tisdag 28 december 2010

Det krävs en by...

Action aid

"It takes a village to raise a child" lär vara ett gammalt afrikansk
t ordspråk som fick stor spridning när Hillary Rodham Clintons döpte sin bok som kom ut 1996 till It Takes a Village: And Other Lessons Children Teach Us. Boken handlar om att även personer och grupper utanför den närmaste familjen har ett stor inflytande vad det gäller barn och deras uppfostran. Som presidentfru fokuserade Hillary Rodham Clinton bland annat på kvinnors rättigheter runtom i världen och hon var mycket engagerad i frågor som rörde utsatta barn

Människors engagemang för utsatta medmänniskor brukar vara större än vanligt kring jul och i början av december tipsade jag om Svenska kyrkans webbshop på Köpstoppsbloggens Facebooksida:

Slopa platt TVn och presentkortet till spa i jul - köp istället en gris till den du bryr dig om. Gåvorna i Svenska kyrkans webbshop ger hopp till utsatta människor världen över. Du får ett fint gåvokort att ge bort eller skicka via e-post.
Johan Erlandsson var dock inte övertygad om att mottagaren skulle uppakatta ett gåvorkort men jag blev väldigt glad för min bybarnmorska genom Action Aid. Dessutom fick jag ett trevligt gåvokort som barnen kan leka med (se ovan).

SOS-barnbyar
Häromdagen fick jag även min årliga hälsning från SOS-barnbyar också. Sedan 2007 är jag barnbyfadder i Dassa-Zoumé som ligger i Benin. Det var en utmaning från Bett R World (som tyvärr inte bloggar aktivt längre) som inspirerade mig att "bli med fadderbarn". Jag valde att bli byfadder istället med motiveringen:
Många av mina vänner och bekanta funderar på om de skall uttöka sina familjer med fler barn och en del har redan skridit till handling. Det pratas mycket om att 3 är nya 2, dvs att det blir vanligare att familjer "skaffar" fler barn. Släng er i väggen, jag har skaffat en hel by!
Har du ett fadderbarn?

2 kommentarer:

  1. Jag vet av erfarenhet att mottagaren av dylika gåvor inte alltid blir glada. Gav familjemedlemmar sådana klappar ett år och som tack fick jag gliringar i flera år efteråt. Jag kan ärligt säga att jag nog aldrig kommer att ge någon en liknande gåva igen.

    I år fick vi liknande julklappar av några kompisar, köpta via WWF och Unicef och jag blev väldigt glad. Jag tyckte det var ett tecken på visad omtänksamhet, inte bara mot oss som inte behöver en massa nya prylar men också mot vår jord och människor som behöver gåvan betydligt bättre.

    SvaraRadera
  2. Ja, smaken är bekant som baken - delad... Samtidigt tycker jag att det är svårt att ge något som jag inte själv vill ha och ger följaktligen bort sådant som jag själv skulle vilja hitta under granen.

    SvaraRadera

Related Posts Widget for Blogs by LinkWithin