Året som gått

Liksom 2009 och 2010 blir det en årskrönika i text och bild om mitt och Köpstoppsbloggens år!


Januari


1 januari drog jag igång mitt project 333som blev väldigt lyckat i den bemärkelsen att jag på slutet knappt reflekterade över att jag bara hade 33 plagg att välja mellan.

Jag åkte även en del tåg, bland annat besökte jag Umeå och Stockholm.

Februari



I februari bar det av till Stockhom igen, den här gången tillsammans med dottern. Vi tog tåget till ett kallt och snöogt Stockholm på sportlovet, bodde på vandrarhem och tittade Terrakottaarmén. Dessutom bloggade jag om tidsanvändning.

 
cyklar på Malmö central


Mars
I mars fortsattade jag att blogga om tidsanvändning och besökte Malmö för att prata om köpstopp.

April

April var en månad fylld av resor och annat. Jag pratade om köpstopp i Karlstad och var på Miljöbloggforum 2011 i Stockholm. Dessutom fick jag köpa Johan Erlandssons Brompton! Överlag blev det en hel del cykling april som förberedelse inför maj månads stora händelse.

Maj



I slutet maj var det så äntligen dags för Cycling for libraries, cykellturen från Köpenhamn till Berlin tillsammans med ett 80-tal andra bibliotekarie.

Juni



Det tog ju några dagar att ta sig till Berlin så cyklingen fortsatte in i juni och när jag väl kom hem igen så hade jag svårt att komma ner från den lyckotrippen.

Juli & augusti




I juli var det dags för semester som bland annat gick till Kiruna. Barnen och jag tog nattåget norröver, hälsade på renar i Jukkasjärvi och vandrade i ett blött och dimmigt Abisko. Däremot såg vi inga mygg över huvud taget. Vi var även en sväng över i Danmark, cyklade, badade och åt wienerbröd till frukost.

September



Café Regatta i Helsingfors

I september var det dags för premiären för dokumentären om Cycling for libraries och återträff i Helsingfors med alla härliga medcyklister. Jag hyrde naturligtvis cykel (en Jopo) och utforskade staden på sadeln.
Men jag hann också med några besök i Köpenhamn (vid ett tillfälle vann jag en cykel) och att flytta ett helt bibliotek till våra nya fina lokaler.  

September var tyvärr också inledningen på en väldigt tuff höst som gjorde att jag var tvungen att ta en bloggpaus.

 

Oktober
Det blev inte så mycket bloggat i oktober heller men jag fick in något gästinlägg och skrev om cykling så klart. På hemmaplan blev det halloweenpysslande.

 November
I november höstlovssemestrade dottern och jag i Köpenhamn. På bloggen fick Oskar stort utrymme med flera gästinlägg.

 

December
I december blev det också rätt få inlägg och de flesta handlade om jul. Dessutom bidrog Karin med två gästinlägg och Oskar med ett.


Frekvensen på inlägg har varit lägre i år jämfört med andra år men å andra sidan har jag bloggat regelbundet sedan 2006 och det måste ju vara värt något!
Det har därför varit kul (och skönt att kunna publicera något på bloggen när min blogglust sinat) att erbjuda gästinlägg från Oskar och Karin under året. Tack till er bägge!

Har du förslag på gästinlägg så får du gärna höra av dig till mig på antianki@gmail.com

Hur har ditt 2011 varit?

God jul!

Köpstoppsbloggen tar lite julledigt! Jag ska passa på att umgås med nära och kära, äta lite god julmat och ta långa promenader i det förhoppningsvis vackra vädret.

Gästinlägg: Vardagsvanor: Att välja hur jag gör och tänker

Här kommer en fristående fortsättning på Karins gästinlägg från förra veckan.


Jag har ju tidigare berättat om en äldre man som inspirerat till bra vardagsvanor. Om vi träffas och är ute i det lilla samhälle där han bor så skulle vi självklart inte fika ute ”på stan”. Det är inte att tänka på då det ju finns kaffe hemma. Jag bor i Göteborg som verkligen är en kafétät stad. Alla fikar, men mest unga. Många fikar ofta. Det har blivit ett sätt att umgås på.
Jag gillar verkligen att fika! Jag gillar kaffe, kakor, mackor och stämningen på mysiga kaféer. Men jag har valt att bara fika ibland. Jag vill att det skall fortsätta att vara speciellt att dricka en kopp cappuccino. Jag vill inte att det skall bli vardag och skulle aldrig drömma om att stressdricka take-away-kaffe i pappmugg gåendes. Jag vill att kafébesöket skall stå för något speciellt som att man firar något eller att man träffar några speciella personer som man inte träffar varje dag.
Den ekonomiska aspekten är inte oviktig heller. Ett sätt att göra vanliga saker speciella kan ju vara att vara återhållsam med dem som i kaféexemplet ovan. Ett annat kan vara att ladda dem med betydelse/magi.
När barnen var små gjorde vi ibland utflykter till Högsta Berget. Det är en stor sten (kanske som högst 3 meter) som ligger vid en liten obadbar sjö med en knapp kilometer gångväg runt, i en liten skog mellan två villaområden. Inget speciellt alls egentligen. Vi packade ner fika i ryggsäckar och traskade iväg för att avnjuta denna på vår speciella plats. Eftersom vi satt så högt (!) och det var lite farligt fick man vara försiktig, men det var det värt med tanke på utsikten…
Som ni märker försökte jag göra något speciellt av något ganska trivialt. Jag frågade den nu vuxna dottern vad hon mindes av utflykterna till Högsta Berget. Jo, hon mindes dem som att vi alla skulle ut på äventyr!
Livet blir mycket vad vi gör det till. En klyscha som vi alla har hört. Det stämmer ibland, upplevs verkligen inte stämma när vi drabbas av sjukdom, död eller andra katastrofer. Samtidigt vet jag att  det ju gäller även då men är förstås otroligt svårt att tillämpa. Men alla andra dagar när vi bara lever på i vår vardag - då kan vi göra val som betyder något i det stora eller lilla: välja lunchlåda eller dyr utelunch, tycka den skruttiga Volvon är okej eller svära över att den inte är en BMW, göra en sten till ett berg och njuta eller förbanna att man inte har råd att bo vid havet och dagligen sitta på riktiga berg…

Vilka är dina vardagsval? 

Karin

Gästinlägg: Bankbluffen

Bild:  Vectorportal, Vectorportal.com

Dagens inlägg är skrivet av Oskar som gästbloggar regelbundet på Köpstoppsbloggen. Idag handlar det om banker! Hur ska man tänka när man väljer bank/banker? Ju fler dess bättre eller lokalt före globalt?

Bankbluffen heter en bok utgiven 2009 skriven av Joel Dahlberg, till vardags journalist på affärssiten e24.se. Det är på många sätt en jättebra bok då den avslöjar alla bankens trix för att lura av vanligt folk på massor med pengar för mediokra eller i vissa fall riktigt dåliga produkter. Jag skulle dock inte rekomendera att läsa boken för någon som inte har ett väldigt starkt intresse för det är mycket grafer, tabeller och procentsatser och egentligen är poängerna ganska enkla så jag ska försöka sammanfatta dem i några få punkter

Rådgivare/Säljare –Banken har ofta personal som kallas för rådgivare, dessa är dock bankens säljare och har som främsta uppdrag att hjälpa banken att tjäna så mycket pengar som möjligt. De säljer in mediokra eller dåliga produkter till kunderna (några exempel nedan) bara för att dessa produkter är de som banken tjänar mest pengar på. De rekommenderar nästa aldrig direktägande i aktier, indexfonder eller amortering på lån.
Kort - banken tjänar mycket på kort, de tar många gånger först betalt av kunden för att ge ut ett kort och sedan av handlarna för varje transaktion. Mest tjänar de på kreditkorten (1,2% på varje transaktion), det är också därför de säljer in dessa så hårt. Små nichbanker erbjuder ofta gratis kort och i vissa fall (tex OKQ8 Bank) erbjuder man även kontant bonus på allt som handlas, detta gör aldrig storbankerna för de verkar känna sig säkra på att kunderna kommer stanna trots dyr och dålig service.

Komplexa produkter – Aktieindex obligationer, Fond i fond, ränteförsäkring etc. Banken säljer ofta in onödigt komplexa produkter då de med hjälp av dessa kan tjäna mer pengar samt ’lura’ kunderna mer då dessa inte förstår vad de köper. Fond i Fond tex. där man säljer fonder som investera i andra fonder, alltså kan man ta avgifter i två steg för samma förvaltning. Aktiefonder – Storbankerna driver de flesta av sina populäraste fonder så att deras profil matchar aktie index väldigt nära, de tar dock betalt för aktiv förvaltning. En ren indexfond är billig men följer index, en aktivt förvaltad fond är dyrare men ger åtminstone chans till bättre avkastning. Storbankerna har lyckats kombinera de två genom att ta betalt för en aktivt förvaltad fond medan det i praktiken är en indexfond de säljer. Det kan röra sig om någon 1% i högre avgift per år men blir stora pengar över tid.

