Bort med prylarna

Som jag skrev om för ett tag sedan ligger jag i skilsmässa. För någon vecka sedan genomförde vi en bodelning av möbler och prylar, något som jag hade gruvat mig för länge. Bara tanken på att dela upp alla sakerna vi fick i bröllopspresent gjorde mig illamående. Men det gick trots allt förvånansvärt bra. Var och en tog det som den hade haft med sig in i boet och uppdelningen av våra gemensamt inköpta/fådda prylar löste sig ganska bra också. Kanske för att i alla fall jag har bestämt mig för att bara ta med mig sådant jag verkligen tycker om. Intressant nog blev det dessutom en hög över med sånt som ingen av oss ville ha och som vi ändå släpat omkring på i minst en flytt.

Så i helgen körde barnen, mormor och jag garageloppis med en del av de ratade och utrensade prylarna. Vi blev även av med leksaker som bara tagit upp plats på vinden de senaste åren samt barnens urvuxna cyklar. Av det som blev över åkte det mesta iväg till Emmaus. De få barnprylarna som blev över funderar jag på att försöka sälja på Blocket, likaså motionscykeln. Får jag inte napp där blir det Freecycle.

Det känns skönt att bli av med sakerna, befriande på något sätt! En skilsmässa är en sådan omskakande upplevelse även om de inblandade parterna inte är osams så man behöver verkligen ta till vara på alla positivt man kan i sammanhanget. Det kändes även bra att involvera barnen. Vi hade kul tillsammans och de pengarna vi fick ihop har vi bestämt att de ska användas till en skidresa på sportlovet. Barnen fick också vara med att bestämma vad sakerna skulle kosta. Vi jämförde med likvärdiga varor i Blocketannonser och det fick barnen att inse att det kan vara ganska stor skillnad mellan vad man tror saker är värda/det emotionella värdet jämfört med det faktiska marknadsvärdet.

Framöver nu är det nytt boende som är den viktigaste frågan. Jag återkommer med ett inlägg om mina funderingar krig det.

Matmåndag: rädda rester med pizzamodellen

Vi svenskar är duktiga på att veckoplanera våra matinköp och försöker tänka på ekonomi och miljö när vi handlar. Trots det är vi många som får rester kvar i kylskåpet som till slut hamnar bland soparna. Idag slängs ungefär var femte matkasse som bärs ut ur butiken. 

Pizzamodellen är Lantmännens senaste kampanj i serien "Var rädd om maten", för att ta till vara på överblivna råvaror och matrester. 

Släng inte maten, släng dina rester på en pizza istället.

Att vi idag slänger mat i så stora mängder som vi gör, är ett problem både för miljön och för våra plånböcker. Lantmännens undersökning visade att vi oftast lagar pyttipanna, omelett, wok, soppa eller paj på överbliven mat  - väldigt få nämner pizza som alternativ. Samtidigt passar pizza & rester ganska bra ihop.
I  undersökningen tillfrågades även svenskarna vad man helst har på sin pizza. Förutom ost och tomatsås toppar skinka, svamp, räkor, lök och fläskfilé listan över svenskarnas favoritingredienser. Många av favoriterna är ingredienser som ofta blir över från andra måltider och som fungerar utmärkt på en restpizza. Även om jag personligen inte är så förtjust i köpepizza äter vi nog hemmagjord pizza varannan vecka eller så. I vår familj gillar vi att ha ananas & pesto på våra pizzor.

Ett tips för att "spara tid" är att göra pizzadegen redan på morgonen. Använd 25g jäst och låt degen kalljäsa under dagen i kylskåpet så är det bara att baka ut degen när du kommer hem på kvällen. Bästa tipset för att en krispig botten är att förvärma ugnplåtarna - det lärde jag mig i Sopranoskokboken :-) Eller prova att göra pizza på tortillas om det är bråttom.

Gästvideoblogg om konsumtion

För ett tag sedan blev jag intervjuad av Sofie & Sonja med anledning av deras dokumentärfilm som med temat "i-landsproblem". Den handlar helt enkelt om de problem som vi i den rika delen av världen dras med i vår vardag. Jag passade på att fråga om de ville gästblogga och här kommer deras bidrag i form av en kul videoblogg!



Gästblogg from SOSS Media on Vimeo.

Gästinlägg:Inre egenskaper och klädstil

 
En bild från mitt projekt 333 som jag körde 2011

Här kommer ett gästinlägg från Karin som regelbundet medverkar här på Köpstoppsbloggen. Idag handlar det om det alltid lika populära ämnet kläder och mode, men där här gången ur ett lite annorlunda perspektiv.

På bokmässan i Göteborg för några veckor sedan impulsköpte jag några böcker som jag sedan slukade. Böckerna heter ”Du är din förpackning” och ”Klä bort, klä fram och fuska” av Eva Carlström och handlar om kläder och personlig stil. Det är inte färganalys och råd om vilka färger man passar i beroende på hud- och hårfärg utan går djupare än så. Frågan författaren vill att vi skall ställa oss är vem man är som person och om insidans värderingar och egenskaper stämmer med utsidan. Alltså vad man signalerar med sina kläder: dess färger, snitt material etc. Om in- och utsidan stämmer överens mår man bättre är författarens budskap. Då känner man sig tryggare, gladare och blir troligen bättre bemött.
Ett exempel var den 30-åriga tvåbarnsmamman som ”fastnat” i tonårsstilen med hästsvans, gympaskor, tights och långtröja. Hon fick fortfarande visa leg på systemet. Problemet var att hon i yrkeslivet hade svårt att bli lyssnad på och tagen på allvar. Detta ändrades med en mer vuxen klädstil.

Jag känner en mycket modernt och snyggt klädd jurist. Vi diskuterade klädstil en dag och han sa att de kunder han träffar förväntar sig att få träffa en person klädd på ett visst sätt. Om han hade klätt sig som jag den dagen (kängor, jeans och olle) hade han troligen inte verkat seriös och kunnig och mötestiden hade gått åt till att få kunden att revidera den uppfattningen om honom. Han valde att klä sig som förväntat för att få ägna sig åt det han ville - sakfrågor.

Jag känner mig ganska tacksam för den blåa ”vårdpyjamas” jag ikläder mig på morgonen på jobbet som sjukgymnast på ett stort sjukhus. I den är jag alltid rätt klädd. Det spelar ingen roll om jag skall träffa patienter eller prata för gamla professorer och överläkare. Jag behöver inte planera kläderna dagen innan och vet alltid att det jag tar på mig är helt och rent. Tillbaka till böckerna! Författaren är utbildad KBT-terapeut förutom stilkonsult vilket väl gjorde att jag upplevde budskapet mer seriöst än jag annars gjort. Jag vill ju förenkla mitt liv på alla områden för att känna att det finns tillräckligt med tid, ork och pengar för det som är verkligen viktigt. Även dessa böcker känns som om de kan hjälpa mig på enkelhetens väg. Om man på djupet förstår varför man gillar och passar i vissa saker så tror jag att klädinköp kommer ta kortare tid och jag kommer ha lättare att undvika felköp i framtiden.

Karin

Vill du gästblogga om hur du ser på kläder och mode - eller något annat så kan du höra av dig till antianki@gmail.com