Bokonsdag: the Automatic Millionaire

Den här boken fick jag tag på via Bookmooch och jag har haft den på min önskelista länge. Tyvärr motsvarade boken inte riktigt mina förväntningar. Den går visserligen rätt snabbt att läsa igenom men boken kom ut 2004 och dels har det hänt en hel del vad gäller USAs ekonomi de senaste 10 åren och dels tror jag de allra flesta använder sig Internetbank och automatiska överföringar idag. Boken innehåller heller egentligen inget nytt utan beskriver mer ett system för att skapa sig en sund privatekonomi  - med sikte på att bli miljonär.
Bachs system bygger först och främst på följande principer

• Betala dig själv först
• Automatisera mera 
• Ränta på ränta

 Genom att betala sig själv först (dvs föra över pengar direkt när lönen kommer) ser man alltid till att det finns pengar till sparande Enklaste sättet att göra detta är genom automatiska överföringar, på sätt riskera man aldrig att stå där i slutet av månaden utan några pengar till sparande. Bach rekommenderar att man börjar med några få procent av sin nettolön för att gradvis öka på sparandet beroende på hur snabbt man vill bli miljonär.... Bach lyfter också hur ränta på ränta snabbt ökar på sparandet (man ska alltid investera sin avkastning). En annan bättre bok om samma principer är Den rikaste mannen i Babylon (som jag recenserat här).

Att betala sig själv först är något jag själv använder mig av (även om att bli miljonär inte är ett av mina mål i livet). Så fort lönen kommer in den 25:e går det iväg pengar till mina olika typer av sparanden men också amorteringar (bolån och CSN) samt mina fasta räkningar som fackavgift/a-kassa, avgift till HSB m.m. Även Spotify (går på nöjeskontot) och mina pengar till SOS barnbyar går iväg som e-faktura eller autogiro.

the Latte factor
Bach är också känd för att ha myntat begreppet "the Latte factor" med innebörden att det alltid finns pengar att ta av för att påbörja ett sparande. Många människor tänker inte på de summor de dagligen lägger på sådant som en take-away kaffe, en läsk eller en kvällstidning. Summor som blir rätt stora om man räknar på hur mycket det blir per månad, per år och på längre sikt. Ofta handlar det om sådant som man unnar sig för att man är stressad och inte hinner eller orkar göra sådant som matlåda etc. Mycket är sådant som man "unnar sig". För mig var köpstoppsåret ett sätt att verkligen skala bort mina olika latte factors och idag har jag inget direkt som motsvarar begreppet. Visst händer det att jag köper take-away te eller lunch ute men inte dagligen och det går inte ut över mitt sparande utan jag avsätter varje månad en viss summa för att äta ute. Om det sedan blir en massa glassar till barnen på semestern eller en låda sushi eller middag ute med vänner spelar ingen roll - it's in my budget...

I övrigt är det vanligt sunt förnuft som gäller, dvs:

• Lev under dina tillgångar
• Undvik att handla på kredit

Sen ska man enligt författaren även äga sitt boende (villa naturligtvis) något som jag är halvskeptisk till. Det kan vara en bra investering men alla kan inte ordna fram 25% i handpenning och för många är det smidigare att hyra bostad. Det gäller ju också att man kan betala av på sitt bolån. Bach rekommenderar dubbla månadsinbetalningar (bi-weekely) när det gäller bolån, på så sätt får man in en extra månadsinbetalning varje år. Jag vet inte hur pass användbart det är i Sverige, jag kan tänka mig att våra lånevillkor skiljer sig från de amerikanska. Själv har jag valt att INTE binda mitt bolån - just för att jag ska kunna amortera mer än standardplanen (30 år) och hur ofta jag vill.

Budgetkritik
I boken är Bach generellt kritisk mot att använda sig av en budget och där håller jag verkligen inte med honom. Å andra sidan tror jag att det egentligen handlar om hur man lägger upp sin budget. För mig funkar YNAB perfekt eftersom jag budgeterar i realtid, jag lägger in mina utgifter och kan direkt se hur mycket jag har kvar på mina olika budgetposter. Om jag har budgeterat en viss summa till att äta ute och sedan märker i slutet av månaden att jag inte kommer att göra av med den men att jag har hittat ett par skor som jag vill köpa eller liknande kan jag enkelt styra om pengarna. Eller så kanske jag inte var sugen på att äta ute den här månaden men låter pengarna "rulla över" till kommande månad då jag min kompis ska komma på besök och där det förmodligen blir ett glas vin eller två på lokal. En sådan budget känns väldigt flexibel.