Räntefonder – Räntefonder ger oftast låg men säker avkastning. Eftersom avkastningen är låg är det av yttersta vikt med låga avgifter men de som erbjuds av storbankerna har ofta relativt höga avgifter och ger knappt en avkastning som matchar inflationen

Bolån – Bankens största kassa ko är bolån och därför är banken intresserad av varje hundradels procent extra de kan få ut i räntemarginal de sätter den officiella räntan högre än vad som är befogat och vissa kunder accepterar den rakt av, andra förhandlar och får en lite bättre ränta. Banken rekommenderar sällan att man ska amortera som sparform utan säljer istället in fonder till spararen då kan de tjäna pengar både på räntan och fond avgiften. Allra sämst är detta om man köper korta räntefonder då dessa alltid har sämre avkastning än bolåneräntan.

Det enda vi kan göra som konsumenter och kunder är att byta bank, utmana de stora och välja de mindre eller välja att utnyttja den service som är bra hos en bank men inte lyssna på deras råd när det gäller den privata ekonomin. Hur som helst ligger vi i startgroparna för att byta från en av sveriges största banken till en mindre.

Vad har ni gjort, eller vad tänker ni om detta.

Julklappstips i sista minuten!

Har du fixat alla julklappar än? Om du fortfarande har julklappar kvar att ordna kanske du ska tänka i nya banor. Varför inte strunta i julklapparna helt och hållet? Går det inte att bortse från presenter så tänk i nya banor. Här kommer några tips:


Ätbarthembakt bröd eller kakor
hemgjort godis - min granne gör t. ex fantastiskt god chokladkola....

Drickbart
Te, någon färdig blandning eller varför inte skapa en egen julig mix?
Chai Latte MixEtt gott ekologiskt vin eller öl

Användbart & praktiskt
Eliq, visualiserar elförbrukningen i ditt hem
Ryggsäck på nyckelknippan, skippa plastpåsen när du handlar
Hjälmskydd med lås, låser fast din cykelhjälm och skyddar saden
Gästhanduk från Växbo lin


Pysslat
Fotoförstoring
Ge bort något stickat eller ännu bättre - lär någon att sticka eller virka
En personlig receptsamling

BarnPrylar som uppmanar till utomhuskul
Leksaker som lär barnen om miljö och återvinning
Medlemskap i Fältbiologerna eller Friluftsfrämjandet
Fler tips här

Upplevelser som räcker lite längreScience pass från Universeum el motsvarande
Årskort till Göteborgs museer el motsvarande
Presentkort på något studieförbund eller en föreläsningsserie
Tidningsprenumeration, bl. a Kloka hem har ett trevligt julerbjudande
Biobiljetter - hos mindre biografer kan du ge bort presentkort eller medlemsskap
En spellista på Spotify - den nya tidens blandband
Teaterbiljetter
Danslektioner

Jag gör som Ernst!

Jag gör som Ernst i år. Jag satsar på ätbart eller i alla fall komposterbart pynt och gör julmys på ett kick. Ikväll ska vi baka och dekorera pepparkakor och om det hinns med - några mer eller mindre traditionella pyntänglar.

– En gran kräver en del jobb. Ett lättare, men lika bra alternativ är att fösa ner granris i ett höganäskrus. Ta sedan blompinnar och sätt röda äpplen i dem. Tillsammans med granriset och en ljusslinga blir det väldigt fint. 

Efter den senaste stormen ligger det drivor av granruskor i trädgården, det är bara att tacka och ta emot. En och annan kotte kan man nog hitta också.

- Lägg Ingrid Marie-äpplen i en stor skål, bryt några grangrenar och lägg dem i äppelskålen.

Eftersom våra barn är förhållandevis tandlösa för tillfället så satsar vi på mer ätvänliga apelsiner och mandariner i år. En annan stor fördel med den här typen av julpynt är att det inte är så mycket att plocka bort om man som jag vill städa bort  julen redan till nyår.

Alternativ julgran

Bild: med tillstånd från Wilma & friends

Nu har vi firat dotterns födelsedag färdig och det är dags att börja julpynta.
Förra året hittade jag den här häftiga julgranskulemobilen på bloggen Not Martha. Jag blev så inspirerad att jag planerade att skapa en egen variant men som med så mycket annat kring jul så hanns det inte med. Istället blev det vår sedvanliga plastgran som plockades fram.

 En annan kul variant på gran är Wilma & friends plattgran, pefekt för den trångbodde.

Ska du ha gran i år?

Gästinlägg: Vardagsvanor: fetma, groddar, balans och pengar

 

Så här i juletider är det lätt att all sans och balans försvinner, både vad det gäller mat och ekonomi. Här kommer ett gästinlägg från Karin som regelbundet gästbloggar om allt från resor till mat och kläder.

En mig närstående nu äldre man har många gånger retat gallfeber på mig genom sitt sätt att vara. Men jag har också insett att han på många vis är en förebild. Till exempel har han alltid haft en bra balans mellan ansträngning och vila. När han snickrar/målar/ gräver etc så gör han det engagerat i 1-2 timmar. Sen vilar han. Då sätter han sig vid datorn eller med en bok i 1-2 timmar. Sen går han igång med det fysiska arbetet igen. Så håller han på, lugnt och metodiskt till arbetet är färdigt. Det blir klart i rimlig tid, han gör sällan fel för att han är för trött och han får aldrig ont i kroppen! Som sjukgymnast har jag träffat otaliga patienter med tennisarmbåge, ont i ryggen eller knäna för att man intensivt ägnat sig åt något som man normalt aldrig gör och naturligtvis överbelastat sig. Någon som känner igen sig?? (jag gör det tyvärr).
I många år har han ägnat sig åt att grodda och varje kväll äter han en stor tallrik sallad där huvudbeståndsdelen är olika groddar. Han har tillverkat groddburkar själv genom att borra små hål i botten på billiga plastkrukor. Han täcker dem med ett porslinsfat och sköljer morgon och kväll. Det tar inte många minuter per dag och kostar inte många kronor heller. Jag groddar också men i perioder. Nu har denna period hållit i sig i snart två år så man får väl kalla det en vana.  Jag har alltså också alltid ekologiska, närproducerade och nyskördade grönsaker att tillgå för en mycket billig peng och det kan jag tacka inspirationen från denna man för.
Man pratar ju om att det är socioekonomiska faktorer som delvis ligger bakom problemet med fetma/övervikt idag. Förr var fetma ett tecken på pengar och hög klass (man hade råd att äta sig mätt) idag betyder fetma avsaknad av pengar och låg klass: man är hänvisad till den billiga skräpmaten. Jag kan inte hålla med om detta. Morötter, kål, potatis, bönor, havregryn och groddar mm är jättebilligt! Detta blir man inte tjock av att äta. Vatten är billigare än läsk. Havregrynsgröt billigare än söt yoghurt. Men skall man leva billigt, nyttigt och inte bli tjock så kräver det förstås tid. För det tar ju tid att laga till råvaror och att prioritera att laga mat från grunden verkar nedprioriterat idag med tanke på alla snabbmatskedjor, lunchmatställen och affärernas ökade utbud av färdigmat i färsk och fryst form.
Jag jobbar på ett sjukhus och har tillgång till en lunchmatsal där dagens lunch kostar 70 kr ca. Då ingår salladsbord, dryck, bröd och kaffe eller te. (Med rabatt och att jag inte äter i matsalen utan tar med mig maten kostar det 55 kr). Det är helt okej mat men absolut inte värt priset. En dag räknade jag ut vad den lunchlåda med rester kompletterade med en morot, en halv tomat och lite groddar kostade: ca 15 kr. Skillnaden mot 70 kronorsexemplet blir 55 kr ggr ca 300 arbetsdagar= 16500 kr på ett år. Dom pengarna kan man ha mycket roligt för. Det är absolut värt tiden i köket! (Men som jag skrivit om tidigare så är det inte bara jag som står i köket. Förutsättningen för att matlagningen i vår familj skall fungera är att alla i familjen ansvarar för matlagning olika dagar).

Jag är helt inne på Karins linje, ska jag "äta upp" mina pengar föredrar jag att göra något lite extra. Dessutom njuter jag desto mer när jag väl äter på restaurang.

Juligt - otraditionella pyntänglar

 Jag väntar fortfarande på att julkänslan ska infinna sig...I vår familj tar vi inte fram julpyntet, vare sig granar eller annat, förrän efter Lillasysters födelsedag som infaller veckan före jul. Däremot brukar vi ha lite adventspynt. Har man barn brukar man få hem pynt så att det räcker och blir över men det kan vara roligt att göra något nytt också.

Enkelt julgranspynt i gammaldags stil kan du göra av sockerglasyr och bokmärken.

