Bokonsdag: Handla rätt för en giftfri barndom

Visste du att ditt hem är fullt av osynliga kemikalier, och att de produkter som du dagligen utsätter ditt barn för kan innehålla skadliga ämnen?Våtservetterna, nappflaskan, leksakerna, bilbarnstolen, kläderna … Till och med maten och besticken som ditt barn äter den med

Som jag nämnt tidigare har jag pluggat miljövetenskap på distans under våren. Under kursen fick jag bland annat tillfälle att fördjupa mig i ett av Sveriges miljömål, giftfri miljö.

När jag gjorde research inför min rapport hittade jag boken ”Handla rätt för en giftfri barndom” som är en guide för att köpa rätt varor till barn så att de inte exponeras för olika gifter i onödan.
Boken handlar främst om de varor som vi köper till våra barn, men den innehåller även nyttig information för oss som inte längre har småbarrn.

Boken huvudsyfte är att tipsa om vilka prylar man ska välja (ofta vilka som är minst dåliga) och även var man kan köpa dem.  Men kan också lära sig mer om gifter, var de finns, varför de finns och vilka skador de kan orsaka. Det är skrämmande läsning...
Boken inleds med information om vilka gifter som kan finnas i olika produkter för barn, var de har för effekter på barnen och hur vi generellt kan undvika farliga kemikalier. Därefter kommer en shoppingguide som är uppdelad kategorivis med t.ex. kläder, äta, sköta, sova, leka osv. I slutet hittar man information om de vanligaste gifterna i sådana produkter.

Boken är lättläst och konkret. Den fungerar utmärkt som ett uppslagsverk i fickformat när man går på shoppingrunda. Jag gillar också Christoffer Petterssons illustrationer!

Om författarna
Boken är skriven av tre mammor, Anne Lagerqvist, Christine Ribbing och Karin Wallis, som alla tre är forskare. Författarna har doktorerat i ämnen relaterade till hälsoproblem som skapas av kemikalier i vår vardag, och har samlat resultaten av sina forskningar i denna bok.

Förkylning och miljömål

 

Presenter från när jag föreläste i Värnamo

Förkylningen håller tyvärr i sig trots åtskilliga koppar honungsvatten (honung från Åminne bruk) och andra huskurer. För tillfället håller jag på att slutföra en rapport om ett av Sveriges miljömål, giftfri miljö till min kvällskurs i miljövetenskap.Det är väldigt intressant läsning;

"Även om den den årliga uppföljningen av miljömålsarbetet visar att förutsättningarna att nå miljömålet Giftfri miljö har förbättrats så är Kemikalieinspektionens bedömning dock fortfarande att målet inte kan nås till 2020. En viktig anledning till att målet inte kommer att kunna nås är den ökande konsumtionen som leder till större kemikalie- och varuproduktion globalt, vilket i sin tur bidrar till ökad diffus spridning av farliga ämnen."

Det  här är något som jag inte funderat så mycket på tidigare. Jag har mer tänkt på den ökande mängden avfall och den energi som går åt till att utvinnna råvaror som de stora problemen med ökad konsumtion.
Samtidigt vet jag ju att det exempelvis går åt mycket kemikalier vid tillverkning av exempelvis kläder.

Natasja Börjesson är doktorand vid Södertörns Högskola och forskar om kemikalierisker längs textila leverantörsled. Hon studerar hur svenska klädföretag med en uttalad hållbarhetsansats hanterar kemikalierisker och hur företagen och deras leverantörer och underleverantörer ser på ansvarsfördelningen.
Vid produktion av en T-tröja går det i värsta fall åt så mycket som fyra kilo kemikalier per kilo färdigt plagg. Det visar en studie som Kemikalieinspektionen låtit konsultföre­taget Swerea IVF göra. Det är svårt att veta vilka kemikalier som finns i textilprodukter eftersom leverantörskedjan är lång, komplex och global. Därför har Kemikalieinspektionen föreslagit en ändring i den europeiska fibermärkningsförordningen (1007/2011) som ett steg på vägen att minska riskerna med farliga kemikalier i textilier.
Imorgon kommer jag att skriva lite mer om hållbart mode.