Det som jag gillade med boken var hur Bach lyfter fram att de som är rika sällan agerar eller ser ut som rika och vice versa. Lite som i boken the Millionaire Next Door, The Surprising Secrets of America's Wealthy som jag recenserade i början på året. Killen som bor i flådiga våningen (belånad till taknocken) och kör en porsche (leasad) kan ha det betydligt sämre ställt rent ekonomiskt än det strävsamma medelålders paret som bor i en mindre villa (avbetald) och kör en 5 år gammal bil (avbetald) även om Yuppiekillen tjänar betydligt mer, kanske dubbelt så mycket som det andra paret.
I boken förekommer även paret McIntyre som är inspirationen bakom Bachs "system". De gifte sig unga och deras föräldrar uppmanade dem att redan från början följa sunda ekonomiska principer så att deras pengar alltid skulle arbeta för dem och inte tvärt om. Det fick mig att fundera mycket över hur jag vill uppfostra mina barn vad det gäller privatekonomi. Jag vill ju att de ska få det bättre än mig, genom att t. ex engagera sig mer i sin ekonomi tidigt.

Om författaren
David Bach är ekonomisk rådgivare och han har även skrivit böcker som Smart Women Finish Rich och Smart Couples Finish Rich m. fl. Ta gärna en titt på Finishrich.com, där kan man läsa utdrag hur hans böcker och bli inspirerad av andra personer som omsatt hans principer i praktiken.

Återbruk i praktiken - sallad av sallad

Nu när jag bor i lägenhet kan jag ibland sakna min trädgård. Inte för att jag egentligen odlade så mycket men den fanns där i alla fall. Jag skulle kunna odla på fönsterkarmen eller på min balkong men det har inte blivit så mycket mer än enstaka kryddväxter.

På Pinterest hittade jag tips på hur man kunde förlänga livstiden på kruksallad och annat och bestämde mig för att prova. På bilden ovan ser man en helt vanlig kruksallad som jag använde störrde delen av till en middag. Rotklumpen och det som var kvar av salladen satte jag i ett glas och hällde på vatten. Sen har den bara fått stå i solen på fönsterbrädet. Det kanske tar ett tag men förr eller senare har jag ny sallad som jag kan skörda. Detta knep ska även fungera på allt från romansallad till salladslök och ingerfära. Helt klart värt ett försök och visst är det fantastiskt att man kan från mat från vad som annars skulle gå i komposten.

Hemester på riktigt

Avslappnat i hängmattan...
De senaste dagarna har jag tillbringat i min egen stad men i någon annans hem. En sorts semester på hemmaplan trots att jag egentligen jobbar. Under några dagar har jag varit jag husvakt åt några vänner samtidigt som min egen lägenhet har varit utlånad till en vän med familj som är på semester i Göteborg.

Jag har fått bo i ett hus med altan och trädgård (och hängmatta!) Det är som att bo hemma men ändå inte eftersom jag har allt man kan behöva och lite till men utan alla "dåliga samveten". Det är inte mina högar med papper eller tvätt som ska ska läggas in i skåp.  Istället kan jag läsa mina medhavda böcker eller botanisera i min kompis bokhylla utan att ha dåligt samvete för att jag borde städa källarförrådet, olja in utemöblerna, rensa rabatterna eller sätta in papper i pärmar. Väldigt avkopplande om man som jag har svårt att sitta still när det finns saker att göra! Och med ett hus och en trädgård finns det ju alltid något att göra.

Dessutom har jag fått möjlighet att utforska en annan del av Hisingen. Jag har promenerat till jobbet genom vackra Hisingsparken, handlat i en annan typ av matbutik och tagit mina kvällspromenader i ett annat bostadsområde än mitt vanliga.

Härnäst väntar ytterligare lite hemester då jag och sonen flyttar hem till min mamma för att vara kattvakter. Den här gången lämnar jag dessutom Hisingen och får istället ta mina kvällspromenader i trakterna kring Högsbo. Dessutom ska det bli mysigt och få ensamtid med sonen medan dottern är på scoutläger.

