Bortom bilen

Bild: Daniel Mott

Är det så att privatbilismen börjat plana ut? Har västvärlden uppnått "peak car"?

På torsdagar kl 14:30, med repris på lördag 11:35 och 23:35, sänder SR P1 den intressanta programserien Bortom Bilen. I fyra program undersöker reportern Paul Frigyes och programledaren Agneta Nordin beteende och trender med utgångspunkt i bilismen.
Hur ser privatbilismen egentligen ut i framtiden? I programmet söker man svar och tittar närmare på trender hos allt från amerikanska trafikforskare till glesbygdens trafikskolor. De talar med stadsplanerare och etnologer, spjutsspetsforskare, cyklister, billlobbyister, miljönördar, Jaguarägare,  filosofer och helt vanliga bilägare


Hitills har jag lyssnat på de två första programmen. Förr var bilen en statussymbol och nyckeln till frihet - ett tecken på att man var vuxen. Numera är det snarare tillgången till bil istället för ägandet som står i fokus. Bilen har reducerats till ett transportsätt bland andra.
Att ta körkort och att äga en bil är blir dessutom i allt högre grad en kostnads- och en prioriteringsfråga. Det är dyrt att ta körkort och bok man i stan blir det mest dyrt och krångligt att äga bil.

Allt fler flyttar in till städerna och denna urbanisering kommer naturligtvis också att påverka stadsplaneringen framöver. Efterfrågan på god kollektivtrafik kommer att öka, likaså andelen bilfria gator och cykelservice osv...
Men även i glesbygden minskar antalet körda bil och färre tar körkort och dessutom allt senare.

Själv är jag oerhört nöjd med att slippa äga bil. Jag cyklar eller tar bussen till jobbet och på fritiden men är också medlem i en bilpool och hyr bil när jag har behov av det, som på semestern. Men så har jag heller aldrig sett bilen som vare sig en frihetsymbol eller stauspryl - mer ett nödvändigt ont eller en transportmedel bland andra med sina för- och nackdelar.

Festina lente

Bild: F. Tronchin 

 Festina lente kan översättas med "Skynda långsamt". Det är mitt livsmotto just nu. Jag försöker att inte växla upp allt för snabbt nu när jag är tillbaka på jobbet efter semestern. Dessutom vet jag att det här är ingenting jämfört med som väntar nästa vecka när barnen är tillbaka och skola och fritidsaktiviteter drar igång. Nej, det gäller att komma ihåg att andas och att ta en paus.
I somras träffade jag en tjej som liksom på bilden ovan hade denna text som tatuering, det kan nog vara en bra påminnelse i vår ibland stressiga vardag!

Läs mer!
How to make time slow down 
What is Enough?

Tillbaka i stan

 
En perfekt sommarkväll i Mölle

Semestern för i år är över och jag är tillbaka bakom skrivbordet. Nu blir det inget mer ledigt förrän till jul och nyår. Ändra fram till förra året hade jag föräldraledighet att ta av men den är också förbrukad i och med att bägge barnen fyllt 8. Eftersom jag har haft gäster har jag dock kunnat mjukstarta genom att semestra på hemmaplan efter jobbet och på helgen. Vi har cyklat i norra skärgården, besökt Feskekôrkan och Plikta samt ätit glass på Pinkbär, ett av de bästa glasställena i stan!

Semestern började med färja till Fredrikshamn och därefter tåg till Aarhus. Vi tittade på Tall ships Race, besökte den danska släkten och var på Djurs Sommarland . Sen hyrde jag bil  och ställde kosan mot Lalandia där vi badade i två dagar. Tidigare år har vi hyrt sommarhus men i år satsade jag på camping. Vi mjukstartade med att tälta två nätter i släktingars trädgård och efter Lalandia blev det några nätters camping på Als, nära tyska gränsen. Det var helt perfekt att campa med barnen, kanske hjälpte det att vi hade fint väder i princip hela tiden! Vi badade, besökte Universe, kollade in fornlämningar, fiskade krabbor, åt glass och umgicks med vänner.
Semestern avslutades med några dagar i Köpenhamn (där vi bland annat upptäckte lekplatsen Skydebanen nära centralstationen) och Mölle (mer bad & glass) innan vi tog tåget tillbaka till Göteborg.

Och nu är det dags att börja fundera  på nästa års semester så att  man kan planera (och spara). Jag vill gärna åka på skidsemester under sportlovet igen. Det blir förhoppningsvis ungefär samma upplägg som i år så jag har koll vad det kostar och på hur mycket jag behöver spara fram till dess. Men sommarsemestern är helt obokad hitills. Kanske blir det cykling med cycling for libraries för fjärde året i rad, eller tågluff i Europa...

Nytt från barnbyn

Postens välgörenhetsfrimärke för 2013
Fotograf/Källa:Maja Brand och Berno Hjälmrud

Det var längde sedan jag skrev om SOS-barnbyar där jag är byfadder. Visserligen har man kunnat följa SOS barnbyars arbete i Metro under våren men härom dagen fick jag ett brev från min barnby i Benin. Det är alltid intressant att läsa de här breven som inte bara handlar om vad som hänt på sistone i barnbyn med omnejd. De ger också en intressant inblick i Benin, ett land som i alla fall jag inte kände till så mycket om tidigare.
Barnen och jag sparar till en safariresa om ett par år men det blir nog inte ett besök i Benin "när vi ändå är i Afrika". Dessutom har man kunnat läsa om barnhemsturismen genom bland annat Kalibers granskning. Efter de artiklarna och radioinslagen kändes mina tankar om att barnen och jag skulle ägna någon vecka åt volontärarbete i något barnhem eller liknande som ganska orealistiskt. Trots detta har jag varit med och tävlat om en resa som Hemköp arrangerar där man kan få besöka SOS barnby i Ukraina. Resan arrangeras dock av SOS-barnbyar så det är mer av en studieresa.


Har du funderat på att skaffa fadderbarn? En undersökning genomförd av United Minds, i samarbete med SOS Barnbyar, visar att det finns ett tydligt samband mellan graden av lycka och benägenhet att hjälpa de som har det svårt.
I undersökningen framkom det att 68 % av de tillfrågade som ansåg sig vara ganska eller mycket lyckliga hade skänkt över 500 kronor till välgörande ändamål det senaste året. 29 % av de som inte ansåg sig vara lyckliga hade gett samma summa.

Undersökningens resultat:1.  Mycket lycklig:  36 % hade gett mer än 500 kronor
2.  Ganska lycklig:  32 % hade gett mer än 500 kronor
3.  Varken eller:  28 % hade gett mer än 500 kronor
4.  Inte alls lycklig:  29 % hade gett mer än 500 kronor