affluenza, n. a painful, contagious, socially transmitted condition of overload, debt, anxiety and waste resulting from the dogged pursuit of more.
Den här boken har jag haft planer på att läsa sedan flera år tillbaka och i somras fick jag möjlighet att låna den av Oskar som gästbloggar här ibland.
I det här första inlägget skriver jag om bakgrunden till boken och själva symptomen på Affluenza. I kommande inlägg diskuterar jag behandlingen av affluenza och mina funderingar kring boken.
Bakgrund
Det finns flera böcker med titeln Affluenza, den här recensionen gäller andra utgåvan av boken (2005) skriven av John de Graaf, David Wann och Thomas H Naylor.
Boken bygger på två dokumentärer, Affluenza (1996) (se filmen här) och Escape from Affluenza (1998). I de här filmerna behandlade man Affluenza, dvs lusten att ständigt öka sin rikedom, sitt ägande, som en sjukdom. Genom att se det här karaktärsdraget eller beteendet som symptom på överkonsumtion eller t.o.m ett virus blev det också lättare att visa på de negativa följderna av överkonsumtion.
Responsen på dokumentärerna blev enorm. Människor i alla åldrar och alla politiska läger hörde av sig. Även människor från andra länder hörde av sig, det visade sig att att Affluenza inte bara drabbade världens rikaste land utan även hade spridit sig till så skilda länder som Israel, Nigeria och Kina.
För att kunna fördjupa sig mer i det här ämnet tog John de Graaf hjälp av David Wann och Thomas H. Naylor och resultatet blev första utgåvan av Affluenza som kom ut 2001 strax innan elfte september. Även om terroristattackerna fick många att omvärdera sina liv, familj och vänner blev viktigare än prylar, så propagerades ändå från officiella håll att visa sitt stöd för landet genom att shoppa.
När andra utgåvan kom ut 2005 var dock det ekonomiska läget helt förändrat.
Boken är uppdelad i tre delar; symptom, orsaker och behandling. Jag börjar med att gå in på de olika symptomen:
1. Shoppingfeber
Shoppingcenter är de nya katedralerna och de nya turistdestinationerna. Även här i Sverige ses shoppingcenter som lösningen på kommunernas problem. Alla drömmer om "IKEA-effekten" i Haparanda även om det har visat sig att den kanske inte räcker.
Nu för tiden behöver vi dessutom inte ens lämna hemmets trygga vrå för att shoppa. Det har hänt en hel del sena Posten lanserade sin shoppingportal Torget i mitten på 90-talet. Med webbplatser som Blocket och Tradera finns det mesta tillgängligt några musklick bort.
2. Skuldsättning
I USA har det länge varit vanligt att man lever sitt liv på kredit och som man kan se i programmet Lyxfällan så verkar det som om det börjar sprida sig även här i Sverige. Antalet amerikaner som gick i personlig konkurs 2009 var 1,41 miljoner, en ökning med hela 32% jfr med året innan. För de allra flesta var orsaken arbetslöshet och "foreclosure", som motsvarar exekutiv försäljning av bostäder.
Enligt Affluenza var de amerikanska hushållen skuldkvot (dvs förhållandet mellan skuld och disponibel inkomst)65%, 1980 och en snabb koll på nätet visar att den 2007 var uppe i 133%. En rätt rejäl ökning. Även i Sverige har hushållens skulder ökar mer än inkomsterna. Skuldkvoten ligger nu på en rekordhög nivå. Däremot har skulderna inte ökat nämnvärt mer än värdet på hushållens totala tillgångar. Anledningar är stigande värden på fastigheter och mark samt ett ökat sparande bland hushållen. (Källa Ekonomifakta/SCB)
3. Uppblåsta förväntningar
I slutet av 50-talet kände sig amerikanerna väldigt lyckliga, de kände sig även rikare än vad folk nu för tiden. Husens boyta har ökat trots att familjerna är mindre. I USA var den genomsnittliga storleken 2,422 square feet 2009, en siffra som motsvarar 225 m2 (vilket ändå var en minskning med 51 sq feet från 2008). Den genomsnittliga bostadsytan i Sverige är 44 m2 per person medan genomsnittstorleken på en svensk villa är 123 m2 enligt SCB.
Även bilarna har blivit fler, större och tyngre.
4. Kronisk prylförstoppning
Vi äger allt fler saker. Saker som tar plats och måste förvaras. Magasinering eller self storage förvaring som det också kallas allt mer populärt. Folk hyr ett extra förråd eller tre för att de inte kan skiljas från sina prylar men ändå inte vill (eller får plats) att förvara dem hemma.
