 1600-talet) driver man café och serverar nybryggt kaffe och hembakta kakor 

En annan gård är Bossgården som drivs av en gammal bekant till mig, men jag har aldrig varit där. På gården lever Jonas Ringqvist och Sanna Mattsson ekologiskt och självhushållande. De har haft många volontärarbetare, något man kan höra mer om i den här dokumentären.

På den vackert belägna Mobolets gård, bisonfarmen i Gate kan man på somrarna åka med på safari ut bland oxarna. Även där finns det möjlighet att fika och handla med sig produkter från gårdsbutiken.


Boken innehåller även mängder av smaskiga recept som körsbärskaka från Åsle Tå, knapriga ostkex från Lejma Mejeri och dilldipp från Blomsdals Örtagård (som även ordnar sk. häxkvällar där man får lära sig mer om örter).Längst bak finns kontaktuppgifter och en karta över alla ställen man kan besöka 


Om författarna
Boken är skriven av samma gäng som Hallandsboken,  Ann-Kristin Lindh, Ann-Charlotte Fägerlind (fotograf) och Jonas Lindblad (formgivare). Jag undrar vilket landskap de tar sig an näst, Dalsland hade jag t. ex gärna läst mer om!

tisdag 2 oktober 2012

Svenska Greenwashpriset 2012

Greenwash Guerillas _MG_6337

Bild: fotdmike

Tidigare i somras utsågs Stora Enso till årets vinnare av det föga smickrande Svenska Greenwashpriset 2012. Priset delades ut av Jordens Vänner i Almedalen, efter en omröstning på nätet. Stora Enso fick 28 procent av rösterna och slog kandidater som bland annat IKEA och FSC.
Motiveringen var att medan Stora Enso hävdar att de är ett miljömedvetet företag, som främjar biologisk mångfald odlar de samtidigt eukalyptus i form av något som närmast kan liknas en ”grön öken” i Brasilien. Det är en monokultur som slår ut den mångfalden och skapar grava sociala missförhållanden. Stora Enso har dessutom tidigare dömts för miljöbrott i Brasilien, via intresseföretaget Veracel, och har nu etablerat sig i södra Kina där det också rapporteras om miljö- och människorättskränkningar.
Stora Enso är en skogsindustrikoncern vars huvudprodukter är tidnings- och bokpapper, journalpapper, finpapper, konsumentkartong, industriförpackningar och träprodukter.

Greenwash innebär att undvika riktiga miljöåtgärder och istället lägga energi på att skapa en grön image. Det kan ske genom att kalla miljöskadlig verksamhet en miljöinsats, eller att framhäva verksamhet som är framsynt för att dölja miljöskadlig verksamhet som sker i större omfattning. Tidigare har jag skrivit om rapporten Greenwash - grönmålning av svarta miljösamveten där man kan läsa om de vanligaste grönmålningsknepen och vad som egentligen är tillåtet i reklam. Rapporten är skriven av just Miljöförbundet Jordens Vänner och ger en bra inblick i hur delar av miljörörelsen ser på "miljökommunikation".

De nominerade var för övrigt:

1. Stora Enso för guld och gröna skogar Stora Enso hävdar att de är ett miljömedvetet företag, som främjar biologisk mångfald. Eukalyptus-plantage, s.k. ”grön öken” i Brasilien, är en monokultur som slår ut den mångfalden och skapar grava sociala missförhållanden. Stora Enso har tidigare dömts för miljöbrott i Brasilien, via intresseföretaget Veracel, och har nu etablerat sig i södra Kina där alarmerande rapporter publicerats som beskriver miljö- och människorättskränkningar.

2. IKEA för sin falska miljöprofil IKEA vill framstå som ett etiskt och miljövänligt företag. De stödjer Earth Hour och på hemsidan vill de ta ”… hand om miljön, jordens resurser… på ett bättre sätt.” Samtidigt arbetar IKEA aktivt med att bygga ut och skapa nya externa köpcentra runt om i världen, som leder till ökad vägtrafik och urarmar service för gång och cykel. Swedwood, medlem i IKEA-koncernen, som förser IKEA med trä har anklagats av flera miljöorganisationer för skövling av urskog i Ryssland.