Det här behöver du:


1 äggvita
2 3/4 dl florsocker
1/2 tesked ättiksprit
Smörpapper eller bakplåtspapper
Tråd och bokmärken


Så här gör du:
Lägg bokmärket på smörpapper och rita en cirkel cirka 2 cm utanför. Ta bort bokmärket och lägg en dubbeltråd till upphängning.Vispa äggvitan med florsockret och ättikspriten så att det blir en riktigt trögflytande smet. Häll över smeten i en sprits eller pappersstrut och spritsa i mitten av cirkeln, lägg på bokmärket och spritsa sedan en ram runt om. Se till att tråden täcks ordentligt. Låt medaljongerna torka ordentligt innan du lossar dem från pappret.

Här är några roliga varianter om man inte vill ha änglar som motiv, ekologiska hjältinnor,  Twilight eller Dynasty kanske? Seriefigurer går nog hem hos barnen.

Bokonsdag:(Omöjliga livsttilar)

Det är svårt att undgå budskapet om att miljön är hotad och att vi alla har ansvar för att lösa problemen. I boken (O)möjliga livsstilar diskuteras olika innebörder av ansvarsförskjutningar, från stat till individ, som skett till följd av pågående individualiserings- och globaliseringsprocesser. 

Idag recenserar jag en bok som diskuterar olika samhällsvetenskapliga perspektiv och individualiserat miljöansvar. Den handlar om hur vi genom massmedier, informationskampanjer och reklam uppmanas att ändra våra vardagsliv och inte minst vår konsumtion i miljövänlig riktning - hur miljöfrågan har blivit en livsstilfråga.

Den här boken är förhållandevis tunn men tar ändå ett ganska brett grepp på vad som egentligen är ett miljöproblem, diskuterar miljöpolitik och hur fokus miljöfrågor flyttats från naturskydd till livstilspolitik. Parallellt med fokus på hållbar utveckling har även individen och dens ansvar för miljön kommit att bli allt viktigare. Man har gått från att kritisera den omiljövänliga produktionen till att lyfta fram den miljövänliga konsumtionen.
Boken diskuterar även globalisering och indivudualisering, två processer som verkar gå hand i hand. 

Trots allt tal om hållbar utveckling verkar en västerlänsk livsstil i grunden upprätthålla ett ohållbart system med överkonsumtion och exploatering av jordens resurser.Varför är det så svårt att förändra samhället  i mer miljövänlig riktning när de flesta verkar vara överens om att det är viktigt?

Ett annat intressant kapitel var det som handlar om livsstilsexperiment och alternativa sätt att leva, hur man genom att minska valsitutioner genom att t. ex dra ner på sin konsumtion eller välja bort att använda livsmedlesbutiker. De personer som beskrivs är Colin Beavan, även känd som No Impact Man, Vanessa Farquharson som ändrade en sak om dagen i mer miljövänlig riktning under ett år samt "Matti Virtanen" i Helsingfors som lever som freegan. De tre exemplen visar hur man kan bryta mot rådande normer i samhället och hur det omfattas av omgivningen.


Så mycket böcker, så lite tid...
Jag tyckte att det var kul att titta litteraturförteckningen också, där hittar man allt från Walden till den gamla klassikern "Handla miljövänligt" från 1988 och Elin Wägners Väckarkklocka. Jag blev också sugen på att läsa Daniel Millers A theory of shopping och Sleeping Naked Is Green: How an Eco-Cynic Unplugged Her Fridge, Sold Her Car, and Found Love in 366 Days av Vanessa Farquharson.

Om författarna
Ylva Uggla är docent och biträdande lektor i sociologi. Hon disputerade 2002 på avhandlingen Environmental Politics and the Enchantment of Modernity. Mercury and Radioactive Waste Disposal in Sweden. Därefter har hon arbetat med forskning om miljöpolitik, reglering och riskhantering.
Linda Soneryd är filosofie doktor (Örebro, 2002) och docent (Stockholm, 2008) i sociologi. Mellan 2003 och 2011 var hon verksam på Score (Stockholm Centre for Organizational Research) som forskare och under några år som forskningsledare och biträdande föreståndare.

Swoppa mer i jul

Bild: paparutzi

Bytt är bytt och kommer aldrig tillbaka.

Det har blivit allt vanligare att byta prylar (och tjänster) med varandra, varför inte passa på att byta lite så här innan jul?  Här är några idéer på saker som kan bytas innan jul

• juklappspapper (bra om du har tröttnat på de 7 rullarna du fyndande på förrförra årets januarirea)
• julpynt ( kan vara både köpta eller pysslade)
• urvuxna tomtekläder och lucialinnen
• julkakor (alla tar med 1-2 sorter så att det räcker till flera) - fler tips här
• julpyssel  - kanske har du färdiga pysselkit liggandesom du aldrig påbörjat
• julkort
• julgodis (skicka gärna med receptet också?
• julbak (knäcke, vört eller liknande)

Efter jul
Fick du presentkort till affärer du inte brukar handla hos eller andra julklappar som inte riktigt vad sådant du hade önskat dig? Varför inte ordna en mellandagsswap med vänner och bekanta? Bättre att sakerna kommer till användning än att de blir liggande i garderoben.

Små barn – kraftfulla konsumenter

Bild: Indiana Stan


Barn och konsumtion är alltid ett intressant ämne. I februari i år bloggade jag  t. ex om dokumentären Köpgalna barn (en något missvisande titel då den heter Consuming kids i original), som du kan se här.
Hur stort inflytande har barn egentligen på sina föräldrars plånböcker? Större än vi vill erkänna förmodligen. Medvetenheten hos barn kryper allt längre ned i åldrarna, jag märkte själv en enorm skillnad när mina barn började skolan. Barn har den senaste tiden allt mer kommit att uppmärksammas som aktiva och kraftfulla konsumenter, något som egentligen inte förvånar om man tänker på att:

• Dagens svenska barn har mer pengar att röra sig med och köper mer än tidigare generationer.
• De blir aktiva konsumenter i allt yngre åldrar.
• De möter allt mer subtila reklammeddelanden i sin vardag.
• De har mer inflytande på föräldrarnas konsumtion än någonsin tidigare.

Erika Lundby är doktorand inom socialt arbete på Linnéuniversitet i Kalmar. Hon forskar framförallt om barns konsumtion. Hennes avhandling behandlar barns relationer i förhållande till ekonomiska resurser och konsumtion.Som ett led i avhandlings­arbetet har hon sammanställt vad forskningen hittills visat om 7- till 12-åringars konsumtion (se under mer). Hon har även intervjuat nioåringar och kommit fram till att hos dem används konsumtion för att behålla platsen i gemenskapen, i gänget. Här kan jag se ett problem om barnen inte har ekonomiska möjligheter (eller föräldrar som vill lägga pengarna på sånt) att hänga med i kamraternas köpvanor. När ska barnen få mobiltelefoner t. ex.

När barnen blir något äldre, i 10-12 åldern blir de intressant nog mer skeptiska till reklambudskap. Det är något jag ser fram emot! Mina 7 & 8-åringar verkar gå på precis vad som helst och har väldigt svårt att skilja på reklambudskap och fakta.

Mer
Ont om pengar – det vet barnen om
Kunskapsöversikt över barns konsumtionsmönster av Erika Lundby (Växjö universitet, 2008)
Det kostar på att vara tonåring

London calling

Första veckan i december har varit intensiv som vanligt. De två senaste åren har jag varit på en stor konferens i London. Det är långa konferensdagar och sociala aktiviteter varje kväll men väldigt väldigt roligt och intressant! Det blev även ett tillfälle att återknyta bekantskapen med några av mina cykelkompisar från Cycling for libraries som också var på konferensen.

På torsdagen efter att konferensen slutat tog jag tunnelbanan till St Pauls för att promenera vidare till Tate Modern. Gångstråket passerade precis förbi Occupy Londons tältläger så jag passade på att ta mig en titt. Det verkade ganska lugnt, kanske var det på grund av regnet.

Lyckliga britter trots allt
På tnnelbanan hittade jag ett nummer av the Evening standard där jag hittade en intressant artikel om att britterna är rätt nöjda med tillvaron. I den tredje största lyckoundersökningen någonsin i Storbritannien konstateras att britterna är förhållandevis lyckliga och nöjda med sina liv trots den ekonomiska oron. Man talar t.o.m om en "Blitz spirit", dvs att människor koncentrerar sig på vad som faktiskt är bra i deras liv, familj och vänner snarare huruvida de har råd att åka på en semester. Men undersökningen gjordes i april så forskare varnar för att det fina aprilvädret och det kungliga bröllopet kan ha gjort de tillfrågade extra glada ;-)

Filmlördag: What would Jesus Buy?

Idag ordnar Effekt filmvisning i Stockholm men har du inte möjlighet att ta dig dit kan du alltid titta hemma! Ett bra sätt att spendera en köpfri dag!

Texten nedan är en återpublicering av ett inlägg från januari 2008 då jag bloggade om Rev. (Reverend) Billy.

SvD har idag ett långt reportage om Rev. (Reverend) Billy, eller Bill Talen som han egentligen heter, och hans Church of Stop Shopping. Rev Billy brukar vara särskilt aktiv kring Not Buying Day och det har hänt mer än en gång att han har fått åka i finkan.

