onsdag 19 december 2007

Snart jullov


Bild: Matt McGee

Bara 1 dag kvar... sen åker vi söderut (till Skåne). Idag på lunchen lyckades jag fixa presenter till förskolepersonalen, det blev ätbart och ekologiskt. Efter att ha hämtat barnen på dagis tog vi bussen ner till stan för att titta på jul/ljusspelet på Götaplatsen. Det var jättehäftigt! (kolla Hanneles bilder) Jag passade även på att hämta ut en bok som jag hade förslagit biblioteket att köpa in, Mary Carlomagnos Give it up. Den handlar om en kvinna som bestämmer sig för att avstå från en av sina favoritsaker varje kånad, alkohol, shopping, choklad osv.. Boken har fått rätt dålig kritik men jag vill ändå läsa den för att se hur hon upplevde det.

Hur vi lever
Jag fick lite frågor från Marita som jag tänkte besvara;

1. Vad är livsnödvändigt? Kläder till barnen? Lördagsgodis? Presenter på födelsedagar/julafton?
2. Livskvalité för mig är att bl a att umgås med vänner. Ibland över en kopp kaffe, ibland över ingenting och ibland en runda på krogen, då jag är singel. Detta är INTE livsnödvändigt.
3. Jag undrar hur ni lever? Blir man bjuden på kalas, tar man med presenter då. Barnens kalas, hur hanteras allt sånt?

Egentligen är det ganska lite som är livsnödvändigt ( mat, bostad, kläder) men desto mer som är livskvalité nödvändigt. Som jag har skrivit tidigare köper jag naturligvis kläder till barnen, i den mån de behöver, men jag lånar gärna, byter kläder och köper begagnat. Det gäller även kläder till mig själv, i år har jag ju inte köpt kläder men jag har bytt en del kläder med kompisar. Vad det gäller presenter har vi "dragit ner" och tänkt om. Barnen har fått presenter men det har varit saker jag har haft på lager, arvegods eller hittat (på tag vad du vill ha bänken t. ex.)

Livskvalitét för mig är att umgås med familjen och vänner. Det behöver ju inte kosta pengar även om jag har uppskattat att bli bjuden på ett glas vin eller sushi.

Jag tycker att vi lever ett normalt liv. Vi har gett bort "på lager presenter" på barnkalas, mat & dryck vid andra tillfällen. Nu är mitt lager dock tömt (lika bra det). I höstas var maken & jag bjudna på bröllop och då gick vi ihop med en annan familj och gav bort närodlat och ekologiskt i en picknickkorg (som den andra familjen köpte). Vi har tagit det som det kommer under året.

Jag tycker ju som sagt att vi lever ett normalt liv. Jag brukar läsa No Impact mans blogg och fastnade för hans beskrivning av en helt vanlig dag i deras familj. Sen läste jag Christinas dag + utmaning. Så här ser en vanlig dag för oss ut (när ungarna för en gångs skull är friska);

06.00 Mobilen/väckarklockan ringer - maken går upp och jag ignorerar oljudet.

06.09 Jag väcks av Lillasyster som är hungrig och vill ha frukost. Hon brukar vakna tidigt men lägger sig då i soffan och väntar på att vi andra skall vakna. Jag tar en snabbdush - miljövänligt!

06.30 Frukost, oftast flingor/gröt med KRAV-lingonsylt/ smörgås med ekojordnötssmör och gurka (ekologisk alt svensk)/ äggröra (på ekologiska ägg) eller vad som finns hemma helt enkelt. Vanligtvis storhandlar vi en gång i veckan, har flingorna tagit slut redan på torsdagen blir det knäckebröd i filmjölken/rismjölken. Eller gröt på ekologiska havregryn.

07.30 Efter att ha krånglat på barnen overaller eller regnkläder promenerar vi tillsammans till dagis. Förhoppningsvis har de tinte varit allt för mycekt bråk på morgonen. Lillasyster åker vagn och Storebror cyklar, iklädd illrosa reflexväst.

08.01 Vi har lämnar barnen på dförskolan och tar spårvagnen ner till stan. Vi använder sällan bilen på vardagarna om inte maken skall ha den i tjänsten. Vi brukar ha sällskap till makens jobb därefter går jag sista biten själv.

