Här kommer en fristående fortsättning på Karins gästinlägg från förra veckan.
Jag
har ju tidigare berättat om en äldre man som inspirerat till bra
vardagsvanor. Om vi träffas och är ute i det lilla samhälle där han bor
så skulle vi självklart inte fika ute ”på stan”. Det är inte att tänka
på då det ju finns kaffe hemma. Jag bor i Göteborg som verkligen är en
kafétät stad. Alla fikar, men mest unga. Många fikar ofta. Det har
blivit ett sätt att umgås på.
Jag gillar verkligen att fika! Jag gillar kaffe, kakor, mackor och
stämningen på mysiga kaféer. Men jag har valt att bara fika ibland. Jag
vill att det skall fortsätta att vara speciellt att dricka en kopp
cappuccino. Jag vill inte att det skall bli vardag och skulle aldrig
drömma om att stressdricka take-away-kaffe i pappmugg gåendes. Jag vill
att kafébesöket skall stå för något speciellt som att man firar något
eller att man träffar några speciella personer som man inte träffar
varje dag.
Den ekonomiska aspekten är inte oviktig heller. Ett sätt att göra vanliga saker speciella kan ju vara att vara återhållsam
med dem som i kaféexemplet ovan. Ett annat kan vara att ladda dem med
betydelse/magi.
När barnen var små gjorde vi ibland utflykter till
Högsta Berget. Det är en stor sten (kanske som högst 3 meter) som ligger
vid en liten obadbar sjö med en knapp kilometer gångväg runt, i en
liten skog mellan två villaområden. Inget speciellt alls egentligen. Vi
packade ner fika i ryggsäckar och traskade iväg för att avnjuta denna på
vår speciella plats. Eftersom vi satt så högt (!) och det var lite
farligt fick man vara försiktig, men det var det värt med tanke på
utsikten…
Som ni märker försökte jag göra något speciellt av något
ganska trivialt. Jag frågade den nu vuxna dottern vad hon mindes av
utflykterna till Högsta Berget. Jo, hon mindes dem som att vi alla
skulle ut på äventyr!
Livet blir mycket vad vi gör det till. En klyscha som vi alla har hört. Det
stämmer ibland, upplevs verkligen inte stämma när vi drabbas av sjukdom,
död eller andra katastrofer. Samtidigt vet jag att det ju gäller även
då men är förstås otroligt svårt att tillämpa. Men alla andra dagar när
vi bara lever på i vår vardag - då kan vi göra val som betyder något i
det stora eller lilla: välja lunchlåda eller dyr utelunch, tycka den
skruttiga Volvon är okej eller svära över att den inte är en BMW, göra
en sten till ett berg och njuta eller förbanna att man inte har råd att
bo vid havet och dagligen sitta på riktiga berg…
Karin
små äventyr är viktiga
SvaraRaderaInte slut bara för att barnen växer..