Man har även intervjuat Anna-Sara Malmgren, 31-årig svensk filosofidoktorand som bott i USA i sju år och som är tenor i Rev Billys gospelkör The Stop Shopping Choir. Rev Billy och hans antishoppingkyrka är just nu aktuella i filmen What would jesus Buy?. Bakolm filmen står Morgan Spurlock, känd för sitt projekt, Super Size Me, där han bara åt McDonalds mat i 30 dagar.

What would Jesus Buy syftar naturligtvis på den (i USA välkända) ramsan What would Jesus do (WWJD)?

Mer!

Rev. Billys blogg

Newsweek:Business: What Would Jesus Buy?
Why this man hates Starbucks: Coffee talk with Reverend Billy

Radiointervju med Rev Billy (+ transcript)

Gästinlägg: Tankar kring livsstilsinflation, vad det är och hur den kan motverkas!

Bild:  willytronics

Här kommer ett nytt gästinlägg från Oskar! Den här gången handlar det om livsstilsinflation något som jag själv funderar på ganska ofta.

Har tidigare i andra inlägg pratat om livsstilsinflation nu tänkte jag berätta om min definition, samt hur jag tror att man bäst motverkar denna. I USA kallas detta ibland för Lifestyle creep vilket på vissa sätt kanske är ett bättre begrepp eftersom det handlar om en gradvis tillvänjning vid ett liv med större materiell välfärd men som inte ger större tillfredställelse.

Det handlar många gånger om de små förändringarna när vi får bättre ekonomiska förutsättningar (för de flesta höjd lön eller sänkt skatt, ränta eller övriga kostnader) så börjar vi också omedvetet att dra på oss nya högre kostnader för att matcha denna förbättring. Motsatsen till livsstilsinflation är inte nödvändigtvis att konsumera mindre, det är att medvetet konsumera det som man mest uppskattar. Samma inköp kan för
en person vara livsstilsinflation och för en annan vara noga genomtänkt konsumtion. För den som älskar att gå på café är några besök i veckan en mycket uppskattad del av livet men för den som bara vill ha en kopp kaffe och köper denna ute är detta en mycket kostsam vana som inte bidrar till ökad tillfredställelse utan bara till ett mindre bankkonto.

Att motverka livsstilsinflation handlar om att medvetet välja det som betyder mest för en så att de ökade ekonomiska möjligheterna omsätts i ökad tillfredställelse, för vissa kan detta handla om trygghet in form av ett högre sparande eller lägre skulder, för någon som är intresserad av resor, bilar, mode, musik, miljö, litteratur eller mat kan en extra slant inom det specifika intresseområdet bidra till stor tillfredställelse.

Ett bra sätt att motverka livsstilsinflation är att budgetera sin privatekonomi, då vet man hur mycket som vanligtvis läggs på boende, transporter, kommunikation, mat, kläder etc. Om inkomsterna ökar så ökar inte automatiskt budgeten för t ex mat utan de första månaderna blir det helt enkelt lite mer pengar över, sen kan man fundera över vad man vill göra med dessa? Vill man spendera mer pengar på mat, skulle vi
uppskatta att gå ut och äta lite oftare, eller skulle vi uppskatta en ny bil högre, eller en resa, en miljö investering i hemmet eller skulle det ge sinnesfrid att amortera lite mer på bostadslånet? Oavsätt vad man tar för beslut efter en sådan analys så rör det sig inte längre om livsstilsinflation utan om ett medvetet val som kan öka tillfredställelsen med det egna livet.

Detta på det personliga planet, men vi drabbas också av en livsstilsinflation som drivs av samhällsutvecklingen. En familj som idag skulle leva med samma materiella standard som medelsvensson gjorde i början av 80-talet skulle sannolikt uppfattas som fattig. Jag växte upp på 80-talet och inte var det så farligt fattigt för medelsvensson på den tiden, men det är klart vi hade ju varken internet, dator, mobiltelefon, platt TV, Video, DVD eller TV spel dessutom hade alla jag kände ”bara” en bil per familj. Hur skulle du uppfatta en person som hade ett bra boende, kläder, mat etc. men saknade ovanstående saker? Lite udda?..Ingen dator...ingen
mobiltelefon?

Ni som läser, hur ser ni på detta? Vad har ni gjort eller inte gjort för att motverka livsstilsinflation i era liv? Ser fram emot många kommentarer!

Bokonsdag: Stefans Lilla Gröna

Bild: från Bokmässan 2010

Först vill jag hälsa alla nytillkomna läsare från Sveriges Natur välkomna. Kul att ni har hittat hit!

Den här boken såg jag på Bokmässan förra året och häromdagen dök den upp på mitt bibliotek. När jag var tonåring lyssnade jag i perioder mycket på Stefan Sundström så jag såg fram emot att åter stifta bekantskap med honom.

I boken Stefans lilla gröna får man följa med sångaren och låtskrivaren ut i hans trådgård. Han berättar om hur han, steg för steg, försöker göra sin egen mat och försöker leva lite mer som man lär helt enkelt.
Det handlar om allt från surmört och egenodlat snus, till kompostglädje eller hur man odlar med mycket kärlek. Stefan försöker bli oberoende även om han vet att det inte går fullt ut.Men han gillar känslan av att kunan gå förbi Liedl och säga att han inte vill ha deras tomater, att han har egna hemma (som förmodligen är mycket godare dessutom)

Det är är ingen traditionell trädgårds- eller odlingsbok eller självförsörjningsbok för den delen. Den handlar visserligen om glädjen i att odla sig egen mat och det bjuds på en hel del odlingstips (varva palsternackor och rädisor) men även om inspirerande personer, lyckan i att vara förälder och hur man kan försöka att skapa sig ett bra liv som inte nödvändigtvis har med konsumtion att göra.
Som kompostfantast gillade jag verkligen kapitlet om kompostering.Men trots att jag inte äter kött var kapitlen om får och höns, hur man slaktar och tar tillvara det  mesta av köttet ändå väldigt underhållande. Kanske har det något med Stefans befriande berättarstil att göra. Även bilderna i boken är fantastiska, inga glossiga, stylade bilder som man kan hitta i vissa kokböcker utan härliga, livsbejakande bilder.

Glöm inte att läsa slutklämmen, där Stefan skriver om "hur man kan leva någotsånär gott i utanförskap", vare sig den är självvald eller påtvingad. Ett sätt att börja är att ta makten - och varför inte börja med att ta makten över vår middagsmat. 

Vill du har mer av Stefan? Nyligen kom han ut med Stefans lilla röda, hans tredje samling med tidigare publicerade texter.

Matmåndag: Smaka på Västsverige

Smaka på Västsverige satsar på regional måltidsturism och vill lyfta fram det allra bästa i Västsverige. Västsvenska Turistrådets kvalitetscertifiering Västsvensk Mersmak har tillsammans med Lokalproducerat i Väst tagit fram en guide till det bästa inom måltidsupplevelser i Västsverige. Jag tycker att det är ett intressant turistkoncept som borde passa både utländska turister som de som vill semestra på hemmaplan.
På webbsidan kan man även följa Maria Zihammou, frilansjournalist, matälskare och kock som spanar & spånar om allt möjligt i matsvängen. Så här års handlar det om rök fisk.

Några av måltidsupplevelserna har jag besökt genom åren som Bjertorps slott, Vatten som ligger i anlsutning till Akvarellmuseet i Skärhamn & Gunnebo kaffehus. Samtliga rekommenderas varmt! Kanske ett bra julklappsupplevelsetips?!

Arkitektfredag: kyrka i returmaterial

Bild: thejanner

– Världens resurser är inte oändliga och vi måste hushålla med de gåvor vi fått av Gud. I vidare bemärkelse är det också ett utropstecken att även de människor som vi ser ner på och föraktar är värdefulla i Guds ögon, säger kyrkoherde Anders Roos.

Det byggs inte så många kyrkor nuförtiden, det är vanliga att man river gamla kyrkobyggnader men i  december förra året invigdes Turebergskyrkan som ligger brevid Sollentuna Centrum. Kyrkan har placerats mitt i den kommersiella verkligheten i Sollentuna centrum - ett stor köpcentrum. Kyrkan är byggd av glas och betong med ett grönskande tak av sedum  och inredningen är skapad av spillvirke och returmaterial. Arkitekten bakom bygget är Helena Tallius Myhrman




Bild: thejanner

Det mesta i det runda kyrkorummet är tillverkat av returmaterial. Till altare, dopfunt och det väggfasta orgelskåpet har konstnären Finn Ahlgren (1 del av designerduon Godspeed) använt spillvirke. Allt har hastigt spikats ihop som ett lappverk. Återvunna bildskärmar har blivit nattvardskärl. Istället för fasta klassiska kyrkbänkarna har man köpt in Alexander Lerviks stol Rib tillverkad hållbar filt. På så sätt får man även en flexibel möblering. Stolen är även Svanenmärkt.
Mässkläderna har församlingsbor sytt i material som man ska kunna slänga in i tvättmaskinen. Här handlar det inte om dräkter för evigheten utan om arbetskläder som får användas så länge de håller och sedan slängas.Applikationerna på mässhakarna bygger på idéer och bilder som församlingsmedlemmar har föreslagit. Hjärtat och elden på den röda mässhaken, som används på martyr- och apostladagar och under pingsten, bygger till exempel på ett förslag som församlingens ungdomsgrupp kom fram med.