De 30 mest inflytelserika personerna vad gäller privatekonomi (i USA)

Källa Moneytips

Jag hittade en intressant infographic med de 30 mest inflytelserika personerna vad gäller privaekonomi. Ett flertal har förekommit tidigare här i bloggen, exempelvis Dave Ramsey och Suze Orman men det var väldigt kul att även hitta Mr Moneymustache på listan. Han har ju en helt annan inställning till privatekonomi än de flesta andra på listan, läs t. ex Your debt is an emergency.

Jag saknar dock Elisabeth Warren (har skrivit om 20/30/50-budgeten men som också arbetat för att reformera den amerikanska konkurslagstiftningen) samt bloggare som Trent med bloggen Simple Dollar och J.D som grundade Get Rich Slowly.

Vem tycker du borde vara med på listan?

Om bilar och bilåkning

 
 Sportlovets hyrbil

Jag läste att bilåkandet i regionen minskar enligt en rapport från Statoil. Det är fjärde året i rad som bilåkandet minskar i Sverige. I landet som helhet minskade bilåkandet med 0,8 procent förra året medan bilisterna i Västra Götaland minskade den sammanlagda körsträckan med 1,2 procent. I Göteborg var minskningen 2,0 procent. Inom regionen vad det bilisterna i Tibro som stod för den kraftigaste minskningen (- 3,9 procent) medan Essungabilisterna tvärtom ökade körsträckan med 4,0 procent.
I rapporten skriver Statoil om hur sparsam körning (eco driving) kan minska koldioxidutsläpp men de drar inga egentliga slutsatser kring varför.

You mean I need a bigger engine and a swoopy style to get laid? I just go on Tinder!

Intressanta reflektioner kring hur dagens ungdom ser på bilar hittade jag däremot i den här rapporten . Precis som i programmet Bortom bilen som jag skrev om för ett knappt år sedan är det tillgången till bil istället för ägandet som står i fokus. Bilen är ett transportsätt snare än en statussymbol eller frihetssymbol och utseendet och finesser spelar mindre roll.

The basic premise is you’ve got to go. How you get there is irrelevant. Furthermore, the costs of car ownership…the insurance and the gas, never mind the maintenance, none of them appeal to a youngster who believes all costs should be baked in.

I Helsingfors har man tagit fasta på ovanstående och siktar på att göra bilägande onödigt. Liksom i Ubigo- projektet som jag deltog i med start förra hösten, vill man introducera ett "on demand" system för kollektivtrafik i den finska huvudstaden. Man vill kombinera lånecyklar, taxi, bussar, spårvagnar och något som kallas Kutsuplus, en sort flexlinje med minibussar som man bokar via internet. Kutsuplusbussarna är dyrare än vanliga busslinjerna men billigare än taxi. Här är en artikel om minibussarna.

Själv fick jag nyligen ett erbjudande om att köpa loss en fd tjänstebil till ett mycket förmånligt pris men jag förklarade frankt att bilägande inte är riktigt min grej och att jag klarar mig utmärkt med hyrbil, bilpool,  kollektivtrafik och cykel så klart.

Ny budget att ta del av

Bild: gabi menashe

Mitt inlägg i maj om att min budget inte är din budget fick ett stort gensvar vilket var jätteroligt! Det här är ju ingen renodlad ekonomiblogg men vår konsumtion påverkas ju i allra högsta grad av vår ekonomi och vice versa. Jag vill dessutom gärna lyfta fram personer och familjer som har valt en annorlunda livsväg vare sig det handlar om ett enklare liv av miljöskäl eller för att man värderar sin ekonomiska (och i hög grad personliga) frihet som viktigare än att äga en häftig bil, båt eller andra statusprylar.

Senaste tillskottet bland de som delat med sig av sin budget är Sparsamhetsfamiljen som nyligen även börjat blogga. Deras  budget hittat du här.

Vi började se över vår ekonomi när teststickan visade positivt, vi hade inte planerat att skaffa barn och visste inte om vi skulle ha råd. Vad kostar ett barn? Vad händer om vi blir av med våra arbeten? 

Precis som många (inklusive mig själv...) hanterade de sin oro och förväntan inför det här nya skedet i livet genom att konsumera.

