Om tomten

Här kommer ett gästinlägg från Karin som roat sig med en tolkning av den klassiska dikten "Tomten"

Midvinternattens köld är hård,
så kan man dikta och rimma.
Om sovande folk i en enslig gård
djupt under midnattstimma.
Månen vandrar sin tysta ban,
snön lyser vit även i stan,
snön lyser vit på taken.
Är endast tomten är vaken?

Tomten rufsar i skägg och hår,
folket i stan är mätta
vissa drömmer om värme och vår,
ja kanske om sommarens hetta
Tomten han gillar sin vinter, kort
önskar ej resa från gården bort,
går att ordna och pyssla,
går att sköta sin syssla.

Han går till stängslet för lamm och får
se hur de sova därinne
Går till hönsen där tuppen står
stolt på sin högsta pinne
Folket i stan vid bardisk mår ”gott”
men ruelse kommer smygande, smått, kanske vi ingen känner
bland dessa nattens vänner

Kanske vi borde öva att se
och uppskatta det vi har nära
kanske också öva att ge
inte bara till nära och kära
På landet, i stan vi smyger på tå
vara rätt, göra bra, både stora och små
vill passa fast stressen förtrycka
även pressande söka sin lycka

Tomten funderar på far och son,
ren genom många leder
slumra som barn; men varifrån
komma de väl hit neder?
Idag är gåtor av annat slag
men vi blomstrar, åldras och dör ock idag
och vi lever ett liv här på jorden
med alla måsten och borden

Tyst är skogen och nejden all,
livet där ute är fruset,
blott på landet hörs forsens fall
i staden hörs ständigt bruset.
Tomten lyssnar , även vi i en dröm,
kan tycka oss höra tidens ström,
Tomten undrar, varthän den skall fara,
han undrar, var källan må vara.

Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i stad och på gård
gott intill morgontimma.
Månen sänker sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken.

Cykeltisdag: I väntan på våren

via Velonavia
Varje dag när jag går till och från jobbet passerar jag en hel del ihärdiga vintercyklister. Själv är jag dock lat och väljer buss eller att promenad. Men den här härliga filmen gör mig faktiskt rätt sugen på att ta en sväng i snön. Fast jag skippar nog hoppen :-)

Matmåndag med mikrokrediter

Untitled, a photo by antianki on Flickr.

Ikväll blev det lussekatter till middag på Kakbanken, världens godaste bank. Peter Kelly och Co. bjöd på lussekatter (enligt Mannerströms recept), glögg och tillfälle att mikrolåna pengar till olika ändamål. På köpet träffade jag trevliga människor och fick höra intressanta historier från Uganda till Colombia.
Kakbanken i Göteborg är den äldsta Kakbanken men det finns en rad olika Kakbanker runt om i Sverige. Skulle det inte finnas någon där just du bor är det lätt (och fantastiskt trevligt) att starta en egen.

Mikrospara dig mot målet

Jag är mer eller mindre aktiv kund i flera banker varav Skandiabanken är en. När jag loggade in på internetbanken häromsistens läste jag om en smart nyhet: mikrospar.

Vår nya tjänst Mikrospar gör det enkelt för dig att uppnå dina sparmål. Genom att avstå från de små utgifterna i vardagen och istället spara dem med endast en knapptryckning direkt i mobilen, sätts de in på ditt konto. En sparad latte per dag, kan efter en kortare tid exempelvis bli en resa till Paris, ett par nya skor eller en hemmabioanläggning. Eller så kanske bara känner dig extra rik någon dag och vill spara lite extra.

Sätt upp dina egna sparmål
Jag gillar att man själv kan lägga upp sitt sparmål på ett tydligt sätt och att man även själv avgör hur man stor eller liten summa man vill spara. Är man en person som blir extra motiverad av att dela med sig av sina sparmål kan man till exmpel annat dela sina framgångar på Facebook.
För även en liten summa i vardagen bidrar till sparmålet på sikt. Själv skulle jag kunna tänka mig att snåla eller rent av köpstoppa dagarna innan lön och mikrospara de pengar jag sparar på att skjuta upp eller avstå helt från vissa köp.
Just nu håller jag på att spara till en sportlovsresa i svenska fjällen med barnen och jag hoppas kunna mikrospara ihop en extra slant under veckorna fram till avresan. Planen är att hålla nere kostnaderna genom att äta större delen av måltiderna i stugan och ta med termos i backen för att istället kunna lägga pengar på skidskola och kanske ett besök på Experium.

Har du några andra bra spartips inför en skidresa får du gärna lämna en kommentar!

Bokonsdag: Livspusslet

Vad är det som driver pusselgenerationen? Varför säger vi ja när vi egentligen vill säga nej? För att få vara med? För att få revansch? Dagens kvinnor är fantastiska, duktiga, välutbildade och kan så mycket. De går långt i sina yrken genom sitt hårda jobb. Tappar de något på vägen? Offrar de för mycket?

I oktober släppte intresseorganisationen 2,6 miljonerklubben en bok betitlad ”Livspusslet. Jag fick chansen att tjuvkika lite i boken under bokmässan i Göteborg.
I boken delar kända kvinnor med sig av sina erfarenheter och råd kring förmågan - eller oförmågan att få ihop livet. Resultatet är en blandning av dråpliga, ibland mörka  men även upplyftande berättelser med en hel del igenkänningsfaktor. För hur ska vanliga kvinnor kunna få ihop sitt livspussel när inte ens läkare lever som de lär?  Risken är att man som Katerina Janouch hamnar på akuten för att kroppen till slut säger ifrån på skarpen.
Camilla Läckberg berättar om hur pressen att vara en högpresterande duktig flicka har styrt och fortfarande styr hennes liv, exempelvis när hon ska skriva sitt bidrag till boken.
Andra som medverkar i boken är Alexandra Charles, Alexandra Zazzi, Annika Jankell, Annette Lefterow, Christin Mellner, Gabriella Svanberg, Helena Nyblom, Ingemo Bonnier, Jill Taube, Katerina Janouch, Mari Jungstedt, Maria Wells, Monika Ahlberg, Paula Ternström och Zinat Pirzadeh.
Jag tyckte att de flesta bidragen var intressanta även om Paula Ternströms (som även bloggar för 1,6 miljonerklubben) bidrag om hur hon förlorade sitt livsverk kändes lite udda i sammanhanget.  Å andra sidan är det ett av de bidrag jag minns bäst efter att ha läst ut boken.