Mer
Godspeed - Skräpmöbelmästare
Broschyr om kyrkan

Gästinlägg: Hur säkra är dina prognoser om framtiden?

Bild: lensfodder

 Här kommer ett nytt gästinlägg från Oskar!

Hur säker är du på vad som ska hända i framtiden? Varför behöver du en buffert och hur stor bör den vara?

En sak som slår mig när jag dagligen ser i media hur svenskarna ständigt lånar mer pengar (ökningstakten har minskat de senaste kvartalen men vi sätter oss fortfarande i mer skuld hela tiden) och hur många har små eller inga buffertar för oförutsedda utgifter så tänker jag att de måste veta betydligt mer om framtiden än vad jag vet som känner sig tillräckligt trygga med att inteckna flera framtida årslöner i ett lån till banken och dessutom leva utan några ekonomiska marginaler. Dessa personer måste vara stensäkra på vad de kommer att tjäna de närmaste åren, hur kostnaderna kommer att utvecklas och att de aldrig kommer att bli sjuka eller arbetslösa?
Men är det verkligen så? Räntorna har under de senaste 5 åren gått från 2% till 6% åter ner till 2% och just nu ligger den rörliga räntan på mellan 4-5% för ett bostadslån, detta är något med stor påverkan på mångas privatekonomi. Det är också något som enskilda personer har mycket liten påverkan på. Under slutet av 2008 och början av 2009 var det många som blev av med jobbet i Sverige och inga andra än Arbetsförmedlingen sökte nytt folk. Många blir sjuka. Under de senaste kalla vintrarna har elpriset skjutit i höjden samtidigt som elförbrukningen för många har varit flerdubbelt högre än vanligt. Allt detta är exempel på saker som vi har liten möjlighet att själva påverka och som har stor effekt på vår framtida ekonomi. Vet inte hur andra budgeterar sin privatekonomi men jag har en detaljerad budget ett år framåt och simulering ytterligare 3-5 år och trots denna genomtänkta och detaljerade budget händer det ofta att vi får översakningar på flera 10 000-tals kr. Den som inte har en ekonomisk plan tar dock vanligtvis mer stryk av en negativ överraskning då man inte sällan måste låna för att täcka upp skadan och sedan får betala ränta. Det är också troligt att de positiva överraskningarna (en högre lön, bonus lägre kostnader än tidigare etc.) bara försvinner i det stora svarta hål som kallas konsumtion.
Vad jag egentligen säger är att alla behöver ett sparande för oförutsedda händelser och en ekonomisk plan. Hur ska man då gå tillväga mitt tips är att ta en rejäl titt på din ekonomiska risk. Hur säkert är ditt jobb (verkligen…), hur bor du, bostadsrätt, villa eller hyresrätt? Hur stora lån har ni (om ni bor i bostadsrätt skall även föreningens lån tas med för att ge en korrekt bild). Har ni barn, har ni bilar, fritidshus, båt etc. Var och en av dessa faktorer påverkar ditt behov av en ekonomisk buffert, jag ska ge två extrem exempel.

Exempel 1: Kalle är ogift 28år, har ingen bil, bor i en liten hyresrätt, inga barn, han har dessutom ett relativt säkert jobb som ger en bra inkomst 28 000 före skatt. Kalle behöver en liten buffert kanske 20 000 kr på ett konto för att täcka oförutsedda utgifter men inte mer. Kalle ska självklart spara ytterligare i sin situation men detta för att ge sitt framtida jag bättre möjligheter att utvecklas inte för att säkra sin nuvarande situation.

Exempel 2: Lasse och Lisa är gifta 35 och 37 år båda jobbar inom banksektorn Lasse tjänar 40 000 kr och Lotta 42 000 före skatt. De bor i en villa utanför storstaden med ett värde på 5 miljoner varav 4 är lånade. De har även en segelbåt som är värd 1 miljon och belånad till 80 %. Villan som är från de förra sekelskiftet är vackert renoverad men har en del av de små problem som äldre hus ofta har och behöver löpande underhåll, uppvärmningen är en modern värmepump.
De har även två bilar båda är av nyare modell och finansierade via bilhandlaren med tillhörande månadsbetalningar. De kör relativt mycket då de jobbar i staden och bor en bit utanför, de kör även de två barnen 7 och 9 år till skolan och fritidsaktiviteter.
För Lasse och Lisa kommer behövas en mycket större buffert, en förändring av räntan med ett par procent påverkar familjens ekonomi med betydande belopp, en förändring av elpriset påverkar uppvärmningskostnad på huset som lätt kan fördubblas jämfört med tidigare år. Båda bilarna är visserligen nya men kan ändå behöva nya däck, service och reparationer och avbetalningarna ska göras varje månad. Taket på huset kanske börjar läcka efter en hård vinter, dags att byta. Båten kostar pengar kanske rasar motorn och måste renoveras. Lasse och Lisa behöver sannolikt uppåt 500 000kr för att kunna känna sig trygga med att kunna hantera en negativ överraskning. Utöver sina 500 000 vill de ju säkert också precis som Kalle ha lite pengar sparade som kan förgylla vardagen för sina framtida jag.

Detta är som sagt kanske två extrem exempel men visar ett tillvägagångssätt som alla kan tillämpa, bedöm din risk och bestäm din buffert där efter.

Hur tror ni att det ser ut? Hur många tror ni att det är som kan hantera de flesta av livets överraskningar utan att behöva sälja hus, bilar eller gå till banker med mössan i hand? Har ni gjort er analys?

Ungas konsumtion – mer än hälften struntar i miljön

Bild: elycefeliz

Miljö och etik är det minsta ungdomar tänker på när de handlar. Det visar en ny rapport från Konsumentverket. Myndigheten har frågat tusen ungdomar om deras konsumtionsvanor. Mer än hälften svarar att de sällan eller aldrig tar hänsyn till miljö- eller etikaspekter.

För att få veta mer om ungdomars konsumtionsvanor har Konsumentverket låtit göra en studie om hur det är att vara ung konsument i Sverige i dag. Drygt 1 000 ungdomar i åldern 15 till 17 år har tillfrågats om vad de köper samt hur och varför. Frågorna har även kretsat kring hur mycket pengar man har till konsumtion. Resultatet visar att ungdomarna är aktiva konsumenter inom en rad olika köpområden. 90 procent hade handlat kläder och skor under de senaste tre månaderna. Men trots att ungdomar tänker mycket på pris och kvalitet så är det relativt få som väljer att klaga eller lämna tillbaka en vara när de är missnöjda.
Det är också ovanligt att de tänker på vilka konsekvenser som deras köp medför på människor, djur och natur. Det är bara cirka 10 procent som alltid eller ofta tar hänsyn till miljöpåverkan eller etisk påverkan när de står inför ett köp.

Ladda ner rapporten
Hur handlar unga? En studie om ungas konsumtion 2011 (2391 kb)

Sammanfattning av fakta i rapporten (90 kb)

Matmåndag: SM i mathantverk

Bild från SM i mathandverk 2010


Förra året arrangerades SM i mathantverk i samband med Saerimner, alla mathantverkares alldeles egna dagar. I år ägde tävlingen, som gick av stapeln för 15:e gången, rum under mässan Mitt Kök på Stockholmsmässan i Älvsjö.
Torsdagen den 10 november arbetade en jury med att bedöma 520 produkter. Resultatet kungjordes på fredagen då även de eftertraktade medaljerna delades ut!
Om man tittar på placering per län blev Jämtland den stora vinnaren. Länet kammade hem hela 12 guldmedaljer, 10 silvermedaljer och 4 bronsmedaljer. Näst bäst blev Stockholms län med 15 medaljer totalt. Jag blev hungrig bara av att läsa om havtornkonfekt, dragonmarinerad getost, rökta laxar och vodkasyltade  lingon. På newsdesk finns listan över alla vinnarna.


Om arrangörerna
Bakom SM i mathantverk står Eldrimner - Nationellt resurscentrum för mathantverk, med säte i Jämtland. SM i Mathantverk är en mycket betydelsefull och prestigefylld tävling för Sveriges alla mathantverkare. Med mathantverk avses en varsam förädling av i huvudsak lokala råvaror, i liten skala, ofta knuten till gården. Man arbetar med naturliga processer och människan och handen är närvarande genom hela produktionskedjan. Det småskaliga mathantverket ger unika produkter med smak, kvalitet och identitet som inte industrin kan ta fram.