I samma veva som vi flyttade köpte vi också en hel del nya prylar. En väldigt stor tv, ett maffigt bord med sex stolar för sex tusen och en sängram och nya bäddmadrasser för tolv, en fåtölj och liten soffa. Ja, en hel del annat också.
Det var ett år sen. Nu har vi kommit lite på andra banor, idag betalade vi till exempel av ett lån på 26 tusen. Det lånet var uppe på 50 tusen i början av det här året. Vi har kunnat gjort det här för att vi sålt av alla saker som vi köpte i någon slags "skapa-ett-skitbra-liv-till-vårt-barn-iver".

Det ska bli spännande att följa familjen på deras resa mot ett annat liv!

Trevlig helg!

Shopping på semestern

Ett av svenskarnas största semesternöjen lär vara shopping, något som ett flertal undersökningar visar. Ullared är ett klassiskt semesteresemål för många men även tygriket och olika typer av outlets.

Stena Lines (som satsar stor på flytande Border shop i sommar) ger varje år ut en bilsemesterrapport och årets rapport fokuserar en hel del på shopping, de har tagit reda på vad man helst köper med sig från en bilsemester (mat & delikatesser samt kläder och mode på första plats, vin på andra), vilken europeisk stad som har bäst shopping (London följt av Stockholm och Paris) och enligt 21% är bilsemester faktiskt att föredra då man kan köpa med sig mer saker hem jämfört med andra typer av semestrar.

PostkodLotteriet har låtit genomföra en undersökning bland sina miljonvinnare som visar vad de avser att shoppa när de åker på semester (vanligast är en vecka i Spanien dit man reser i ekonomiklass för övrigt)

Vad köper du med dig hem från semestern?
Öl och vin 15 %
Kläder 14 %
Souvenirer 14 %
Sprit 10 %
Klockor och smycken 8 %

Om undersökningen: Resultaten baseras på 100 intervjuer med personer som vunnit en miljon kronor eller mer i PostkodLotteriet

Utländska turister i Sverige ägnar sig också gärna åt shopping. En undersökning, från VisitSweden, visar att en tredjedel av resenärerna vill ägna tid åt shopping under ett besök i Sverige och att man helst vill handla svensk mat, dryck och hantverk samt kläder och skor framför souvenirer.

Mea culpa
Även jag shoppar på min semester måste jag erkänna :-) Jag har länge letat efter en sk mosvagga (se bilden ovan) som underlättar när man gör äppelmos och när jag besöke en annan livsmedelsaffär än den jag brukar hittade jag en! Från Frankrike köpte jag med mig tvålar och fina kökshandukar. Däremot är jag nog ingen storshoppare eftersom jag ofta brukar cykelsemestra alternativt enbart resa med handbagage och då får man inte med sig så mycket.

Shoppar du mer på semestern än annars?

Bokonsdag: Att skapa en konsument

Hur skapar man en egentligen konsument?

Min mamma har i många år prenumererat på "Råd och rön" och jag passar alltid på att läsa det senaste numret när jag är hemma hos henne. Särskilt intressant brukar det vara att läsa "Svarta listan", det ger en ganska bra inblick i hur svenskarnas konsumtion ser ut
Förra året kom Sophie Elsässers avhandling i mediehistoria om konsumentjournalistik och konsumentpolitik. Den handlar om Råd och Rön och dess utveckling under de dryga 50 år den har givits ut. Avhandlingen tar bland annat upp hur tidningen har påverkats av olika faktorer som synen på konsumtion, hemmafruns försvinnande och statens inflytande.

Tidningen började ges ut när konsumtionen i Sverige ökade – de ekonomiska förutsättningarna i samhället och hos konsumenterna hade blivit bättre och en ökad mängd av olika slags varor fanns till försäljning.

Under alla år har tidningen speglat sin tid, genom varutester och tips om bästa köp eller inget köp alls. Man har testat tvättmaskiner, glassmaskiner, gps-klockor och espresso­bryggare, kritiserat dammsugarförsäljare och debatterat gifter i lek­saker och livs­medel, refererat Konsumentverkets normer för levnadskostnader och fört upp tvivelaktiga företag på den så kallade Svarta listan.