Intressant nog äger fackföreningen TCO rättigheterna till begreppet "Livspusslet". Begreppet lanserades inför valet 2002 av TCO smed syftet att sammanfatta moderna vardagsproblem i en enhetlig term. TCO valde att varumärkesskydda ordet 2005, vilket hindrar företag att använda begreppet i kommersiella syften.

1,6 miljonersklubben grundades 1998 av Alexandra Charles som  även är föreningens ordförande. Syftet med föreningen är att sprida information ur ett mer kvinnligt perspektiv, inte bara om hjärtsjukdomar utan också om andra ämnen. Namnet kom av att det då fanns 1,6 miljoner kvinnor över 45 år i Sverige. Tio år senare, 2008, bildades 2,6 miljonerklubben för de yngre kvinnorna mellan 18 och 45 år. De två föreningarna samarbetar och hjälper varandra.

Ofrivilligt köpstopp

Ibland kan köpstopp komma plötsligt... som när banken ringer och talar om att ens bankkort har använts i en bankomat som utsatts för skimning och att det därför kommer att spärras omgående. Min första tanke var faktiskt "vad skönt, då kan jag verkligen inte handla för mer än vad jag har i kontanter i plånboken".
Dessutom ska jag spendera helgen i skogen på scoutläger och där finns det inte heller så många möjligheter till shopping.
Nytt kort och kod ska komma någon gång nästa vecka... så jag har ändå gott om tid på mig att ordna de enstaka julklappar jag har kvar.

Favorit i repris: Balans och att köpa frihet

Bild: starryeyez024

Idag återpublicerar jag ett  favoritgästinlägg från Oskar. Du kan läsa hans tidigare inlägg här!



Så här till jul känns det extra aktuellt att fundera på vad vi egentligen spenderar våra pengar på och i vilken mån vi kan köpa balans, tid och frihet istället för fler saker?


Vad spenderar du dina pengar på? Antagligen mat, kläder, boende som de flesta andra och om du har råd kanske även bil, båt, resor och till jul lite extra kläder, elektronik, mat och en massa annat. Om det fanns någon som sålde “frihet” skulle du köpa då? Jag tror att de flesta vill vara så fria som möjligt att göra sina egna livsval men eftersom ingen säljer frihet är det svårt att se att detta är ett möjligt val för våra pengar. Vad menar jag då med att köpa frihet, jo handlar om något som jag tycker är roligt men många andra tycker är tråkigt nämligen att spara.


Ni som läst mina tidigare inlägg vet att jag anser att det är viktigt med ord som man använder inför sig själv och andra, det tror jag stämmer även i detta fall. När jag önskar mig en ny jacka men väljer att ha den gamla en säsong till säger jag till mig själv ”jag köper frihet för pengarna istället”. Det är roligare och mer påtagligt än att ”spara” även om det är samma sak. Men hur definierar man frihet? Min definition är att man skapar sig möjligt att välja sin väg genom livet. Viktigt för att kunna köpa frihet är alltså att ha klart för sig vad man har för mål. Som jag skrivit om tidigare tror jag att anledningen till att så många överkonsumerar och inte är nöjda är att man strävar mot andras mål. Om alla andra köper större hus ska nog jag göra det också, när alla köper (ny) bil är det kanske dags för mig att göra det samma och om grannen åker till Thailand så är det nog dit jag borde resa. Sanningen är ju dock att om du gör som alla andra kommer du hamna där alla andra hamnar vilket vanligen är i skuldsättning och ofrihet. Om du vill hamna någon annanstans måste du ta din egen väg.


Precis som med bantning, som vanligtvis inte fungerar om den nya dieten inte är en balanserad del i det dagliga livet, är det oftast omöjligt att ändra sin ekonomiska situation utan att hitta en balans som fungerar varje dag. För att det ska gå anser jag att det är viktigt att inte bara sparar eller bara slösar utan att hitta en balans där man har råd med det som är viktigt samtidigt som man avstår från annat för att nå ett långsiktigt mål. För mig har ”the balanced money formula” varit till stor hjälp för att sätta detta tankesätt i ett sammanhang.





Det handlar alltså om att hitta en balans mellan behov (Needs), önskningar (Wants) och sparande (Savings). Sparandet är konsumtion som man avstår från idag för att kunna använda till så väl behov som önskningar i framtiden och är till för att skapa möjligheter för ditt framtida jag att leva i större frihetjämfört med den som inte har några besparingar. Det handlar om att bejaka alla delar av livet, du behöver självklart pengar bara för att överleva (Needs) du vill även ha en del saker för att trivas (Wants) och du kommer vilja ha en trygg framtid med så mycket frihet att göra olika livsval som möjligt (Savings). Den procentuella fördelningen skall ses som en indikation och kan se mycket olika ut för olika människor och är beroende av vilken fas i livet man befinner sig it men balansen måste vara där för att man ska lyckas skapa sin egen nutid och framtid.


Hur hittar du ekonomisk balans i livet, har du kollat efter, hur ser din fördelning ut?

20 favoriter

Intet nytt på bostadsfronten men livet är ganska ok i övrigt och idag gör jag som Hannele och bloggar om 20 favoriter!