Inredningsfredag: ekoinspiration från Portland (igen)

Alla bilder av och med tillstånd från/all photos by and with permission from Matt Kirkpatrick.

 Sommaren 2010 bloggade jag om Harpoon house, ett nybyggt ekosmart hus i Portland, Oregon. Huset är designat av Matt Kirkpatrick, Design for Occupancy, som även bor i huset tillsammans med sin flickvän. 

I senaste numret av tidskriften Dwell  kan man läsa mer om huset. Huset har även en egen blogg där man följa utvecklingen i huset och trädgården samt läsa mer om de smarta inredningslösningarna. 

Jag gillar särskilt biblioteksstegen som de använder för att nå sin loftsäng!

Gästinlägg: Skulder - dyrare än du tror

 

© Ryan Christopher VanWilliams. All rights reserved.

Här kommer ett nytt gästinlägg från Oskar som regelbundet gästbloggar här på Köpstoppsblogen.

Som en uppföljning av mitt tidigare inlägg om ekonomisk risk kommer här ett inlägg om skulder mer specifikt kostnader och risker förknippade med dem. Detta inlägg för att jag tycker mig se att många underskattar både kostnaderna och riskerna.

Skulder kostar ofta förvånande lite varje månad, månadskostnaden för ett lån på 2 000 000 kr vid en ränta på 5,5% (ca 4% efter skatteavdrag) är mindre än 7000kr (efter skatteavdrag). De senaste åren har räntan varit lägre (och då har månadskostnaden varit så låg som 3000kr) men det är inte orimligt att tro att den uthålliga nivån på räntan kommer vara högre än idag så 5,5% som ett snitt över en livstid kan vara ett antagande så gott som något.

Vad menar jag då med att räntan är farligare än många tror jo man kan lätt lura dig själv att betala mer för ett boende än vad som är rimligt det är ju trots allt så billigt att låna och varje 200 000 extra adderar bara 700kr till månadskostnaden men jag ska ta tre exempel på vad jag menar med hjälp av 3 vanliga svenska par. I samtliga familjer har man två normalinkomster (mellan 25 0000 och 30 000 kr per månad före skatt). Alla tre familjerna har också köpt en svensk normal villa för 2,4 Mkr och lånat 2 Mkr. Paren är 35 år gamla och har barn.

Par nr 1 – Lotta & Lasse väljer en (idag) vanliga återbetalningsplan vilket innebär att det skulle ta dem 90 år att amortera av hela lånet (amortering på ca än 1800 kr i månaden). När paret går i pension vid 65 års ålder kommer de ha betalat 2 000 000 Mkr i räntor, 700 000 i amortering och ha ett kvarvarande lån på 1 300 000. Alltså kostnad 2 000 000, med en kvarvarande skuld på 1 300 000.

Par nr 2 – Sara & Sören väljer en återbetalningsplan som var vanlig under tidigare årtionden vilket innebar att man ville vara skuldfri när man gick i pension alltså återbetalning över 30 år. Amortering på ca 5 500 kr i månaden. Vid 65 år dagen kommer detta par ha betalat 1 200 000 i räntor, 2 000 000 miljoner i amortering och vara helt skuldfria. Alltså kostnad 1 200 000, ingen kvarvarande skuld.

Par nr 3 Olga & Orvar väljer en aggressiv återbetalningsplan de vill vara skuldfria efter 10 år. Alltså i kommer de att amortera ca 17 000 i månaden i 10 år. De kommer i slutet av perioden ha betalat totalt 400 000 i räntor och vara helt skuldfria. Alltså kostnad 400 000, ingen kvarvarande skuld (redan efter 10 år).

Min analys:

Det som par nr 1 gör är enligt min mening rent ekonomiskt oansvarigt, det är inte rimligt att ha en så lång återbetalningstid på lån och det är detta beteende (som uppmuntras av banker) som till stor del är anledningen till vår nuvarande höga bostadsvärdering som kanske till och med är en bostadsbubbla. De kommer betala alldeles för mycket till banken och tar en alldeles för stor ekonomisk risk med tanke på en osäker framtid.

Par nr 2 har en rimlig återbetalningsplan vilken är ansvarsfull och balanserad. De kommer inte bli ekonomisktoberoende men bygger upp en rimlig trygghet både för de närmaste åren och för sin pension.

Par nr 3 är på väg mot ekonomisk frihet, de kommer redan efter ett par år ha mycket större ekonomiska marginaler och större frihet i sina liv, de kommer efter att lånet är helt avbetalat välja att jobba mindre, resa, starta nya karriärer eller helt enkelt om de trivs fortsätta på den inslagna vägen och ganska snart ha ett sparande som gör dem helt ekonomiskt oberoende.
Denna väg kräver dock stora och små uppoffringar under vägen och det passar inte för alla.

Min slutsats är gör inte som par nr 1, ni kommer då under er livstid att betala alldeles för mycket pengar till banken samtidigt som du utsätter dig själv och din familj för stora (ekonomiska) risker. Jag och min fru försöker ligga närmare par nr 3, men visst är det ibland svårt att motivera sig till denna nivå på ekonomisk nit. Jag inser även att denna väg inte är för alla och att det antagligen för vissa skulle vara helt oöverstigligt svårt att leva och tänka på detta sätt. Lite på samma sätt som jag inte för min värld kan förstå hur någon någonsin kan tänka sig att sprina ett maraton (om det inte sker under pistolhot). Men gör då som par 2, lägg upp en rimlig plan och håll er till den, era framtida jag kommer tacka er.

Ett argument som ibland förs fram emot att amortera på lån är att du kan få bättre avkastning på andra investeringar, men stämmer det? Var kan du få 4 % säker avkastning efter skatt? Visst kan du få bra avkastning på börsen men du kan också förlora stora pengar och stå kvar med lånet. Det andra jag ifrågasätter är hur många det är som faktiskt har disciplin att spara och investera motsvarande belopp som de annars skulle ha amorterat år efter år?

Hur tänker och gör ni läsare? Hur gör ni, är ni par 1, 2 eller 3 eller en kombination. Är ni
kanske närmast par 1 och tycker att det är en alldeles utmärkt idé? Hur som helst ser jag fram
emot många kommentarer!

Bokonsdag: Badskumt

I början av veckan stod det klart att författaren Katarina Johansson blev årets mottagare av Sveriges konsumentpris "Blåslampan". Därför passar det extra bra att skriva om hennes bok Badskumt som handlar om hur många kemikalier som finns i hudvårds- och skönhetsprodukter och vilka vi kan undvika.


I Sverige använder vi 110 ton hygienprodukter och kosmetika om dagen. Krämer för händer, tänder, solen, dagen och natten. Balsam, vax, gelé, spray och schampo för håret. Upp till 7 000 ämnen är tillåtna i de här produkterna.Vi färgar håret med farliga och miljögiftiga färger och badar våra barn i badskum som innehåller starkt allergiframkallande ämnen. Vi använder parfymer som kan påverka hormonsystemet och smetar på oss solkrämer som kan skada vårt DNA.
Förra året recenserade jag två böcker som handlar om just detta, Dying to look goog & Skönhet till varje pris och i tidigare år kom Johanssons bok "Badskumt, gifterna som gör dig ren, fräsch och snygg" på samma tema.


Badskumt granskar inte bara hudvårds- och skönhetsprodukter utan diskuterar även marknadsföring, lagstiftning och lobbyism. Författaren skriver om hur mcket av det vi smörjer, schamponerar och parfymerar oss är inte bara skadligt för oss människor utan hur ämnen förr eller senare hamnar i naturen där de kan göra stor skada. Boken tar upp den sk. cocktaileffekten, oavsett om ett ämne är ofarligt när det uppträder ensamt har forskarna dålig kontroll över cocktaileffekten, vad som händer med miljön och oss själva när flera ämnen blandas med varandra.
Inte ens de produkter som säljs som naturkosmetik är alltid fria från syntetiska tillsatser och liknande. Men författaren går igenom och diskutera lite olika märkningar som ger en viss vägledning om man vill vara säker på att ens produkter är så naturliga som de utger sig för att vara.

Vad är alternativen?
Många som har lästen Badskumt har drabbat av slängpanik liknande den som drabbade de som läste Den hemlige kocken när den kom ut. Några enkla saker som författaren tipsar om är att undvika storförpackningar, välja bort nagellack, använda fast tvål i ställer för flytande (som innehåller konserveringsmedel) samt att byta till ett mildare schampo så behövs inget balsam. Med mildare schampo avses sådana som inte innehåller Sodium Lauryl Sulfate eller Sodium Laureth Sulfate.
Jag tycker att jag är hyfsat medveten om vad jag stoppar i mig ochs mörjer in mig med. Ni som följt den här bloggen länge kanske minns mitt experiment med att ersätta shampoo & balsam med bikarbonat & äppelcidervinäger (i boken varnas det för att bikarbonat är uttorkande) eller misslyckade olivoljekurer men jag är inte den som ger upp. För den som är vilse i skönhetsdjugeln kan jag tipsa om bloggen Naturligt snygg (börja t. ex med inlägget 5 ingredienser att undvika).
Ett annat alternativ enligt boken är att tillverka sina egna hudvårdsprodukter och schampon mm med t ex olika örter och eteriska oljor.  Råvaror kan man köpa från t. ex Crearome. 

