Med två barn och hyfsad budget i Tanzania - del 3 (Zanzibar)

Så här när det börjar bli kallt och mörkt känns det bra att se tillbaka på vår Tanzaniaresa som barnen och jag genomförde förra året. Det var en resa som vi hade sparat till i flera år och som på alla sätt motsvarade - eller kanske till och med översteg våra förväntningar.



Hotellet i Mtemwe

Del 1 om våra förberedelser hittar du här och i november publicerade jag del två i serien "Med två barn och hyfsad budget i Tanzania". I den här delen fokuserar på våra upplevelser på Zanzibar.


Efter några intensiva dagar med safari i Selous så var det dags att åka vidare mot Zanzibar. Den här gången var jag inte lika nervös när det var dags att lyfta med det lilla propellerplanet och jag kunde jnuta mer av utsikten från planet.
Vi mellanlandade i Dar es Salaam där jag passade på att hämta upp Storebrors fotboll som hade ansetts utgöra en säkerhetsrisk på flyget till Selous. Att vi hade åkt med den Göteborg-Amsterdam-Nairobi utan problem togs det ingen notis om. Om jag ska vara ärlig trodde jag nog inte att vi skulle få tillbaka den och det kostade några dollar (för "förvaringen") men det var det värt!

Efter några timmas väntan i Dar es Salaam där vi fördrev tiden med att titta på lokala såpoperor så kom vi äntligen till  Stonetown. Där skulle vi bo två nätter i innan vi skulle åka vidare till ett strandhotell. Jag hade bokat in oss på ett av stans två hotell med pool, något som barnen (och jag) kom att uppskatta mycket.

Vi låg dock inte bara i poolen utan var ute och såg oss omkring både på kvällen och dagen. Vi hade turen att komma precis vid efter ramadan till det fyra dagar långa firandet Siku Kuu (Eid) På kvällarna gick vi till Forodhani Gardens där vi åt och drack en massa gott, allt från sockerörsjuice med lime till crepes och grillspett.

Vi såg inte speciellt mycket turister. Naturligtvis var det en och annan västerlänning men inte direkt några horder. När jag hade gjort research hade jag annars läst att " Stonetown (och Zanzibar) numera är sååå turistiskt" - har ni varit i Paris eller London på sistone blir min kommentar på det... Eller i Gamla stan på sommaren...

Stonetown kändes också säkert trots att det blir kolsvart på kvällen. Naturligtvis ska man inte dricka sig full och lalla omkring i de mörka gränderna hur som helst - då kan man säket råka illa ut men med lite sunt förnuft är det ingen större fara. En annan sak att tänka på är att Zanzibar är muslimskt, därför var jag var ganska noga med att inte ha bara axlar och knän när jag gick omkring på stan.




Ena dagen gjorde vi en guidad tur på förmiddagen. Vi tittade på alla vackra dörrar och fick lära oss mer om slavhandeln, En annan höjdpunkt var besöket i sultanens palats. Vi köpte även kryddor, tvålar (och en pump till fotbollen) på marknaden. Jag hade nog aldrig hittat till sportbutiken utan en guide...



Lunch i Stonetown. Lillasyster tyckte att det var godast med nybakta chapati.

På eftermiddagen tog vi en båttur till Changuu Island, även kallad Prison Island eftersom ön hyser ett nedlagt fängelse (numera ombyggt till en resort). På ön kan man titta på (och mata) Aldabra jättesköldpaddan. Sköldpaddorna kom ursprungligen till Zanzibar som en present från Storbritanniens guvernör på Seychellerna. Det gällde att se upp så att man inte blev trampad på tårna eller klev i sköldpaddsbajset!
Efter sköldpaddorna lallade vi runt lite på stranden, badade och snorklade från båten innan vi åkte tillbaka till Stonetown där vi guiden tog med oss till bästa glasstället..
Utflykterna hade jag bokat innan med företaget Colors of Zanzibar. Det funkade sisådär då guiden först inte kom men allt löste sig till slut. Det går säkert att ordna billigare på plats men för mig som reste ensam med barnen och hade begränsat med tid i Stonetown kändes det bra att inte behöva lägga tid  och energi på att boka och pruta.



