Gästinlägg: Bankbluffen

Bild:  Vectorportal, Vectorportal.com

Dagens inlägg är skrivet av Oskar som gästbloggar regelbundet på Köpstoppsbloggen. Idag handlar det om banker! Hur ska man tänka när man väljer bank/banker? Ju fler dess bättre eller lokalt före globalt?

Bankbluffen heter en bok utgiven 2009 skriven av Joel Dahlberg, till vardags journalist på affärssiten e24.se. Det är på många sätt en jättebra bok då den avslöjar alla bankens trix för att lura av vanligt folk på massor med pengar för mediokra eller i vissa fall riktigt dåliga produkter. Jag skulle dock inte rekomendera att läsa boken för någon som inte har ett väldigt starkt intresse för det är mycket grafer, tabeller och procentsatser och egentligen är poängerna ganska enkla så jag ska försöka sammanfatta dem i några få punkter

Rådgivare/Säljare –Banken har ofta personal som kallas för rådgivare, dessa är dock bankens säljare och har som främsta uppdrag att hjälpa banken att tjäna så mycket pengar som möjligt. De säljer in mediokra eller dåliga produkter till kunderna (några exempel nedan) bara för att dessa produkter är de som banken tjänar mest pengar på. De rekommenderar nästa aldrig direktägande i aktier, indexfonder eller amortering på lån.
Kort - banken tjänar mycket på kort, de tar många gånger först betalt av kunden för att ge ut ett kort och sedan av handlarna för varje transaktion. Mest tjänar de på kreditkorten (1,2% på varje transaktion), det är också därför de säljer in dessa så hårt. Små nichbanker erbjuder ofta gratis kort och i vissa fall (tex OKQ8 Bank) erbjuder man även kontant bonus på allt som handlas, detta gör aldrig storbankerna för de verkar känna sig säkra på att kunderna kommer stanna trots dyr och dålig service.

Komplexa produkter – Aktieindex obligationer, Fond i fond, ränteförsäkring etc. Banken säljer ofta in onödigt komplexa produkter då de med hjälp av dessa kan tjäna mer pengar samt ’lura’ kunderna mer då dessa inte förstår vad de köper. Fond i Fond tex. där man säljer fonder som investera i andra fonder, alltså kan man ta avgifter i två steg för samma förvaltning. Aktiefonder – Storbankerna driver de flesta av sina populäraste fonder så att deras profil matchar aktie index väldigt nära, de tar dock betalt för aktiv förvaltning. En ren indexfond är billig men följer index, en aktivt förvaltad fond är dyrare men ger åtminstone chans till bättre avkastning. Storbankerna har lyckats kombinera de två genom att ta betalt för en aktivt förvaltad fond medan det i praktiken är en indexfond de säljer. Det kan röra sig om någon 1% i högre avgift per år men blir stora pengar över tid.

Räntefonder – Räntefonder ger oftast låg men säker avkastning. Eftersom avkastningen är låg är det av yttersta vikt med låga avgifter men de som erbjuds av storbankerna har ofta relativt höga avgifter och ger knappt en avkastning som matchar inflationen

Bolån – Bankens största kassa ko är bolån och därför är banken intresserad av varje hundradels procent extra de kan få ut i räntemarginal de sätter den officiella räntan högre än vad som är befogat och vissa kunder accepterar den rakt av, andra förhandlar och får en lite bättre ränta. Banken rekommenderar sällan att man ska amortera som sparform utan säljer istället in fonder till spararen då kan de tjäna pengar både på räntan och fond avgiften. Allra sämst är detta om man köper korta räntefonder då dessa alltid har sämre avkastning än bolåneräntan.

Det enda vi kan göra som konsumenter och kunder är att byta bank, utmana de stora och välja de mindre eller välja att utnyttja den service som är bra hos en bank men inte lyssna på deras råd när det gäller den privata ekonomin. Hur som helst ligger vi i startgroparna för att byta från en av sveriges största banken till en mindre.

Vad har ni gjort, eller vad tänker ni om detta.