Sammanfattningsvis är boken Badskumt är lättbegriplig och lättläst. Jag gillar särskilt det omfattande kapitlet med källhänvisningar och länkar i slutet av boken. Även det kortakapitlet om solskyddsprodukter har gett mig en ordentlig tankeställare om vad det egentligen är som man smörjer in sig själv och barnen med.

Om författaren
Katarina Johansson är dokumentärfilmare och miljöjournalist. Hennes intresse för kemikalierna i hygienprodukter och kosmetika har sitt ursprung i en miljökurs på Stockholms universitet.

Mer
Läs ett smakprov ur Badskumt här.
Följ Katarina Johansson och Badskumt på Facebook.
Badskumt i skåpet

Cykeltisdag: Bike & ride i Malmö

Mina erfarenheter av att cykla i Malmö är ganska begränsande. I somras cyklade jag från stationen ner till Höllviken (och höll på att slå mig halvt fördärvad när cykelvägen helt plötsligt tog slut i Svågertorp) annars har jag mest cyklat i Höllviken, Skanör och Falsterbo med omnejd.
I mars bloggade jag om Bike & ride, den första av tre moderna cykelparkeringar  i Malmö. Anläggningen i Hyllie används av circa 500 cyklister dagligen och snart öppnar Bike and Ride Triangeln (beräknas stå klar vintern 2011-2012). Vid stationen Triangelns södra upp- och nedgång kommer det att bli en modern anläggning. Förutom plats för cyklar kommer det även att finnas cykelservice, café och kiosk.

Bike and Ride Centralen - öppnar sommaren 2012. Det underjordiska cykelgaraget kommer att ligga precis vid regionbussarnas nya hållplats på Centralplan.

De grundliga förstudierna kring bike & ride har resulterat i en handbok som riktar sig till cykelplanerare och arkitekter vilket är lite kul. Du kan läs mer här:
Kapitel 1-2
Kapitel 3-4
Kapitel 5-6

Malmö stad vill visa cyklister att de räknas och har därför installerat vå cykelbarometrar och sex dygnet runt öppna luftpumpar. Cykelpumparna finns även inprickade i Malmö stads appar för Androidtelefoner och IPhone. Appen innehåller även platser i stadsmiljön man kan ha nytta och glädje av, t ex offentliga toaletter, hundrastplatser och temalekplatser. För att ladda hem den, gå till Market respektive App store och sök på Malmö.

Har du några cykelerfarenheter från Malmö?

Matmåndag: rester med Lantmännen

 

Kannibalens lunchlåda... (eller mitt bidrag till årets Halloweenknytis...)

Det händer att det serveras korv med bröd här hemma och av någon anledning blir det alltid ett eller två korvbröd över - även om man köper ett litet paket. Jag brukar försöka att göra krutonger av de stenhårda bröden men tänkte testa det här tipset om att göra skorpor av korvbröd nästa gång.
Ett annat smarrigt recept är deras fusk tiramisu på gammalt vitt bröd.

För drygt ett år sedan tipsade jag om boken "Var rädd om maten" - en bok att spara för att sluta slänga. Boken handlar om hur du kan laga något gott Dag 1 och använda det som blir över till ännu en spännande måltid Dag 2. En bok att spara för att sluta slänga helt enkelt!
Boken kostar 35 kronor inklusive frakt. 

Det finns många bra recept på deras webbplats också, här är deras "höstkollektion". Bakad pumpa med getost och pumpafrö låter gott!

Filmfredag: Överdos

Överdos - en film om nästa finanskris from Devell/Borgs on Vimeo.

”Överdos” är en svensk dokumentär som spårar orsakerna till finanskrisen och undersöker den kusliga likheten med dagens situation, när stater som Grekland, Island och till och med Storbritannien och USA tycks riskera att kollapsa. Dokumentären baseras på boken ”En perfekt storm” av författaren Johan Norberg. Hans bestseller ”Till världskapitalismens försvar” har översatts till mer än 20 språk.

"Överdos" hade världspremiär 8 maj i Washington DC, USA, vid filmfestivalen "Politics on Film". Därefter har filmen antagits till tio filmfestivaler runt om i världen, och utsetts till ”Best Feature Documentary” vid San Francisco Frozen Film Festival, och nominerats till bästa nordiska dokumentär 2010 vid Nordisk Panorama. Den distribueras internationellt av Journeyman Pictures, och har visats på teve i flera länder.


Regissören Martin Borgs debuterade 2006 med dokumentären ”1200 miljarder” om slöseri med skattepengar. Den sändes på TV3 och TV8 några dagar före riksdagsvalet 2006. 2009 startade Borgs produktionsbolaget Devell/Borgs AB tillsammans med producenten Henrik Devell. ”Överdos” är deras första produktion.

I love Copenhagen!

Bild: Barnrummet på konstmuseet Arken

Gammal kärlek rostar aldrig sägs det. I början av sommaren återupptäckte jag en gammal kärlek, nämligen Köpenhamn. Sedan jag tog cykeln på tåget för att inleda cycling for libraries har jag varit tillbaka flera gånger. Under höstlovet åker jag och dottern iväg för lite semester på tu man hand. Vi har läst H.C Andersen sagor och ska naturligtvis titta på den lilla sjöjungfrun. Vi har även planer på att titta på en Skräputställning (vi kan ju jämföra med den vi såg på Nordiska museet i februari) och att äta nybakade wienerbröd till frukost!
Vi ska bo hemma hos kompis vilket nästan är det bästa sättet att upptäcka en stad. Dessutom slipper man att äta ute vilket är en fördel när man har matkräsna barn med sig. Förutom att ha en bra lokal guider till hands som kan visa vägen till sina favoritplatser kan också hitta många tips på webbsidor som Visit Copenhagen, AoK.com eller Politikens "på stan sidor", 

Hemmelige beværtninger. Vand og horisont. Tunge herreværelser og metroseksuelle hangouts. Kiosk og Kina-grill. Øl og vin. Specialforretninger og skumle barer. Steder, vi kender, og steder, vi aldrig har lagt mærke til.

En riktigt bra  men lite annorlunda guidebok är Grib byen av Karina Tengberg och Minna Grooss. Här får man tips på annorlunda sevärdheter




5 favoritsaker med Köpenhamn

1. Man kan ta tåget dit (och ta med cykeln på Öresundståget)
2. En av världens bästa cykelstäder
3. På sommaren kan bada inne i stan (Islands brygge) eller ta sig ut till Amager strand (metro eller cykel)
4. Wienerbröd till frukost!
5. Choklad på mackan (enligt dottern)

Bokonsdag: Sveriges 100 märkligaste sevärdheter

Sverige är konstigare än man tror.”

 Så här på hösten kan det passa på att planera in en liten weekendresa på hemmaplan eller varför inte fundera på var du vill åka nästa sommar.

”Mycket udda, besynnerligt och gammaldags döljer sig i det på ytan så moderna och strömlinjeformade Sverige. Den här boken är en guide till landets 100 märkligaste sevärdheter. Regalskeppet Vasa, Liseberg och Skansen är inte med. Det är jättefina attraktioner, javisst, men dem kände du redan till. Och då är de ju, på sätt och vis, inte så märkliga längre.
Jag vill i stället berätta om mer okända platser och företeelser, som har en egendomlig historia eller är konstiga på något annat sätt.
Sånt där man skriver hem om, eller gärna berättar om för förundrade kompisar och grannar. Mitt främsta kriterium har varit att det ska kännas kul eller så märkligt att man inte riktigt tror att det är sant."

ur förordet till boken

I vårt avlånga land ryms det uppenbarligen fler udda platser än man kan anar, i alla fall om man ska tro den här boken. Vissa av sevärdheterna är kända (Nimis, Gekås, biologiska museet i Stockholm) medan andra är mer okända (pyramiden i skogen, Kutens bensin på Gotland  &Sagabiografen i Adak) - i alla fall för mig.  
I Göteborg hittar jag bland annat hotel Eggers, ett ställe som ligger knappt 100m från där jag jobbar och där jag faktiskt ätit lunch för ett par år sedan.  Nu känner jag att jag måste gå dig igen och ta mig en ordentlig titt på stället. I Göteborg finns även fiskauktionen, Partille bokhandel (där har jag varit!), Andra Långgatan (känns inte så exotisk...), Malmska valen (en klassiker) & Kinesiska muren och Sveriges äldsta Kinakrog (där har jag också ätit även om det var många år sedan)..

Författaren har också rangordnat alla konstigheter och utsett en vinnare, nämligen Kvarntorpshögen söder om Örebro.

Den är 100 meter hög och det slår upp rökpuffar ur den. På slänterna finns besynnerliga konstinstallationer och man har satt upp varningsskyltar. Marken är het, delvis farlig att beträda. Det är jättekonstigt. Som en annan planet. I Närke.