På vägen till Matemwe åkte vi och tittade på bunkers från andra världskriget - ett önskemål från Storebror.Vi hade en jättebra driver som pekade ut många intressanta saker längs vägen och berättade om områdets historia. När slavhandeln förbjöds i slutet på 1800-talet så flyttade den helt enkelt ut från Stonetown och bedrevs från grottor och liknande.

Matemwe och "the not so big 5"

Jag hade bokat in oss på Zanzibar Retreat, ett litet Skandinaviskägt hotell i en mindre by. Mina barn är ganska olycksbenägna och det kändes bra att ha det som en trygg avslutning på Tanzaniaresan. Jag hade dock inte behövt oroa mig för det mesta gick ju bra!

Hotellet låg precis vid stranden och var otroligt mysigt. En del Skanadinaviska gäster men också några från Sydafrika och Dubai. Ena dagen kom en av de norska familjerna från Selous förbi - det visade sig att de bodde på grannhotellet men att maten var bättre hos oss!
Matemwe var en liten by där man kunde spana efter "the not so big 5" - åsna, ko, anka, höns och get.




Vi åt alla måltider på hotellet. Vi hade halvpension men det visade sig att hotellets restaurang var den bästa i området så vi åt även lunch där. Avokadosalladen blev min favorit och barnen älskade Zanzibarpannkakorna de fick till frukost.
Det var också väldigt skönt att inte behöva dricksa hela tiden. Istället lämnade man all dricks på slutet som sedan fördelades mellan personalen.



Det var ganska långgrunt på stranden men det var härligt bara att vada omkring i vattnet (med badskor för att inte trampa på sjöborrar) och bygga sandslott. Sjögräs är en stor industri på Zanzibar. Ön är den tredje största exportören av alger i världen, efter Filippinerna och Indonesien. Här kan du läsa mer om algodling på Zanzibar.
En del försäljare på stranden som ville få oss att boka någon tour eller komma och titta på konst men överlag väldigt lugnt.

Dykning
Vi hade funderat på olika typer av utflykter som kryddsafari, titta på apor eller delfiner men fastnade för en bad- och snorkelutflykt med ett närbeläget dykcenter, Scubafish. Utflykten till Mnemba atollen (ön är privat så man får inte gå iland) var helt fantastisk och vi fick bland annat se delfiner när vi snorklare. Den avslutande lunchen på en närbelägen strand var också härlig. En sak som förundrade mig var dock de deltagare som inte kunde simma (många från Dubai)... Detta verkade dock vara ganska vanligt och de blev helt sonika omkringdragna i livbojar.
Barnen blev så inspirerade på dykcentret att vi bestämde oss för att de skulle gå "Discover scuba" kursen och göra ett riktigt provdyk.




Efter teori och praktik i poolen bokade vi dykutflykt. Jag nöjde mig med att snorkla (jag har dykcertifikat sedan många år tillbaka men har inte dykt sedan innan barnen...). Även den här gången fick vi se delfiner. Och dottern som inte är så förtjust i djupt vatten och som inte velat snorkla dök på 8 m -  jag var otroligt stolt över henne!


Förutom dykningen och en snorkelutflykt så tog vi det som sagt väldigt lugnt. Vi badade i hotellpoolen eller promenerade på stranden. Jag läste en hel del böcker (det fanns massor att välja på i hotellets "bibliotek" och på kvällarna spelade vi spel. Det var tyvärr inte så många barn på hotellet men Storebror spelade fotboll på stranden med några lokalbor.