1.  bageriet, matbröd: hembakade frallor eller danskt rågbröd
2.  bageriet, kaffebröd: lussekatter eller mammas kanelbullar
3. bokaffären: jag gillar antikvariaten i Haga
4. smycken: ganska ointresserad av sådana, det känns tomt utan vigselringen och jag byter bara örhängen en gång om året eller så
5. pizzan: hemmagjord med mozzarella, ananas och pesto
6. maträtten: lasagne
7. fiskrestaurangen: Sjömagasinet har goda sillar
8. Kamera: oftast mobilen 
9. bil: har haft en SAAB men är numera bilfri vilket funkar helt ok
10. moped: körde ibland en expojkväns vespa, det var kul!
11. tv-serien: har precis sett Brottsplats Edinburgh, den gillade jag. Annars barnmorskan i East End eller Lewis.
12. filmen: Bladerunner
13. på nätet: mest bloggar om frivillig enkelhet, minimalism och sådant och den här danska bloggen som jag gillar!
14. boken: Your money or your life
15. resmålet: är oftast i Danmark men drömmer om en tur på den transsibiriska järnvägen så att jag kan besöka både Moskva & Peking.
16. drycken: te, minst 5 koppar om dagen
17. shoppingstället: är inte så mycket för shopping men det är ibland praktiskt att jobba i Nordstan när man behöver uträtta ärenden
18. staden att bo i: Göteborg :-)
19. storstaden: New York var en häftig upplevelse, Shanghai skulle jag också vilja besöka igen.
20. morgontidningen: gillar SvD & GP på helgen

Alla som vill berätta om sina 20 bästa, kan hänga på!

Filmfredag: imponerande tonårslya

Austin Hay var bara 16 när han började bygga sitt eget minihus. Det tog några år men till sist var huset så gott som färdigt. I denna imponerande tonårslya har han installerat ett kök, en hemmasnickrad bäddsoffa, dusch och mulltoa. I filmen berättar han om sina planer på att installera solpaneler för att inte vara beroende av el från sina föräldrars hus. Andra halvan av filmen visar när Austin har "öppet hus" och innehåller intressanta kommentarer från hans stolta mamma och morfar/farfar liksom hans flickvän som är nöjd med lyan just nu men som kanske inte ser det som det optimala boendet när man skaffar barn.

Jag verkligen imponerad av hans händighet och uthållighet!

Gästinlägg: Blodbrist

Veckans gästinlägg är från Karin som regelbundet medverkar här på Köpstoppsbloggen.

Jag hörde på radion att region Skåne har akut blodbrist och måste köpa in blod för 9 miljoner (per år?
per kvartal?) för att klarar sina operationer etc.

Hur kan vi över huvudtaget ha brist på blod i vår rika del av världen?? Det övergår mitt förstånd.

När jag var sådär 10 år läste jag en artikel om fattiga Mexikaner som olagligt gick över gränsen till USA för att lämna blod. De gjorde det mycket oftare än vad som var tillrådligt hälsomässigt för dem själva för att blodet skulle ”hämta sig”. De var dessutom inte så friska i grunden men gjorde detta som ett desperat sätt att försörja sig. Vid denna tid importerade Sverige blod från USA. Ett blod som alltså kunde komma från sjuka, fattiga och desperata människor. Jag bestämde mig genast att när jag blev tillräckligt gammal för att få lämna blod så skulle jag göra det (mina skäl då var helt egoistiska: jag ville inte i framtiden riskera att få dåligt blod från sjuka människor!). Så blev det, jag lämnade regelbundet blod i många år. Men med avbrott för en period som småbarnsmamma när livet upplevdes så hektiskt att ta med två småbarn till en blodcentral var inte att tänka på.

Nu får jag av medicinska skäl inte längre lämna blod. Det är jag himla ledsen för! Dels vill jag göra denna enkla samhällsinsats, dels var det en bra hälsokontroll av mig själv. Att blod verkligen hjälper har jag upplevt på nära håll. Jag jobbar ju på sjukhus och har sett svårt medtagna kvinnor med stora blodförluster efter förlossningar hämta sig och bli som nya efter några enheter blod. Fantastiskt!

Lämna blod! Gör nytta! Du ger liv! Genom din insats har sjukvården råd att operera din gamla mormors höft i tid istället för att lägga pengarna på blod som vi verkligen borde vara självförsörjande på. Rent egoistiskt har du också hälsokontrollvinsten.

Det gör inte speciellt ont. Du får kaffe, te, annan dricka, mackor, frukt etc. Ät och drick ordentligt efteråt och låt bli att hårdträna samma dag så kommer du knappt känna av någonting. Lämna blod
NU.

Karin

Intensivt

Det är november men känns nästan som december med inbjudningar till julfester, adventsfirande och glöggprovningar och allt. Jag ägnar mig åt att skriva tentor (läser lite intressanta kurser vid sidan om jobbet), planerar barnkalas, packar ner vaser, tvingar dottern att prova lucialinnen (det ena var för litet och det andra var naturligvis för stort), budar på hus, trixar med lägenhetsbyten och funderar på om vi möjligtvis kan tränga ihop oss i en etta tillfälligt, barnen och jag.

Jag läste om ett gammalt gästinlägg från Oskar om valmöjligheter och det är väl det som är ett av mina problem just nu - i-landsproblem...  Ska jag satsa på hyresrätt, bostadsrätt eller fristående hus? Ska jag vänta på rätt hus/lägenhet eller ta något "så länge"?
Samtidigt begränsas jag i mina val av att jag behöver bo nära barnens pappa (för att inte barnen ska behöva åka buss fram och tillbaka mellan hemmet, skolan och fritidsaktiviter - som i dagsläget ligger på gångavstånd från varandra), att det finns ytterst lite hyresrätter här i villaförorten och dagens huspriser är som de är...

Enda sättet att skaffa sig en hyresrätt är att byta lägenhet vilket inte är det lättaste trots alla lägenhetsbyteswebbplatser. Den genomsnittliga väntetiden för att få ett hyreskontrakt genom Boplats Göteborg är minst 3 år - och då vill jag ändå inte bo i de mest attraktiva centrala delarna av Göteborg. Och för tre år sedan räknade jag inte riktigt med att jag skulle behöva leta hyresrätt.

Jag är ändå lyckligt lottad som har pengar att lägga in i en ny bostad  - samtidigt har jag förlorat budgivningar för att jag håller fast vid min budget med luft i. Man ska kunna ha råd med annat än att bara bo, särskilt när man är ensam halva tiden. Och då kommer jag tillbaka till det där med att bo i ettan alla tre, ett gyllene tillfälle att prova på det där med miniboende men som tyvärr skulle innebära busspendling för barnen...