 Det här är en perfekt presentbok till den som gillar att se sig omkring men passar också bra som semesterinspiration.  Min bok kommer från biblioteket men jag är faktiskt lite sugen på att köpa mig ett eget exemplar.

Om författaren Fredrik Kullberg är journalist och författare. Han har tidigare varit med och skrivit Kulor, cash & kosing - konsten att få ut mer av sina pengar - tillsammans med killarna bakom Lyxfällan: Mathias Andersson, Charlie Söderberg.

Mer
Bildspel på sevärdheter ur boken
 Se inslaget från morgonsoffan i TV4.
Erik Forsberg bloggade om boken och har besökt några av sevärdheterna

Inredningsfredag: Frihet och enkelhet på liten yta

Stockholmsbild av  henke

Ingrid Wase har bott i två egna hus genom åren, med allt vad det innebär av prylar, möbler, bostadslån, vitvaror och maskiner som ska underhållas, repareras och bytas ut. Allt det där som binder en, kostar pengar och äter på ens tid. 

Via bloggen Kvadratsmart (Maria gästbloggade här 2010) fick jag tips om en artikel i DN som handlar om 57-åriga Ingrid Wase bor ytterst kvadratsmart på endast elva kvadratmeter i Vasastan.

Visst blir det trångt, men det är samtidigt så befriande, för jag köper inte en massa saker, och när jag har läst en bok så ger jag den vidare. Och när jag handlar något så kan jag unna mig det allra bästa, och jag kan resa mycket, eftersom jag bor så billigt. Livet blir väldigt enkelt

Artikeln och bilder av hemmet hittar ni här.

Läs mer!
En annan artikel på samma ämne hittar ni här. Det danska paret byter 276 kvadratmeter mot mer behändiga 120 kvadratmeter och en mer resurssnål framtid.

Ny omgång av koll på cashen

Jag har tidigare skrivit om Koll på cashen, ett samarbete mellan Finansinspektionen, Konsumentverket och Kronofogden där syftet är att lära elever mer om privatekonomiska frågor och samtidigt förbereda dem för tiden efter gymnasiet. Koll på cashen lanserades 2008 efter att undersökningar visat att ungdomar hade bristande kunskaper i privatekonomiska frågor.

I den nya filmen får man under en månad följa tre ungdomar och se hur deras privatekonomiska situation utvecklas. I den medföljande lärarhandledningen finns faktaunderlag och diskussionsfrågor. Under arbetet med filmen har både lärare och elever varit med i utvecklingsarbetet.

Nu har även startskottet för läsårets Koll på cashen tävling gått. Tävlingsperioden sträcker sig från september till 13 april 2012 och nytt för årets tävling är att antalet priser blir flera samtidigt som prissummorna höjs. Genom att agera ekonomicoach åt någon av tävlingens karaktärer kan klassen vinna 20 000 kr i första pris. Andrapris är 15 000 kr, tredjepris är 10 000 kr och fjärde- till sjättepris är 5 000 kr vardera till respektive klasskassa.

QR-koden berättar plaggets historia

Unika plagg berättar unika historier

Kanske har du lagt märke till ett en sorts konstiga fyrkanter som har dykt upp allt oftare i olika sammanhang.



QR kod från Kincuri

Det är sk. så kallade QR-koder (förkortning av Quick Response), två dimensionella streckkoder som av ett japanskt företag på 90-talet. Fördelen med en QR-kod är att den kan innehålla betydligt mer information än en vanlig endimensionell streckkod, såsom text och olika tecken, en länk till en facebooksida eller en youtubevideo. För att läsa av qr-koden behövs en smartphone och någon typ av app som kan läsa qr-koder. Beroende på om man har en iphone el androidtelefon hittar man olika appar på market eller Itunes.Själv har jag en app som heter Quickmark och som fungerar hyfsat.

Hos det Madridbaserade företaget The IOU Project kan konsumenten få djupare information om produkterna genom just QR-koder.

I våras lanserade de en ny modekollektion som tillverkats av indiska textilier och designats av europeiska formgivare. Varje plagg har försetts med en qr-kod som länkar vidare till djupare information på webben.
Med hjälp av QR-koden kan konsumenten snabbt få mer och djupare information om plagget, t. ex  var materialet kommer ifrån eller vem som har producerat det. The IOU Project uppmanar också kunderna som köper plaggen att bidra med bilder på sig själva i plaggen. Kul idé!

Vikcykelprojekt i Helsingör

Bild: roger4336

I början av sommaren gick Helsingørs kommun ut och efterlyste 100 Helsingørsbor som ville delta i ett vikcykelprojekt. I sex månader (den 20. augusti 2011 till den 20. februari 2012 ) lånar kommunen ut cyklarna gratis för att undersöka vilka fördelar de ger. Projektet är fram riktat mot bilpendlare men alla var välkomana att ansöka.
Förhoppningen från kommunens sida är förutom rena miljövinster även att projektet ska medföra enklare pendling, färre bilar i stadskärnorna och bättre hälsa för deltagarna.

-- Vi ligger på ett centralt ställe sett till kollektivtrafiken. Här finns bussar, färjor, lokaltåg och Kystbanen mot Köpenhamn. Särskilt är det många som pendlar med tågen och det finns inte plats för alla cyklar där. Men den här vikcykeln kan man fälla ihop så att den får plats mellan sätena där man brukar ha bagaget, förklarar projektledaren Simon Wrisberg.

Källa: Nytt från Öresund

Fördelarna med en vikcykel är många, det är en flexibel lösning, som gör att även de som åker kollektivt kan ta cykeln med sig. Man kan också hysta in cykeln i bagageluckan på bilen och cykla från en pendelparkering.
Projektet kostar Helsingørs kommun 1,2 miljoner danska kronor och efter att de sex månaderna har gått finns det preliminära planer på ytterligare en omgång, beronde hur det nuvarande projektet går. Utöver vikcykeln (en Brompton som jag också har) har deltagarna även utrustats med en smartphone med gps så att man kan följa deras resvanor. Cykeln ska lämnas tillbaka men smartphonen får de behålla efter de 6 månaderna!

Gästinlägg: nya tider kräver annan matplanering

Bild:  GeoBlogs

Här kommer ett gästinlägg från Karin som regelbundet gästbloggar om allt från resor till mat och kläder.

Vår familjesituation har ändrats: äldste sonen har flyttat hemifrån ”på riktigt” och dottern ”på låtsas”, dvs hon befinner sig på långresa. Nu är det bara min man, jag och den 16-årige sonen kvar. Som jag misstänkte har det påverkat livet mycket! Förstås startar det existentiella grubblerier (nu är en epok snart över, vad tyst och tomt det känns här hemma, vi måste hitta nya sätt att umgås och hjälp vad snabbt det gick osv osv).
Men det var inte det jag tänkte skriva om utan MATEN. Detta ständigt närvarande bekymmer och glädjeämne. Vi har ju alltid lagat ordentlig middag på kvällen och ungdomarna har haft en vardag var att ansvara för. Det är första förändringen: nu måste mannen och jag som ofta kommer hem lite för sent för att det skall passa att ställa sig och laga mat planera och laga en dag före. Det fungerar men är en förändring.
Tidigare har man ju kunnat laga hur mycket mat som helst. Med 5 hungriga och 3 av dessa som dessutom vill ha lunchlåda med till nästa dag har ju allt alltid gått åt. Nu är vi ju bara 3 och bara en vill ha lunchlåda. Dessutom har vi lite olika matvanor: 2 av groddätarna har försvunnit, den stora mjölkdrickaren är kvar, vitt bröd tar slut medan det grova hinner bli gammalt. Det tar helt enkelt tid att fatta hur mycket och vad som går åt. Vi handlar alldeles för mycket av det mesta men också för lite av en del. Jag som är Smålänning lider när vi får kasta gammal mat. Att vi ofta äter samma middag två dagar i rad bekymrar dock inte. Detta är verkligen ett I-landsproblem när så många i världen svälter. Men för att inte få för dåligt samvete över hur bra jag har det så vill jag ju inte dessutom kasta bort mat. Men anpassning pågår och snart har väl även vi kommit in i nya vanor. Jag har nog lärt mig vissa saker redan: 

• Storhandling är dumt om man inte är en stor familj. 
• Grönsaker och frukt är bäst att handla ofta. 
• Om man inte äter upp korvarna (eller någon annan köttvara)i ett paket bör resterande ner i frysen direkt (vi har hittat mögliga wienerkorvar nu, det hade aldrig hänt förr..). 
• Prata med varandra innan båda handlar och samma saker är lämpligt.. 
• Frysen är ens bästa vän men det kräver ordning (jag har en hel del mystiska saker längst ner i boxen där det inte längre går att se vad förpackningen innehåller). 
• Fallfrukt gillar inte lagring och jag gillar inte flugkolonin i köket..

Som sagt, det finns en del förbättringspotential!

Karin