Efter en knapp vecka var det så dags att åka tillbaka mot Stonetown för vidare transport till Dar es Salaam via Nairobi, Amsterdam och slutligen Göteborg. Hemresan gick utmärkt men vi var ganska trötta när vi äntligen landade och jag började nästan gråta av glädje när jag såg min mamma stå och vänta på oss i ankomsthallen.

Bokonsdag - YOLO! Man lever bara en gång...

"carpe diem" for stupid people(Urban dictionary)

YOLO är ett populärt uttryck hos mina barn - "Man lever bara en gång"... Oftast som ett försvar när de har hittat på dumheter... Idag handlar det dock om uttrycket i ett lite annorlunda sammanhang. "You only live once" eller "Man lever bara en gång" som boken heter på svenska är en inspirerande bok av typen "coffee table book" som ges ut av Lonely planet.
Den innehåller tips på 500 olika typer av fantastiska upplevelser men det är faktiskt inte bara storslagna, klassiska äventyr utan det handlar även om de där mindre men minst lika stora upplevelserna som finns på närmare håll. Det handlar om att leva varje dag fullt ut och ta vara på alla äventyr och upplevelser.

Boken är uppdelad i upplevelser som tar en timme, en dag, en vecka, en månad eller ett år.

En timme
Upplev gryningen. Naturligvis blir det extra spektakulärt att se solen gå upp från Sinaiberget i Egypten eller i Longyearbyn på Svalbard men att vara utomhus och solen gå upp är något man borde göra oftare även hemmavid.



En av mina mest minnesvärda måltider i år , vin och tapas (billigare än 5-rätters) på Barrique med kollegorna

En dag 
Ät en måltid att minnas. Noma i all ära men en tre-rätters lunch i närmsta stad är ofta betydligt billigare än att gå ut och äta på kvällen.

En vecka
På en vecka hinner man fördjupa sig mer i sitt resmål än en långhelg. I boken tipsar man om ridsemester och safari. Men man kan ju gå en kurs i allt från foto till vegetarisk matlagning. Här hemma har folkhögskolorna ofta olika typer av veckokurser under sommaren. Vissa vänder sig dessutom till hela familjen. Alla folkhögskolekurser hittar du här!



Någonstans i Mongoliet

En månad
Bygg en stuga, lifta med ett fraktfartyg eller åk tåg längs någon klassisk sträckning. Det sistnämnda är något som jag har med på min lista: Att åka Transmongoliska tog inte riktigt en månad även om man naturligtvis kan dra ut på genom att göra flera och längre stopp. Det är aldrig långtråkigt att åka tåg i flera dagar eftersom man varvar ner och hamnar i helt annan livsrytm där måltiderna blir dagens höjdpunkter.

Ett år 
Här har vi de riktigt stora äventyren. Inte många har lust, råd och tid att åka jorden runt, bestiga bergstoppar på alla kontinenter eller cykla genom Asien. Men varför inte ta att foto om dagen, eller spela in en videosnutt? Det är ju alla ögonblick som gör livet verkligt. Och att lära sig ett nytt språk - det är ju ett toppentips! Själv satsar jag på spanska under det kommande året! Vamos a la playa...


Det här är en perfekt presentbok men den är också bra för någon som kanske har genomgått en större förändring i sitt liv, separation, dödsfall, skilsmässa eller sjukdom och som vill ha något roligt och spännande att fokusera på.

Själv hinner jag faktiskt aldrig ha tråkigt även om jag har hört att det ska vara bra.... jag har tusen olika saker jag vill göra, böcker att läsa, filmer som jag vill se och efter att ha läst den här boken fick jag inspiration att lägga upp ytterligare några saker på min redan långa bucket-list (vill du inspireras av den så hittar du den här)

Vad har du på din lista?

Cykeltisdag! Cykelkultur som föremål för forskning

I helgen passade jag på att göra en lång cykeltur i det vackra vädret, jag hoppas att jag inte behöver ställa in cykeln på länge!