Så jakten på rätt boende fortsätter. Just nu är jag inne på att bostadsrättsradhus är det rätta för mig. På söndag är det visning igen - håll tummarna!

Restips! Helsingfors - designhuvudstad 2012

Idag blir det lite reseinspiration! Finland är ju ett av våra närmaste grannland men jag kom först dit under förra året. Det var Cycling 4 libraries och den efterföljande filmpremiären som fick mig att besöka landets huvudstad. Sedan dess har jag även hunnit med att besöka Åbo med barnen och gjort ett veckolångt återbesök i Helsingfors i samband med IFLA, Världens största bibliotekskongress. 
I år är dessutom Helsingfors verkligen på tapeten då staden utsetts till designhuvudstad, World Design Capital så har du möjlighet tycker jag att du ska ta en sväng dit.

Mat


Fishplate på kitschiga Zetor

Mitt absoluta favoritställe i Helsingfors är mysiga Café Regatta som ligger nära Sibeliusmonumentet. Jag brukar även passa på att äta en massa karelska piroger (finns i alla livsmedelsaffärer). Zetor är lite kul och gillar man cocktailbarer är lyxiga A21 värt ett besök. Kallio är ett annat bra område för en barrunda, Pulmu (Fleminginkatu 13) är trångt men kul!

Boende
Det finns flera bra vandrarhem och billigare hotell, exempelvis budgetkedjan Omenahotell där det mesta är automatiserat. Bägge av Omenas hotell ligger dessutom centralt (Eriksgatan 24 eller Lönnrotsgatan 13). I somras bodde jag på Hostel Academica som dock främst är öppet sommartid. Jag har även vänner som bott på Stadion Hostel vid Olympiastadion och varit nöjda.


Resa dit och ta sig runt
Färja från Stockholm är ett bra alternativ om man som jag undviker att flyga. Till Viking Line terminalen kommer man enkelt med buss från cityterminalen eller så kan man promenera från Slussen. Även i Helsingfors tar man sig lätt vidare från de centralt belägna färjeterminalerna.Väl på plats tar man sig lätt runt till fots, med buss eller spårvagn. Cykel är ett annat alternativ om det inte är för mycket snö.



Sibeliusmonumentet

 Att se och göra
Av de klassiska sevärdheterna är Tempelplatsens kyrka en av mina favoriter. Kyrkan är insprängd i berget och taket består av 24 kilometer virad koppartråd. Jag gillar också Salutorget (billig lunch) och Kiasma. Shopping är ju inte ett av mina största intressen men jag gillade verkligen akademiska bokhandeln. Centralstationen är också värd ett besök om man gillar arkitektur. Tyvärr har jag ännu inte lyckats ta mig iväg och tittat på Sveaborg, det står på min att göra lista inför nästa besök.

Om designhuvudstaden

Vartannat år utses en stad till världens designhuvudstad av den internationella organisationen för industriell design Icsid.. Urvalet görs på basis av ansökningar och man väljer en stad som på ett exceptionellt förtjänstfullt sätt främjar användningen av design för att utveckla staden i dess helhet.World Design Capital handlar om att främja och stödja kulturell, social och ekonomisk användning av design.

Gästinlägg: Sänka arbetstiden istället för att höja lönen?

Bild: xomiele

Dagens gästinlägg kommer från Oskar som regelbundet medverkar här på Köpstoppsbloggen.

 När jag gick ut skolan och började jobba för drygt 10 år sedan var min ingångslön knappt 20 tusen kronor, vilket gjorde att jag fick ut ca 13 000. På detta hade jag en bra bil, en liten lägenhet och i övrigt levde jag ett bekvämt liv. Nu drygt 10 år senare har min lön gått upp en del, samtidigt har livet förändrats, jag är nu gift och har två barn. Min fru har också ett heltidsarbete och tillsammans drar vi in hyfsat med pengar men har ganska lite tid. Samtidigt känner jag att heltidsnormen i samhället är stark och att ett deltidsarbete inte riktigt är ett alternativ då det innebär två saker, nämligen:

1. Oftast samma mängd arbetet bara på kortare tid och med mindre betalt.

2. Sämre möjligheter till utveckling i jobbet då heltidsnormen är stark och den som jobbar något annat är 8-17 måndag till fredag (mer är OK men mindre är konstigt!) anses som udda och ingen att satsa på.

Hur ska man kunna ge viktiga uppgifter till någon som går hem klockan 15 eller ännu värre någon som inte jobbar på torsdag-fredag?

 Missförstå mig inte nu jag tycker inte att det jag skriver ovan är rätt jag uppfattar bara att det är så det ser ut på dagens arbetsmarknad. Det konstiga är att det är rimligt att tror att en person som t.ex. jobbar 60 % av arbetstiden och får 60 % av lönen egentligen bidrar mer per krona till det företag där de arbetar då de är mer uppvilade och mer engagerade, initiativrika etc. när de väl är på jobbet. Men det finns fler argument för mer deltider, som Sverige ser ut idag jobbar vi redan som folk deltid men det är ojämnt fördelat, många är arbetslösa, studerar trots att de hellre skulle arbeta, är sjukskrivna och pensionärer trots att de är fullt arbetsföra bara det att de inte hittar ett jobb som passar. Alltså jobbar delar av befolkningen alldeles för mycket medan andra inte arbetar alls. Delvis beror detta på att vi i Sverige har jobbat så hårt med att bli mer effektiva men sedan kompenserat detta med högre lön.

Ett annat alternativ skulle ju ha varit att vi kompenserades med lägre arbetstid.

Om samma arbetare idag tillverkar 10 % mer än för 5 år sedan kan ju detta antingen omsättas i 10 % högre lön eller 10 % lägre arbetstid. Jag tror att det senare skulle vara mycket sundare i ett samhälle som Sverige där alla trots allt har det ganska bra redan och de som har ett jobb skulle bli mer lyckliga av lite mer tid än lite mer pengar. De som inte har jobb får då dessutom större möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Idéer skulle kunna vara att 4 småbarns föräldrar delar på 3 heltider eller att en person med några år kvar till pension delar sin tjänst med någon som nyligen har kommit ut från skolan då blir företaget dessutom mindre individberoende och kunskapen sprids till fler. Modellerna är många men jag tror att allt är möjligt om vi bara börjar tänka i lite nya banor. Om vi sedan börjar ta ut effektivitetsvinsterna i minskad arbetstid istället för pengar så kan vi kanske även stoppa den eviga spiralen med mer och mer miljöskadlig konsumtion av icke nödvändiga varor.