08.30 - 16.00 Jag jobbar hårt på mitt kontor, man vet ju aldrig om/när man får ett samtal om att barnen har blivit sjuka. Jag har oftast lunch med mig som jag äter i matsalen tillsammans med mina kollegor. Blir det tid över på lunchen händer det rätt ofta att jag tar en tur till posten för att skicka iväg Bookmooch paket. Jag undviker att gå in i några affärer om jag inte absolut måste, t. ex om barnen behöve rnya skor eller stövlar.

16.00 stänger jag av datorn och tar buss eller spårvagn för att hämta barnen på förskolan. Vi promenerar/cyklar hem. Är det fortfarande ljust ute stannar vi på gården och leker lite. Särskilt om det är några andra barn ute. Nu på vintern går vi direkt in så att barnen hinner leka lite innan middagen.

17.15 Kvällsmat. Vi äter övervägande vegetariskt hemma trots att jag är den enda som är vegetarian men det beror ju på att det oftast är jag som lagar maten. Oftast lagar jag ordentlig mat men det händer att det blir "snabbmat"som pasta pesto eller äggsmörgås (om det bara är barnen och jag som skall äta). Det beror på vad vi har ätit till lunch. Jag gillar soppor men barnen är inte så förtjusta i det. "Jag tycker bättre om dagis' soppa, som Lillasyster så inkänsligt uttryckte sig.

18.00-19.00 Barnen ser Bolibompa medan jag röjer i lägenheten. Lillasyster vill ofta att jag skall sitta med ifall det blir läskigt (är det fredag och Nasim som är programledare sitter jag gärna med). Hon tycker bland annat att julkalendern är lite läskig. Efter Bolibompa är det dags för tandborstning och läggning. Barnen badar 1 gång i veckan, inte av miljöskäl utan för att de får så torr hy/exem annars.

20.00 Barnen sover förhoppningsvis och jag bloggar. Och dricker te. Maken tittar på Tv och/eller surfarpå sin bärbara. Inte så socialt att sitta framför var sin dator.

21.00-22-00 Är det något bra (typ CSI Las Vegas) tittar jag på TV, annars bloggar jag eller läser eller fixar och donar lite allmänt.

22.00 Dags att sova efter att ha hängt tvätt. Vi har en torktumlare men jag använder den bara i nödfall så det blir att hänga kläderna och trasorna. Vi använder frottétrasor, inte samma, till det mesta - torka barn/bord/väggar/golv/diskbänken)

2 kommentarer:

  1. Att umgås med vänner ska inte kosta pengar eller möda, vi kör mycket med knytkalas, för heltidsarbetande tanter hinner och orkar inte träffas annars.

    SvaraRadera
  2. Detta med att umgås med vänner är något jag mycket funderat på, och så också några av mina närmsta vänner. Vi gillar att umgås, vi gillar att vara några få ibland och många ibland. Problemet är när man år efter år bjuder och bjuder men få bjuder igen. Även om man knytkalasar så blir det ju den som står för kalaset som får lägga lite mer, i a f har det blivit så här. Och det är mitt första STOPP, INTE BARA BJUDA OCH BJUDA: Inte för att man tvunget måste bjuda igen, utan för att jag helt enkelt INTE har råd. Detta kommer jag att spara MASSOR på och känslan av det får överväga känslan att man kanske sitter där och känner sig lite ensam och överdriven, hehe. Det får helt enkelt bli spontanträffar över en kopp kaffe eller te. Har en vän som jag brukar skiftas om med och vi försöker träffas i alla fall varannan vecka, gärna oftare. Då lagar vi mat tillsammans, som vi ju ändå ska. Gärna enkelt och billigt eftersom vi båda är ensamstående. MEN ÅH, det är som värsta gourmetmåltiden när man myser och skrattar och barnen leker.

    Tack för din beskrivning. Jag tror för de flestas del att det kanske handlar om eftertanke, vilket många har väldigt svårt för. Speciellt om man tittar på lyxfällan t ex. Det finns inget imorgon och det handlar om att fylla ett tomrum av något slag.

    Hoppas ni får ett härligt 2008. Blir så inspirerad och NU börjar mitt sparande på riktigt!

    SvaraRadera

Related Posts Widget for Blogs by LinkWithin