En föregångare till Konsumentverket var Aktiv hushållning som fokuserade på husmödrar och arbetade för egenhushållning och budgetarbete. De gav ut skrifter som "Hur man gör klädpengarna dryga". Efter andra världskrigets slut minskade dock behovet av kristidsinformation och man fokuserade istället på nya områden som tvättmaskiner och handarbete.
1944 kom Hemmens forskningsinstitut som intresserade sig för arbetsförhållandena i de svenska hemmen. En ambition var bland annat att sätta stopp för dåliga hushållsprodukter redan innan de var ute i handeln. 1957 blev HFI statligt och bytte namn till Statens institut för konsumentfrågor, i vardagligare sammanhang kallat Konsumentinstitutet. Nu skulle man istället fokusera på att "verka
för att arbetsförhållanden i enskilda hem och kollektiva hushåll rationaliseras samt för att produktion och konsumtion inriktas på goda och ändamålsenliga konsumentvaror”. Året började man ge ut en tidning, Råd och rön, där man skrev om olika hushållsapparater eller om hur mat skulle förvaras (t. ex genom konservering). 1959 fanns det t. ex redan 112 olika modeller av tvättmaskiner på marknaden...

Vid slutet av 1950-talet och början av 1960-talet var, som framgått, många hushållsapparater nya. Med introduktionen av frysen kom artiklar om vad och hur man skulle frysa in, och i vad. En allt större marknad för djupfrysta varor öppnades också. Läsarna fick lära sig hur man hade bäst nytta av den nya frysen. Ett exempel var artikeln ”Frysbox eller frysskåp?” som redogjorde för skillnaderna mellan dessa produkter

I slutet av 60-talet började man publicera utlåtande från Allmänna reklamationsnämnden (ARN) men utan att namnge företagen.
1973 bildades Konsumentverket genom en sammanslagning av Konsumentinstitutet med Statens konsumentråd och Varudeklarationsnämnden (VDN).  Konsumentverket hade som uppgift att aktivt sätta konsumenterna och deras behov främst. Hemmets skötsel fick minskat utrymme i tidningen eftersom hemmafrun inte var lika vanlig längre. På 70-talet skrev man mycket om de ökande matpriserna men publicerade färre tester i Råd och röd. Ibland känns det som om inget har hänt, redan 1976 publicerades en marknadsöversikt med rubriken ”Frukostflingor är ofta mera godis än mat”...På 70-talet dskuterades även hur viktigt det var att skydda barn och ungdomar mot produkter som skateboards (farliga ur säkerhetssynpunkt) men också mot "marknaden" i form av jultidningsföretag, de allt snabbade modeväxlingarna och samlarkort.
På 80-talet återkom testerna i Råd och röd. Framför allt började man testa hemelektronik (t. ex cd-spelare, freestyleapparater och spelkonsoler) men även nyheter som mikrovågsugnar och hemdatorer. Men vissa av dagens produkter är tydligen inte så nya som jag trodde. 1980 publicerades t. ex en artikel om Soda Stream med rubriken ”Hemgjord läsk – dyrt och slabbigt”.

Artikeln kan av en sentida läsare nästan uppfattas som parodisk, då man hade letat upp alla tänkbara negativa aspekter och staplat dem på varandra: Apparaten var dyr att köpa, vilket också gällde för extra kolsyrepatroner och flaskor (det gick inte att använda vilka som helst!). Läskkoncentratet var också dyrt, och det kunde bli mer kostsamt än beräknat då det ”ligger nära till hands att dosera det dubbla för den som gillar sött och vill ha starkare smak och färg”. Och färgerna var ”grälla” , troligen i syfte att locka barnen. Socker var inte heller bra, och även sockersubstitut hade nackdelar. Konsumtionen av läsk spåddes öka, något som väl inga ville se ”mer än fabrikanter av läskedrycksautomater och läskedryckstillverkare”.

Budget i fokus

Särskilt intressant för mig var det även att läsa om Konsumentverkets arbete kring hushållsbudgetar.  Under slutet av 1970-talet hade Konsumentverket påbörjat ett arbete med att ställa samman hushållsbudgetar. Man började publicera broschyren ”Hushållets kostnader” som en bilaga till Råd och rön från 1984. 1991 bytte den namn till det nuvarade namnet ”Koll på pengarna?” En röd tråd i borschyren har hela tiden varit att spara genom sin egen tidsinsats, flera av tipsen utgick från att man använde sin fritid till att göra saker istället för att köpa.
Under 1987 började man publicera en spalt inriktad på ekonomiska frågor, ”Råd & Rön om pengar”. Läsare skickade in frågor som besvarades av någon från Konsumentverket. I första spalten togs frågan”Vad ska vårt stora hushåll kosta?” upp.
I mitten av 1980-talet engagerades läsarna i en tävling, ”Matslanten”, där de deltagande skulle göra en fjortondagarsmatsedel för en fyrapersonsfamilj – nyttig, billig och rimlig att laga.
I början av 1990-talet lovordade tidningen lågprisbutikerna och ända in på 2000-talet diskuterades vilken typ av konsumtion som skulle lyftas fram. Bland annat hade man 2001 ett omdiskuterat test av espressobryggare och 2010 testa man ryggskydd för utförsåkning, en sport som kräver ekonomiska resurser...