Vad tycker ni om att ändra på heltidsnormen eller omdefiniering av arbetstidsnormen så att det är mer OK att jobba både mer och mindre än 40 timmar per vecka? Ett mycket intressant program från P1 finns på ämnet inspelat för ett par år sedan men fortfarande lika aktuellt. Se länk nedan. http:// sverigesradio.se/topsy/ljudfil/2578094.mp3

Bort med prylarna

Som jag skrev om för ett tag sedan ligger jag i skilsmässa. För någon vecka sedan genomförde vi en bodelning av möbler och prylar, något som jag hade gruvat mig för länge. Bara tanken på att dela upp alla sakerna vi fick i bröllopspresent gjorde mig illamående. Men det gick trots allt förvånansvärt bra. Var och en tog det som den hade haft med sig in i boet och uppdelningen av våra gemensamt inköpta/fådda prylar löste sig ganska bra också. Kanske för att i alla fall jag har bestämt mig för att bara ta med mig sådant jag verkligen tycker om. Intressant nog blev det dessutom en hög över med sånt som ingen av oss ville ha och som vi ändå släpat omkring på i minst en flytt.

Så i helgen körde barnen, mormor och jag garageloppis med en del av de ratade och utrensade prylarna. Vi blev även av med leksaker som bara tagit upp plats på vinden de senaste åren samt barnens urvuxna cyklar. Av det som blev över åkte det mesta iväg till Emmaus. De få barnprylarna som blev över funderar jag på att försöka sälja på Blocket, likaså motionscykeln. Får jag inte napp där blir det Freecycle.

Det känns skönt att bli av med sakerna, befriande på något sätt! En skilsmässa är en sådan omskakande upplevelse även om de inblandade parterna inte är osams så man behöver verkligen ta till vara på alla positivt man kan i sammanhanget. Det kändes även bra att involvera barnen. Vi hade kul tillsammans och de pengarna vi fick ihop har vi bestämt att de ska användas till en skidresa på sportlovet. Barnen fick också vara med att bestämma vad sakerna skulle kosta. Vi jämförde med likvärdiga varor i Blocketannonser och det fick barnen att inse att det kan vara ganska stor skillnad mellan vad man tror saker är värda/det emotionella värdet jämfört med det faktiska marknadsvärdet.

Framöver nu är det nytt boende som är den viktigaste frågan. Jag återkommer med ett inlägg om mina funderingar krig det.

Matmåndag: rädda rester med pizzamodellen

Vi svenskar är duktiga på att veckoplanera våra matinköp och försöker tänka på ekonomi och miljö när vi handlar. Trots det är vi många som får rester kvar i kylskåpet som till slut hamnar bland soparna. Idag slängs ungefär var femte matkasse som bärs ut ur butiken. 

Pizzamodellen är Lantmännens senaste kampanj i serien "Var rädd om maten", för att ta till vara på överblivna råvaror och matrester. 

Släng inte maten, släng dina rester på en pizza istället.

Att vi idag slänger mat i så stora mängder som vi gör, är ett problem både för miljön och för våra plånböcker. Lantmännens undersökning visade att vi oftast lagar pyttipanna, omelett, wok, soppa eller paj på överbliven mat  - väldigt få nämner pizza som alternativ. Samtidigt passar pizza & rester ganska bra ihop.
I  undersökningen tillfrågades även svenskarna vad man helst har på sin pizza. Förutom ost och tomatsås toppar skinka, svamp, räkor, lök och fläskfilé listan över svenskarnas favoritingredienser. Många av favoriterna är ingredienser som ofta blir över från andra måltider och som fungerar utmärkt på en restpizza. Även om jag personligen inte är så förtjust i köpepizza äter vi nog hemmagjord pizza varannan vecka eller så. I vår familj gillar vi att ha ananas & pesto på våra pizzor.

Ett tips för att "spara tid" är att göra pizzadegen redan på morgonen. Använd 25g jäst och låt degen kalljäsa under dagen i kylskåpet så är det bara att baka ut degen när du kommer hem på kvällen. Bästa tipset för att en krispig botten är att förvärma ugnplåtarna - det lärde jag mig i Sopranoskokboken :-) Eller prova att göra pizza på tortillas om det är bråttom.

Gästvideoblogg om konsumtion

För ett tag sedan blev jag intervjuad av Sofie & Sonja med anledning av deras dokumentärfilm som med temat "i-landsproblem". Den handlar helt enkelt om de problem som vi i den rika delen av världen dras med i vår vardag. Jag passade på att fråga om de ville gästblogga och här kommer deras bidrag i form av en kul videoblogg!



Gästblogg from SOSS Media on Vimeo.

Gästinlägg:Inre egenskaper och klädstil

 
En bild från mitt projekt 333 som jag körde 2011

Här kommer ett gästinlägg från Karin som regelbundet medverkar här på Köpstoppsbloggen. Idag handlar det om det alltid lika populära ämnet kläder och mode, men där här gången ur ett lite annorlunda perspektiv.

På bokmässan i Göteborg för några veckor sedan impulsköpte jag några böcker som jag sedan slukade. Böckerna heter ”Du är din förpackning” och ”Klä bort, klä fram och fuska” av Eva Carlström och handlar om kläder och personlig stil. Det är inte färganalys och råd om vilka färger man passar i beroende på hud- och hårfärg utan går djupare än så. Frågan författaren vill att vi skall ställa oss är vem man är som person och om insidans värderingar och egenskaper stämmer med utsidan. Alltså vad man signalerar med sina kläder: dess färger, snitt material etc. Om in- och utsidan stämmer överens mår man bättre är författarens budskap. Då känner man sig tryggare, gladare och blir troligen bättre bemött.
Ett exempel var den 30-åriga tvåbarnsmamman som ”fastnat” i tonårsstilen med hästsvans, gympaskor, tights och långtröja. Hon fick fortfarande visa leg på systemet. Problemet var att hon i yrkeslivet hade svårt att bli lyssnad på och tagen på allvar. Detta ändrades med en mer vuxen klädstil.