3. Svensk Kärnbränslehantering AB för tal om det säkra slutförvaret SKB AB har sedan 70-talet påstått att de har löst hur kärnkraftsavfall ska tas om hand. Oberoende forskare varnar för att kopparkapslarna kan korrodera sönder samt att kunskapen om bentonitleran är alltför knapphändig. SKB har även all makt över forskningsanslagen från kärnavfallsfonden och att de kan styra forskningen som de vill är också en anledning att tveka inför deras säkra uttalanden.

4. Forest Stewardship Council (FSC) för missvisande certifiering FSC Sveriges (Forest Stewardship Council) märkning av skogsprodukter framstår som ett hållbarhetsmärke medan organisationen, mot sina egna regler, konsekvent ger dispens för användning av gifter i skogsbruket. Än värre är att destruktivt kallygge tillåts. Att använda certifiering som inte betyder något är ett typiskt greenwash-knep.

5. Göteborgs Stad för klassisk greenwash Under våren 2012 har en massiv reklamsatsning gjorts för det Västsvenska paketet där bygget av biltunneln under Göta älv vid Marieholm ingår. Till skillnad från vad Göteborgs stad påstår är Marieholmstunneln allt annat än miljövänlig! Den kommer, om den byggs som beslutats trots kraftigt motsånd, att bidra till ökad biltrafik i området i och omkring Göteborg.

måndag 1 oktober 2012

Matmåndag: Göteborg är Sveriges mathuvudstad 2012

DSC00504

Munkar (men inte ätbara sådana) på Gustav Adolfs torg i Göteborg

När jag bloggade om SM i Mathantverk förra veckan fick jag reda på att Göteborg tydligen utsetts till Sveriges mathuvudstad 2012. Årets matlandethuvudstad är det fullständiga namnet på utmärkelsen som är en del av regeringens satsning på Sverige som "det nya matlandet".
Det var 2008 som landsbygdsminister Eskil Erlandsson lanserade en vision om Sverige - det nya matlandet. Livsmedelsindustrin är Sveriges fjärde största arbetsgivare och tillsammans med en växande turistnäring är de båda av stor betydelse för landsbygden. Syftet med landsbygdsministerns vision Sverige - det nya matlandet är att skapa tillväxt och sysselsättning. Långa, ljusa vår- och sommarkvällar, mångfald av livsmedel, en unik natur, upplevelser och duktiga kockar ska ge förutsättningarna för detta.

Sveriges mathuvudstad 2012
Utnämnlsen tillGöteborg mottogs av Håkan Thörnström från Göteborgs restaurangförening (och Thörnströms kök) och Camilla Nyman från Göteborg & Co. Tillgången till havets råvaror var ett av skälen till att Göteborg slog ut nio andra finalister. I motiveringen hyllar juryn Göteborg som en attraktiv turiststad med lockande matupplevelser:

"För att Göteborg kan erbjuda en varierad meny, med havets råvaror i centrum. För en välutvecklad samverkan i regionen som knyter samman stad och land, småskalig livsmedelsförädling och industri samt lyfter fram betydelsen av måltiden inom vård, skola och omsorg. Göteborg är en attraktiv stad för såväl nationell som internationell turism och måltidsupplevelser."
Göteborg ingår dessutom, som enda svenska stad, i det internationella nätverket Delice – Good Food cities of the world – något som bidragit till att placera Göteborg, Västsverige och Sverige på den internationella matlandskartan.
Silverplatsen i årets matlandethuvudstad kammade Gotland hem och på bronsplats hamnade Vara. Båda tog hem sina placeringar bland annat för bredden i sin primärproduktion av livsmedel. Övriga finalister var Falköping, Malmö, Skellefteå, Tomelilla, Trelleborg, Växjö och Örebro.

2013
De åtta finalisterna till Matlandethuvudstad 2013 är redan klara; Borgholm, Gotland, Halmstad, Kristianstad, Malmö, Skellefteå, Södertälje och Vara. Juryn består av landsbygdsministerns expertråd där representanter för visionens fem fokusområden finns med. Landsbygdsminister Eskil Erlandsson har utslagsrösten. Senare i höst offentliggörs vinnaren.

Related Posts Widget for Blogs by LinkWithin