Den här avhandlingen är omfattande och spänner om många områden men ta gärna en titt om ni är intresserade av vad och hur svenskarna har konsumerat genom tiderna. Boken finns att ladda ner här!

Om författaren
Sophie Elsässer har en fil mag i litteraturvetenskap med pressvetenskaplig inriktning från Lunds universitet och har tidigare även läst journalistik vid Göteborgs universitet. Hon har under flera år undervisat i pressvetenskap/mediehistoria och journalistik men också arbetat som journalist på olika dags- och veckotidningar.
Hon har även skrivit andra texter kring olika aspekter av sin forskning, som Dammsugarens gestaltning i tidningen Råd & Rön.

Dags för en hemestervecka

Violglass, en sydfransk specialitet

 I helgen kom jag hem från en mycket avkopplande semestervecka i Frankrike.  Barnen och jag har klappat katter, badat, ätit god fransk mat, läst böcker, provat glassmaker, gullat med nya kusinen och allmänt haft det bra! Precis innan jag åkte fick jag dessutom reda på att jag hade fått VG på min sista tenta så jag kunde verkligen slappna av och njuta av mitt sommarlov!

Den här veckan ska vi vara hemma, bada om det är fint väder, göra lite cykelutflykter, äta glass och hälsa på kompisar. Jag känner mig oförskämt utvilad och ägnar mig dessutom åt att möblera om och rensa ut här hemma. Jag är sugen på mer färg och har dessutom shoppat saker som en ny familjekalender och glas som går att diska i diskmaskinen... Det får nog bli en loppisrunda i veckan också och kanske en titt på Blocket och Tradera för lite inspiration!

Stadsodling i Köpenhamn

Veckan i Köpenhamn gick alldeles för snabbt och jag hann inte med häften av allt som jag hade tänkt att jag skulle titta på. En plan var bland annat att besöka Byhaven 2200, en stadsodling som är en del av Nørrebroparken, det hann jag t. ex inte med.
Däremot cyklade jag förbi Jagvej 69 som också ligger på Nørrebro. Numera är det en ödetomt men tidigare låg det legendariska Ungdomshuset där. Från början ägdes huset av de danska socialisterna och fungerade som ett folkets hus men från 1982 och framåt användes det som ett ungdomens hus. I mitten på 2000 talet sålde kommunen huset till en frikyrka som lät riva huset vilket ledde till omfattande protester i form av våldsamma kravaller och ockupationer. Sedan dess har tomten stått tom och oanvänd eftersom det fortfarande är en mycket infekterad fråga. Sedan i våras har dock några av de boende i området anlagt en stadsodling i liten skala på tomten. Jag tycker att det här är ett fantastiskt bra initiativ!



Prags have
Jag besökte även Prags Have på Amager. Trots att jag rör mig mycket i just det området hade jag helt missat det här stället. Första föreläsningen under min "intensivdanska vecka hade titeln "Fra fingerplan til distortion" och handlade om "kræfterne bag Københavns forvandling fra industriby til plads for kreativ udfoldelse". Föreläsare var Mark Vacher, etnolog vid SAXO Instituttet i Københavns Universitet, och han berättade bland annat om Prags Have där man byggt upp en stadsodling på gammal industrimark.Tanken med projektet är att dra nytta av övergivna platser och utnyttja dem till sådant som skapar gemenskap. Personerna bakom projektet har även tidigare tagit initiativ till de olika "bolsjefabrikkerne", kulturcentrum i gamla fabriksbyggnader.
Prags have har funnits sedan 2011 och ska fortfarande vara aktivt även om det var en smula igenväxt när jag besökte stället.


Mer
Byhaven 2200 på Facebook.
P3 dokumentär om Ungdomshuset