Bilköerna ökar och ett horribelt exempel är den genomsnittlige Los Angeles-bon som årligen tillbringar 72 timmar i bilkö utöver den genomsnittliga pendlingstiden på uppemot 2h per dag.
5. Stress och press
Människor sressas av alla prylar, av tidsbrist men också av alla valmöjligheter. I Affluneza kan man läsa om "tidsfattigdom i dessa tider av fulltecknade kalendrar" och författarna citerar den svenske forskaren Staffan Linders och hans teorier om den rastlösa välfärdsmänniskan.
6. Familj i konflikt
Affluenza drabbar hela familjen, både barn och vuxna. Tidsfattigdom gör att man inte pratar eller umgås med varandra tillräckligt mycket. Enligt SCB:s tidsvanestudier minskade den tid föräldrarna leker med barn under 6 år med 20% mellan 1991 och 2001. Den tid föräldrarna ägnade åt högläsning för sina förskolebarn minskade med hela 42%. Tyvärr har jag inte kunnat hitta några aktuella siffror på hur mycket tid vi lägger på shopping. När vi är hemma sitter vi ofta uppslukade framvår våra individuella skärmar i form av TV, datorer och spelkonsoller som Nintendo DS.
Även ekonomisk skuldsättning sätter press på familjen eftersom vi ofta shoppar för att helt enkelt koppla av eller gottföra vår frånvaro.
En annan intressant aspekt som boken tar upp är hur vi inte nöjer oss med vår partner utan jagar vidare mot den perfekta partnern som kan finnas någonstans där ute. Människor blir helt enkelt utbytbara.
Nästa gång fortsätter jag att diskutera fler symptom på Affluenza.
I det här första inlägget skriver jag om bakgrunden till boken och själva symptomen på Affluenza. I kommande inlägg diskuterar jag behandlingen av affluenza och mina funderingar kring boken.
Bakgrund
Det finns flera böcker med titeln Affluenza, den här recensionen gäller andra utgåvan av boken (2005) skriven av John de Graaf, David Wann och Thomas H Naylor.
Boken bygger på två dokumentärer, Affluenza (1996) (se filmen här) och Escape from Affluenza (1998). I de här filmerna behandlade man Affluenza, dvs lusten att ständigt öka sin rikedom, sitt ägande, som en sjukdom. Genom att se det här karaktärsdraget eller beteendet som symptom på överkonsumtion eller t.o.m ett virus blev det också lättare att visa på de negativa följderna av överkonsumtion.
Responsen på dokumentärerna blev enorm. Människor i alla åldrar och alla politiska läger hörde av sig. Även människor från andra länder hörde av sig, det visade sig att att Affluenza inte bara drabbade världens rikaste land utan även hade spridit sig till så skilda länder som Israel, Nigeria och Kina.
För att kunna fördjupa sig mer i det här ämnet tog John de Graaf hjälp av David Wann och Thomas H. Naylor och resultatet blev första utgåvan av Affluenza som kom ut 2001 strax innan elfte september. Även om terroristattackerna fick många att omvärdera sina liv, familj och vänner blev viktigare än prylar, så propagerades ändå från officiella håll att visa sitt stöd för landet genom att shoppa.
När andra utgåvan kom ut 2005 var dock det ekonomiska läget helt förändrat.
"A powerful virus has infected American society, threathening our wallets, our friendships, our, families, our communities, and our environment. We call the virus affluenxa. And because the United States has become the economic model for most of the world, the virus is now loose on every continent."
Boken är uppdelad i tre delar; symptom, orsaker och behandling. Jag börjar med att gå in på de olika symptomen:
1. Shoppingfeber
Shoppingcenter är de nya katedralerna och de nya turistdestinationerna. Även här i Sverige ses shoppingcenter som lösningen på kommunernas problem. Alla drömmer om "IKEA-effekten" i Haparanda även om det har visat sig att den kanske inte räcker.
Nu för tiden behöver vi dessutom inte ens lämna hemmets trygga vrå för att shoppa. Det har hänt en hel del sena Posten lanserade sin shoppingportal Torget i mitten på 90-talet. Med webbplatser som Blocket och Tradera finns det mesta tillgängligt några musklick bort.
2. Skuldsättning
I USA har det länge varit vanligt att man lever sitt liv på kredit och som man kan se i programmet Lyxfällan så verkar det som om det börjar sprida sig även här i Sverige. Antalet amerikaner som gick i personlig konkurs 2009 var 1,41 miljoner, en ökning med hela 32% jfr med året innan. För de allra flesta var orsaken arbetslöshet och "foreclosure", som motsvarar exekutiv försäljning av bostäder.