Jag känner en mycket modernt och snyggt klädd jurist. Vi diskuterade klädstil en dag och han sa att de kunder han träffar förväntar sig att få träffa en person klädd på ett visst sätt. Om han hade klätt sig som jag den dagen (kängor, jeans och olle) hade han troligen inte verkat seriös och kunnig och mötestiden hade gått åt till att få kunden att revidera den uppfattningen om honom. Han valde att klä sig som förväntat för att få ägna sig åt det han ville - sakfrågor.

Jag känner mig ganska tacksam för den blåa ”vårdpyjamas” jag ikläder mig på morgonen på jobbet som sjukgymnast på ett stort sjukhus. I den är jag alltid rätt klädd. Det spelar ingen roll om jag skall träffa patienter eller prata för gamla professorer och överläkare. Jag behöver inte planera kläderna dagen innan och vet alltid att det jag tar på mig är helt och rent. Tillbaka till böckerna! Författaren är utbildad KBT-terapeut förutom stilkonsult vilket väl gjorde att jag upplevde budskapet mer seriöst än jag annars gjort. Jag vill ju förenkla mitt liv på alla områden för att känna att det finns tillräckligt med tid, ork och pengar för det som är verkligen viktigt. Även dessa böcker känns som om de kan hjälpa mig på enkelhetens väg. Om man på djupet förstår varför man gillar och passar i vissa saker så tror jag att klädinköp kommer ta kortare tid och jag kommer ha lättare att undvika felköp i framtiden.

Karin

Vill du gästblogga om hur du ser på kläder och mode - eller något annat så kan du höra av dig till antianki@gmail.com

Saker jag inte saknar

Bild:   jcoterhals

För någon vecka sedan skrev jag om hur jag inte riktigt har någon energi över för bloggen. Eftersom jag alltid har haft som ledord att vara personlig men inte för privat här i bloggen har jag tvekat om hur mycket jag egentligen ska dela med mig. Samtidigt speglar ju bloggen det som jag själv går igenom så idag blir det en inblick i mitt liv bortom Köpstoppsbloggen.

I januari i år skrev jag om hur 2011 inneburit många prövningar och att det nog skulle fortsätta att bli ett turbulent 2012. Vilket det också blev. I början av året separerade jag från min man och sedan dess har jag bott varannan vecka i vårt hus tillsammans med barnen och varannan vecka i en hyresetta i stan (som jag också delat med min man). Vi har alltså valt en kanske okonventionell lösning där barnen alltid bor på samma ställe medan vi vuxna flyttar in och ut. Det har naturligtvis många fördelar, framför allt för barnen men även en hel del nackdelar.

Dessutom har jag en ny relation på distans vilket gör att jag tillbringa en hel del tid på resande fot. Även om jag har lite kläder och hygienartiklar i hyreslägenheten så lever jag oftast "ur min resväska". Något som har blivit allt tydligare är att jag definitivt inte saknar alla saker när jag flänger runt. Detta har inspirerat mig till att verkligen börja rensa i huset, vilket ju dessutom är en bra förberedelse inför en flytt.

Alla olästa böcker...
Jag är sedan länge en aktiv bokbytare på bla Bookmooch men något jag har svårt att göra är att lämna ifrån böcker som jag inte har hunnit läsa så just nu har jag en enorm "att läsa" hög.Men rensningsinspirationen har också gjort att jag faktiskt fått tummen ur och läst en hel del böcker. Och vill jag inte fortsätta när jag är halvägs in i boken har jag inget dåligt samvete för att jag lägger den åt sidan och skänker bort den. Jag har ju ialla fall gett den en chans... Dessutom har har  jag rensat bland inrednings- och kokböcker, jag inspireras hellre av Pinterest.
När man lever ur en resväska blir det dessutom ännu tydligare än under project 333 vilka kläder man egentligen föredrar att använda, t. ex sådant som inte skrynklas så lätt.

Vad händer framöver?
Efter att ha varit separerade i snart ett år har vi nu ansökt om skilsmässa och jag håller som bäst på att leta nytt boende. Framöver kommer jag nog att fortsätta blogga lite mer personligt än tidigare. Det kommer handla om de tankar som väcks under och efter en skilsmässa för om man ska se något positivt i det hela så är det att man genom en skilsmässa får chansen till en nystart där man kan göra sådana förändringar som man kanske inte haft möjlighet till tidigare. Det jag skriver om kommer naturligtvis att ha en klar koppling till sådant jag bloggat om tidigare som konsumtion, ekonomi, boende, miljö osv.
Dessutom har jag ett par gästinlägg på gång, både från Karin & Oskar men även andra. Vill du bidra med ett gästinlägg är det bara att maila till antianki@gmail.com

Gästinlägg: Modebloggen som recyclar sig själv

Kläder är mer än kläder. Det är känslor, minnen och kärlek. I alla fall för mig. Jag bryr mig inte om märken eller priser. Jag bryr mig om historierna bakom. Historier jag även vill berätta.

Dagens gästinlägg kommer från Rebecka som bloggar om sitt årslånga klädköpstopp på Recyclebyrebecka. Hon beskriver sig som närmare 30 än 20,  barn till gröna vågare och inte rädd för att vara otrendig...

