torsdag 23 maj 2013

Praktisk hushållsekonomi med barnen

Cykel

Något att önska sig i mors dag present, en fin cykelväska! 

Som jag skrivit vid något tidigare tillfälle så anser barnen av någon anledning att vi - eller i alla fall jag - är fattiga. Dels för att vi aldrig varit i Thailand (även om jag vet att många av deras klasskamrater heller inte varit det) men också för att det först var i år när vi flyttade till lägenheten som vi köpte en plattTV.  De har också en tendens att dra upp det här offentligt, t. ex i butiker med kommentarer som "du som är fattig"... "i alla fall jämfört med pappa" osv... "Det är ju inte så lyxigt att behöva åka buss hem från matchen"... Jag har flera gånger försökt att förklara att jag inte alls är fattig, pratat om man kan välja vad man lägger pengar på osv.. Samtidigt vill jag inte vara för explicit och diskutera lön och andra summor heller. Det är en svår avvägning. Och om jag ska vara ärlig så skäms jag lite när andra hör det - för jag ser mig ju inte som fattig... Och hade vi verkligen varit fattiga tror jag inte barnen hade pratat om det heller.

Häromdagen bestämde jag mig för att låta barnen vara delaktiga i hushållsekonomin. Dottern fick ta med sig en miniräknare till affären och sen berättade jag att vi hade 500 kr som vi kunde handla för. För varje sak som lades i handlingskorgen drog dottern bort summan från de ursprungliga 500 kronorna. Vi gjorde inte slut på pengarna och vi hade en del intressanta diskussioner i butiken, om att t. ex jämföra priser. Lite tjat på slutet om att vi borde använda pengarna som blev över till en serietidning till henne men jag förklarade att det kunde vara bra att ha lite över ifall vi ville ha något gott i helgen.

I butiken passade jag även på att ta med mig ett kuponghäfte hem. Sonen och gick gemensamt igenom det för att se om det var något som vi skulle slå till på. Även här var det bra tillfälle att prata om hur viktigt det är att jämföra priser men också att inte handla sådant som man inte gillar. Exempelvis var det extrapris på senap och vårrullar men om ingen i familjen äter senap och vårrullar inte heller är något som lockar kan de kupongerna lika gärna få gå till pappersåtervinnningen.

En annan fundering jag har haft är hur man ska göra med mors dag presenter? Visserligen har jag sagt att jag inte vill ha något speciellt eller kanske en fin teckning eller så men om de absolut vill köpa något - hur mycket pengar ska man ge dem? Eller ska de handla för sin veckopeng?

Så hur hanterar man sådana här ekonomiska diskussioner? Visserligen är de snart 9 respektive 10 år men de är lite för tidigt att involvera dem i hela hushållsbudgeten.  

Nästa vecka kommer jag att berätta hur vi gjorde när vi bestämde vad vi skulle hitta på under semestern.

12 kommentarer:

  1. Vad smart att gå och handla med miniräknaren!

    Det är så sorgligt att många barn idag räknar lyx som något helt naturligt och att avsaknade därav är det samma som fattigdom i deras ögon.

    För att få perspektiv tror jag man kan använda sig av historien och hur de har det i andra delar av världen. Läs böcker tillsammans på temat eller intervjua en äldre släkting.

    Angående morsdag skulle jag inte ge barnen pengar att köpa present till dig. Låt dem använda egna pengar eller sin kreativitet. När jag fyllde år bakade min son en jättefin kaka till mig.

    Lycka till och skriv gärna mer på temat!!!

    SvaraRadera
  2. jo, våra barn lärde sig att jämföra och kolla priser, det hade de stor nytta av som fattiga studenter.

    När barnen fick körkort, kunde jag utan oro ge kreditkortet till dem och de kunde veckohandla, utan att de övertrasserade kontot. Detta kunde mina väninnor inte förstå... jag skrev ju inte ens inköpslista till barnen, de hade fria händer. För det var ju i stort sätt de som skulle äta maten... de fick själva välja vilket bröd och vilken müsli.

    SvaraRadera
  3. P.S.
    att scanna själv i dag ger också bra info om kronorna.

    SvaraRadera
  4. P.P.S.
    Idag cyklar två av sönerna och handlar ;)
    Dotter har skaffat sig cykelvagn till barnen.

    SvaraRadera
  5. P.P.P.S.
    Barnen bakade själva, men jag sa att jag ville inte se spår av att de varit i köket... Bukett vilda blommor var också uppskattat! Och sång.

    (Ganska tidigt lagade barnen också söndagsmiddagar till familjen. De fick planera och ge inköpslista till oss vuxna på torsdag. På söndag gick vi vuxna på promenad och kom hem till färdig middag :)

    SvaraRadera
  6. Jag håller med Ensamma mamman om allt:-)

    Jag har tre tonårsbarn, och när det någon gång kommit antydningar om att vi borde konsumera mer materiellt, resa till Thailand eller ha bil eller sånt har jag blivit väldigt provocerad. Får bita mig i tungan för att inte skälla. Jag tycker det är så oerhört brattigt och står inte ut med den attityden du beskriver. Men okej, det är ingen väg framåt att läsa lusen av dem. Bättre då att helt listigt lära dem pengars värde och även tala om hur det såg ut förr (släktingar som sagt eller den egna barndomen för all del!) och inte minst viktigt i dessa tider av fattigdomsprat: tala om hur många barn som har det knapert på riktigt. Som inte kan sporta för att det är för dyrt med utrustning till och med för fotboll, som inte kan följa med på bio, som inte kan gå på kalas för det finns inga pengar till present, som inte kan ta hem kompisar för det är för torftigt och stökigt... Barn har liten livserfarenhet men ofta stor empati. Och det är ett bra utgångsläge:-)

    SvaraRadera
  7. cruella, fotboll är en av de dyraste sporter...
    (om man bortser från hockey)

    Segling och seglarkurser har varit billigast, men lånade båtar och billiga sommarkurser!

    SvaraRadera
  8. Fotboll har inte varit dyrt förrän de kom upp i åldern och började spela elvamanna. Då blev det avgifter och grejer. Annars har det bara varit skorna som har kostat, och ideell insats förstås. Det kanske beror på klubb? Du får gärna utveckla, för detta känner jag inte igen från den Stockholmskrubb där mina har spelat.

    SvaraRadera
  9. Sonen spelar både handboll och fotboll och det är ungefär lika dyrt (eller billigt beroende på hur man ser det). Det går ändå en hel del pengar till olika typer av fotbollsskor i olika storlekar, medlemsavgift, fotbollskläder, cuper, lagfoton och alla saker man ska sälja och som man i slutändan köper själv. Minst 5000kr per år (per sport)är min gissning.

    SvaraRadera
  10. Kul inlägg! Mina barn är yngre men jag tror att pengar och ekonomi kan vara ett, av flera, bra sätt att lära dem att prioritera och fundera över värderingar, och att val och handlingar har konsekvenser.

    SvaraRadera
  11. Intressanta tankar vi har just börjat fundera på hur vi ska kunna involvera våra barn 3 och 5 år gamla lite mer. Skriv gärna mer om hur det går. / Oskar

    SvaraRadera
  12. Om det ska vara en present från barnen ska inte föräldrarna ge pengar om de har vecko- eller månadspeng. Däremot kan man vara hygglig och önska sig något billigt eller hemgjort. När jag var liten brukade min mormor önska sig saker som en ny slev eller grytlapp.

    SvaraRadera

Related Posts Widget for Blogs by LinkWithin