Enligt Affluenza var de amerikanska hushållen skuldkvot (dvs förhållandet mellan skuld och disponibel inkomst)65%, 1980 och en snabb koll på nätet visar att den 2007 var uppe i 133%. En rätt rejäl ökning. Även i Sverige har hushållens skulder ökar mer än inkomsterna. Skuldkvoten ligger nu på en rekordhög nivå. Däremot har skulderna inte ökat nämnvärt mer än värdet på hushållens totala tillgångar. Anledningar är stigande värden på fastigheter och mark samt ett ökat sparande bland hushållen. (Källa Ekonomifakta/SCB)
3. Uppblåsta förväntningar
I slutet av 50-talet kände sig amerikanerna väldigt lyckliga, de kände sig även rikare än vad folk nu för tiden. Husens boyta har ökat trots att familjerna är mindre. I USA var den genomsnittliga storleken 2,422 square feet 2009, en siffra som motsvarar 225 m2 (vilket ändå var en minskning med 51 sq feet från 2008). Den genomsnittliga bostadsytan i Sverige är 44 m2 per person medan genomsnittstorleken på en svensk villa är 123 m2 enligt SCB.
Även bilarna har blivit fler, större och tyngre.
4. Kronisk prylförstoppning
Vi äger allt fler saker. Saker som tar plats och måste förvaras. Magasinering eller self storage förvaring som det också kallas allt mer populärt. Folk hyr ett extra förråd eller tre för att de inte kan skiljas från sina prylar men ändå inte vill (eller får plats) att förvara dem hemma.
Bilköerna ökar och ett horribelt exempel är den genomsnittlige Los Angeles-bon som årligen tillbringar 72 timmar i bilkö utöver den genomsnittliga pendlingstiden på uppemot 2h per dag.
5. Stress och press
Människor sressas av alla prylar, av tidsbrist men också av alla valmöjligheter. I Affluneza kan man läsa om "tidsfattigdom i dessa tider av fulltecknade kalendrar" och författarna citerar den svenske forskaren Staffan Linders och hans teorier om den rastlösa välfärdsmänniskan.
6. Familj i konflikt
Affluenza drabbar hela familjen, både barn och vuxna. Tidsfattigdom gör att man inte pratar eller umgås med varandra tillräckligt mycket. Enligt SCB:s tidsvanestudier minskade den tid föräldrarna leker med barn under 6 år med 20% mellan 1991 och 2001. Den tid föräldrarna ägnade åt högläsning för sina förskolebarn minskade med hela 42%. Tyvärr har jag inte kunnat hitta några aktuella siffror på hur mycket tid vi lägger på shopping. När vi är hemma sitter vi ofta uppslukade framvår våra individuella skärmar i form av TV, datorer och spelkonsoller som Nintendo DS.
Även ekonomisk skuldsättning sätter press på familjen eftersom vi ofta shoppar för att helt enkelt koppla av eller gottföra vår frånvaro.
En annan intressant aspekt som boken tar upp är hur vi inte nöjer oss med vår partner utan jagar vidare mot den perfekta partnern som kan finnas någonstans där ute. Människor blir helt enkelt utbytbara.
Nästa gång fortsätter jag att diskutera fler symptom på Affluenza.
John de Graaf är författare samt dokumentärfilmare och bor i Seattle. Han är engagerad i "Take back your time" rörelsen. David Wann har även skrivit Simple Prosperity: Finding Real Wealth in a Sustainable Lifestyle och The New Normal, An Agenda for Responsible Living. Han bor i Golden, Colorado. Thomas H. Naylor är ekonomiprofessor. Han verkar mest engagera sig i att staten Vermont ska lämna USA.
Boken innehåller även roliga seriestrippar av David Horsey.
Boken verkar inte finnas på några svenska bibliotek men kan köpas från de stora svenska internetbokhandlarna. Den går även att köpa som e-bok till Kindle via Amazon Europe.
Läs mer!
Has 'Affluenza' Virus Infected Your Kids?
Jonas har tidigare tipsat om dokumentären Affluenza.Läs mer!
Has 'Affluenza' Virus Infected Your Kids?
Diskussionsfrågor kring Affluenza (från Idaho state university)
Hej Anki!
SvaraRaderaSkrev det här idag om köpstopp...
http://www.uttramparen.se/2010/11/kopstopp-sa-funkar-det/
Ja, jag tycker det stämmer bra överens med hur vi lever idag.. Sorgligt.
SvaraRaderaSofia