300 dagar to go. Så ser statusen ut för mig just nu. 300 dagar innan mitt år av klädköpstopp är till enda. Fast köpstopp är ju i och för sig ingenting nytt under solen. Men hur många som samtidigt har som mål att varje dag ha en ny outfit, det tror jag är lätträknat antal. Det är lite galet, jag vet. Att driva en modeblogg utan att köpa några nya saker. Men ibland behövs det även galna idéer. För jag älskar kläder, väskor, sjalar och ja ni vet rubbet! Men vet samtidigt hur mycket det sliter på vår miljö att tillverka alla dessa saker. Slit och släng samhället är så långt ifrån hållbart det går att komma. Sedan så tycker jag att stil och mode är så mycket mer än det nyaste. Det handlar om personlighet och människor.
Jag bryr mig inte om märken eller var kläder kostar. Jag bryr mig om historierna bakom och vem som bar vad och varför. Dessutom har jag väldigt svårt att identifiera mig med de flesta modebloggare. Är nog både för gammal och tjock för att passa in den klubben. Så därför antog jag utmaningen. Att visa att det går att vara intresserad av mode och driva en modeblogg utan att behöva konsumera ihjäl sig. Hur det har gått hittills? Ja fantastiskt bra måste jag säga. Men så har jag ju 300 dagar kvar. Så kanske inte ska börja kaxa mig riktigt ännu. Löve and out!


Vill du gästblogga om köpstopp, konsumtion eller något annat så maila till antianki@gmail.com

Gästinlägg om köpstopp och 2nd hand

 

Idag gästbloggar Jeannette

Hej!

Med anledning av Ankis bok "Köp inte den här boken" så drog jag igång mitt köpstopp under år 2010.

Och jag förberedde mig. Fick tipset i Judith Levins bok "Not buying it" att stumporna tar slut under ett köpstoppsår.Sagt och gjort.

Idag lever jag fortfarande i dessa tankar. Och jag handlar alla mina kläder på second hand/loppis. nja, förutom underkläder.Dock har jag hittat ouppackade strumpor även på loppis.

Jag har hittat min smak bland kjolar och klädställ. Då jag är rund och alltid har gått i tajta jeans med en svällande mage över byxlinningen tog jag en dag ett friskt beslut. Det var efter julen 2011. Då hade jag en klänning på mig. Som det gick att äta julmat i :)

Nåväl. Jag blev befriad och upptäckte en hel värld av färger och mönster.

Och vilken insats för miljön! Jag får emellanom kritik. Hur ska det gå med utvecklingen om alla började handla second hand? Jag tror det skulle bli alla tiders.

Om vi fick stopp på tillverkningsindustrin och behovsprövar efterfrågan istället för att skapa behoven genom 

lockande reklam skulle vi få en balans i samhället. Detta när det gäller kläder som är mitt stora intresse

.

Tack anki för stor inspiration. då som nu :)

Jeanette sandelin, ed

Du kan läsa mer på Jeanettes färgglada blogg.

Vill du själv gästblogga så är det bara att höra av sig till antianki@gmail.com. Du behöver inte ha någon egen blogg, bara gilla att dela med dig av dina tankar och funderingar kring konsumtion, ekonomi och liknande.

Förändringar

Bild: Rich Bard

Two roads diverged in a wood, and I—
I took the one less traveled by,
And that has made all the difference.

Just nu händer det mycket i mitt liv så jag har inte riktigt någon energi över för bloggen. Det kommer dock en del gästinlägg framöver och jag tar gärna emot fler! Det är bara att maila till antianki@gmail.com.


Dikten är för övrigt av Robert Frost, du kan läsa den i sin helhet här.

Gästinlägg: Om klädångest och förändrat konsumtionsbeteende

Idag gästbloggar Stina om sitt köpstopp på kläder och smink.

Jag har sedan barnsben uppskattat att uttrycka mig genom kläder. Minns hur jag som femåring stod i garderobsdörren, bläddrade bland mina kjolar, flyttade runt bland tröjor och planerade olika utstyrslar. Eller när jag rangordnade finskorna i klädkammaren efter hur pass lackiga de var. Övriga familjemedlemmar blev också utsatta för min besatthet av kläder – bl.a. mutade jag min lillasyster med diverse(godis/städning av hennes rum etc.) för att erhålla möjligheten att locka hennes hår med den förhatliga heta locktången eller sätta på henne hängselbyxor(som hon avskydde eftersom hon ofta kissade på sig som följd av att hon inte hann få av sig dem när hon skulle på toaletten).

Njutbarheten har dessvärre övergått i något annat. När jag öppnat min garderob de senaste åren har jag ofta översköljs jag av apati och panik på samma gång. Inga alternativ har känts roliga. Jag tror det beror på att jag inte sett träden för all skog – läs: min garderob är alldeles för full. Min kreativitet har liksom dött för att alternativen är för många. Istället har den påföljande tanken per automatik blivit; jag måste ha något nytt. Enligt gängse logik löser en ny klänning upp alla slags besvärliga känslor och problem.

Efter ovanstående har som regel följande inträffat: jag försvinner omgående ner på stan med försäkran om pengar på kontot och hjärtat långt uppe i halsen. Med raska kliv mellan affär efter affär har jag sökt efter något som kan tillfredsställa min längtan efter harmoni och mening. När jag till slut rafsat ihop 4 klänningar inne på Monki (det är lika bra att köpa allihopa – det är ju svårt att veta vilken av dem som kommer att kännas bra när jag kommer hem), betalat och stegar iväg mot spårvagnen kommer den. 

Känslan av att något är väldigt fel. Var det så här jag ville att det skulle bli? Ville jag spendera så stor del av min tid i ett knökat nordstan sökandes efter lugn? På spårvagnen hem är jag ledsen. Igen.

 Sedan några veckor har mitt förhållande till shopping förändrats. För ungefär en månad sedan hade jag, som så många gånger förr, bestämt mig att ha ett köpstopp avseende kläder och smink i ett halvår. Tidigare har det högst passerat en månad, oftast enbart ett par veckor och så är jag tillbaka på Monki med fyra klänningar i kassakön och bultande hjärta . Motivet bakom tidigare köpstopp har alltid handlat om att jag velat få ordning på min ekonomi. Jag hade i och för sig börjat upptäcka, via internet och program som Lyxfällan, att jag inte var ensam om mitt problematiska konsumtionsbeteende. Men trodde, eftersom jag misslyckats så många gånger, att jag var ett hopplöst fall och att jag fick skylla mig själv. Det som har hänt är att jag börjat se mitt konsumerande ut ett vidare perspektiv, att det inte handlar om ett personligt misslyckande och en svag karaktär utan om ett samhälleligt fenomen. Inför nuvarande köpstopp googlade jag på köpstopp och hittade Köpstoppsbloggen, och genom den en mängd nya bloggar och organisationer. Något förändrades inuti. 