Kan man forska på cykelkulturer? I slutet av 2014 gav Centrum för Öresundsstudier, tidigare Centrum för Danmarksstudier, vid Lunds universitet ut ett specialnummer av sin tidskrift, Gränsløs, med fokus på cykelkulturer i Öresundsområdet. Jag har ju skrivit mycket om både cykling, Danmark (i synnerhet Köpenhamn) genom året så detta var intressant läsning.

Politiker i städer västvärlden över sjunger cyklismens lov, och på många håll tas steg för att försöka anpassa särskilt innerstäder till cyklisters behov

I numret tar artikelförfattarna fasta på cyklingens komplexitet och undersöker cyklingens ställning i  Öresundsregionen. De gör jämförelser mellan Sverige och Danmark och undersöker hur cykling kan bidra till skapandet av hållbara samhällen. Majoriteten av bidragen är skrivna på svenska men även de som är skrivna på danska är förhållandevis lätta att läsa.

Gatutrafiken i Köpenhamn är på många ställen så liflig, att man kunde föreställa sig att man vore midt uppe i Londons eller någon af de stora verldsstädernas lifligaste trafikcentra; ock en icke ringa del af denna trafik bedrifves per velociped [...] jag måste erkänna att jag icke på någon plats sett så många använda sig af velocipeden som dagligt fortskaffningsmedel. Man såg här ryttare – och ryttarinnor, dessa senare till ett mycket stort antal – af alla stånd och åldrar i otalig mängd ila fram bland öfriga trafikerande. (Hjulsport, nr 14,1895)

Några bidrag undersöker cykelns ställning i det samtida Danmark, med särskilt fokus på Köpenhamn. I en del av dessa riktas intressant nog direkt eller indirekt kritik mot föreställningen om Danmark som cyklismens förlovade land. 

För att skapa ett hållbart samhälle måste cyklisterna bli fler och sträckorna de cyklar bli längre.

Forskarna menar också att vi kan lära oss något om cyklingens nutida potential genom att undersöka viklen ställning cykling hade i samhällsdebatten och samhällsplanering vid tiden för det moderna samhällets genombrott, dvs runt sekelskiftet 1900. Det var bland annat då som föreställningen om Danmark som cyklismens paradis växte fram.


Läs numret här!

Matmåndag: 2016 - baljväxternas år

Etiopisk mat med flera olika typer av baljväxter


FN:s generalförsamling har deklarerat att 2016 är internationella året för baljväxten. Till baljväxter räknas bönor, ärtor och linser och grunden för beslutet uppges vara FN:s önskan att världen ska uppmärksamma baljväxternas roll som hållbart, säkert och näringsrikt livsmedel.

Själv gillar jag att äta baljväxter  - att de sedan både är är klimatsmarta och kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar ser jag som en bonus. Dessutom är det billig mat! Hos oss är det alltid köttfri måndag och det blir oftast någon typ av bönor till middag. Barnen gillar baked beans on toast bäst medan jag är mer förtjust i BBQ beans med majsbröd och coleslaw.


Baked beans on toast á la familjen Gramming


Överblivet rostbröd från helgen
1-2 burkar Baked beans (vi gillar Heinz bäst)
smör eller bregott eller liknande


Värm bönorna i en kastrull (medelvärme)
Rosta brödet
Bred på smör
Häll bönorna på det rostade brödet

Vill du ha mer protein? Stek ett ägg eller två att ha till. Eller varför inte lite stekta tomater och champinjoner om du har det hemma.

Enjoy!

Mer
Vill du prova lite andra baljväxtrecept har jag min receptsida där jag länkar till olika recept, bland annat  lins- och spenatsoppa.
Här i Sverige finns Baljväxtakademin som bland annat vill sprida kunskap om baljväxter.
Baljväxter minskar jordbrukets utsläpp av växthusgaser 
(referat av artikeln Legumes for mitigation of climate change and the provision of feedstock for biofuels and biorefineries från (Review in Agronomy for Sustainable Development)