Bokonsdag: Badskumt

I början av veckan stod det klart att författaren Katarina Johansson blev årets mottagare av Sveriges konsumentpris "Blåslampan". Därför passar det extra bra att skriva om hennes bok Badskumt som handlar om hur många kemikalier som finns i hudvårds- och skönhetsprodukter och vilka vi kan undvika.


I Sverige använder vi 110 ton hygienprodukter och kosmetika om dagen. Krämer för händer, tänder, solen, dagen och natten. Balsam, vax, gelé, spray och schampo för håret. Upp till 7 000 ämnen är tillåtna i de här produkterna.Vi färgar håret med farliga och miljögiftiga färger och badar våra barn i badskum som innehåller starkt allergiframkallande ämnen. Vi använder parfymer som kan påverka hormonsystemet och smetar på oss solkrämer som kan skada vårt DNA.
Förra året recenserade jag två böcker som handlar om just detta, Dying to look goog & Skönhet till varje pris och i tidigare år kom Johanssons bok "Badskumt, gifterna som gör dig ren, fräsch och snygg" på samma tema.


Badskumt granskar inte bara hudvårds- och skönhetsprodukter utan diskuterar även marknadsföring, lagstiftning och lobbyism. Författaren skriver om hur mcket av det vi smörjer, schamponerar och parfymerar oss är inte bara skadligt för oss människor utan hur ämnen förr eller senare hamnar i naturen där de kan göra stor skada. Boken tar upp den sk. cocktaileffekten, oavsett om ett ämne är ofarligt när det uppträder ensamt har forskarna dålig kontroll över cocktaileffekten, vad som händer med miljön och oss själva när flera ämnen blandas med varandra.
Inte ens de produkter som säljs som naturkosmetik är alltid fria från syntetiska tillsatser och liknande. Men författaren går igenom och diskutera lite olika märkningar som ger en viss vägledning om man vill vara säker på att ens produkter är så naturliga som de utger sig för att vara.

Vad är alternativen?
Många som har lästen Badskumt har drabbat av slängpanik liknande den som drabbade de som läste Den hemlige kocken när den kom ut. Några enkla saker som författaren tipsar om är att undvika storförpackningar, välja bort nagellack, använda fast tvål i ställer för flytande (som innehåller konserveringsmedel) samt att byta till ett mildare schampo så behövs inget balsam. Med mildare schampo avses sådana som inte innehåller Sodium Lauryl Sulfate eller Sodium Laureth Sulfate.
Jag tycker att jag är hyfsat medveten om vad jag stoppar i mig ochs mörjer in mig med. Ni som följt den här bloggen länge kanske minns mitt experiment med att ersätta shampoo & balsam med bikarbonat & äppelcidervinäger (i boken varnas det för att bikarbonat är uttorkande) eller misslyckade olivoljekurer men jag är inte den som ger upp. För den som är vilse i skönhetsdjugeln kan jag tipsa om bloggen Naturligt snygg (börja t. ex med inlägget 5 ingredienser att undvika).
Ett annat alternativ enligt boken är att tillverka sina egna hudvårdsprodukter och schampon mm med t ex olika örter och eteriska oljor.  Råvaror kan man köpa från t. ex Crearome. 

Sammanfattningsvis är boken Badskumt är lättbegriplig och lättläst. Jag gillar särskilt det omfattande kapitlet med källhänvisningar och länkar i slutet av boken. Även det kortakapitlet om solskyddsprodukter har gett mig en ordentlig tankeställare om vad det egentligen är som man smörjer in sig själv och barnen med.

Om författaren
Katarina Johansson är dokumentärfilmare och miljöjournalist. Hennes intresse för kemikalierna i hygienprodukter och kosmetika har sitt ursprung i en miljökurs på Stockholms universitet.

Mer
Läs ett smakprov ur Badskumt här.
Följ Katarina Johansson och Badskumt på Facebook.
Badskumt i skåpet