Jag blev fascinerad, arg och väldigt bestämd. Sedan hoppfull, när jag upptäckte att tanken på en hållbar livsstil och ett enklare leverne motiverade mig på ett väsensskilt sätt än tanken på att spara pengar.

Förändringen är genomgripande på flera plan. Det handlar inte längre bara om att undvika överdrivet handlande på monsterkedjor; jag har äntligen organiserat källsorteringen under diskbänken, rensat upp flera svarta sopsäckar med böcker, kläder, köksredskap och delat ut dessa till vänner, familj och Emmaus/Stadsmissionen. Jag planerar dessutom att flytta mitt sparkonto till Ekobanken och engagera mig ideellt, mailat fastighetsskötaren om utökad källsortering i gårdens soprum osv. Det var länge sedan jag sov så gott om natten, sedan jag haft så mycket tid över till att läsa, skriva, sticka och laga mat hemma. Jag tror att förändringen är beständig. Det är som att jag inte varit mogen för det tidigare vilket kan förklara varför det känns som att någon varit inne och rört om i huvudet på mig. Jag har vid några tillfällen testat mig själv genom att gå in olika klädbutiker, men gått därifrån tomhänt. Det finns liksom inte samma lockelse i att handla.

Och garderoben ger stundtals upphov till njutbarhet igen. Konstigt nog, med färre plagg och inga nya klänningar. Det känns hoppfullt. 

När kollegan ropar in mig till jobbets kontor och glädjestrålande pekar på skärmen där ett par pumps av den senaste modellen visas uteblir entusiasmen från min sida. Jag ler svagt och säger bara att de är fina. Jag vill säga så mycket mer men har samtidigt ingen lust att vara någon slags magister med pekpinne. Kollegan säger att det är festdojjorna hon alltid sökt efter, att de är perfekta och troligtvis så bekväma. Att hon bara måste ha dem. ”Du får väl tänka på saken” hasplar jag ur mig och går ut från rummet. Jag vet inte riktigt hur jag skall förhålla mig till mina nya insikter och kunskaper om konsumtion. Jag känner mig lite ur balans. Vilsen men glad.

Mitt mål är att bli en medveten konsument. Och det tar tid. Nu vill jag veta var festskorna producerats och under vilka omständigheter, om materialet kan klassas som miljövänligt osv. 

Det är svårt att veta var man skall börja leta information, det är svårt att veta hur noggrann det är värt att vara. I vilken omfattning kan jag tillåta mig själv att ”slarva”. Skall man tänka i termer av ”lagom” medveten konsument? För jag vill samtidigt förenkla tillvaron och lägga energi på rätt saker. Det är förvisso bättre att söka produktionsfakta och läsa miljöbloggar än att fastna i modebloggsträsket där avsaknaden av reflektioner kring konsumtionsbeteende är i det närmaste lustigt. Som sagt, det känns som att jag är något viktigt på spåren, något som kan komma att påverka både min hälsa och upplevelse av meningsfullhet. Viktigt men förvirrande. Vilsen men glad.

Dock; jag är mycket hellre en vilsen medveten konsument än enbart vilsen.

Tack Stina för dina funderingar kring konsumtion och köpstopp. Vill DU gästblogga om köpstopp, frivillig enkelhet eller annat så maila mig på antianki@gmail.com

Bokonsdag: Nyfixat - 57 projekt för dig som gillar återbruk

Den här boken är verkligen superhärlig! Det var länge sedan jag blev så glad  över kreativt återbruk som även är uppnåeligt för oss som inte var några stjärnor i varken sy- eller träslöjden.
Den här boken riktar sig till personer som t. ex gillar att gå till Myrorna eller loppisar och fynda gamla grejer, eller som gärna samlar på sig en massa saker som kan vara bra att ha. I Nyfixat får man lära sig hur man på bästa sätt gör om gammalt till nytt. Många av de gamla föremålen i boken får inte bara nytt liv, de får dessutom både ny form och ny funktion.

Tillsammans med elva form¿givare har författarna använt sig att sådana föremål som ofta lämnas in till Myrorna, loppisar och andra second hand-affärer. Det kan vara allt från gamla soffbord och stereobänkar till stolar, kläder och pocketböcker. Allt förvandlas sedan med stor kreativitet och fantasi till moderna och uppdaterade föremål som kan passa in i de flesta hem.
Man får även en intressant inblick bakom kulisserna på Myrorna och lite historia kring återanvändning.

Boken innehåller totalt 57 projekt med olika svårighetsgrad och omfattning. Ibland behöves några redskap och hjälpmedel, det mesta som finns i de allra flesta hem. De flesta projekten har tydliga steg för steg-instruktioner vilket gör att även jag skulle våga mig på att prova. Några exempel på kul projekt lamporna av allt möjligt, en stereobänk från IKEA som gjorts om till ett lekkök och handdukshyllan som förvandlats till en smart hylla för post och nycklar. Jag gillar även de 50-talsinspirerade korgarna som är gjorda av elsladdar.

I Nyfixat möter man förutom författarna en rad formgivare, bland andra Bea Szenfeld, Lotta Kühlhorn, Jonas Wagell och Pontus Djanaieff, som alla gör om varsitt föremål. Konstnären Finn Ahlgren (1 del av designerduon Godspeed) som även ligger bakom kyrkan i returmaterial som jag bloggade om i höstas, har förvandlat en fåtölj till en lampa och använder precis alla delar av ursprungsmöblen.

Maria Westerberg i sin specialgjorda stol för pocketböcker från Myrorna. (Foto Norstedts/Stadsauktion)

Maria Westerberg har skapat en fåtölj för bokälskare genom, kanske inte så bekväm men kul!

Jag ville arbeta med något material som har ett givet mått, så jag valde pocketböcker. Först tänkte jag limma ihop alla böcker och skära ut en form. Men när jag såg alla böcker kändes det fel att förstöra dem. Lösningen blev en sittmöbel gjord av staplade pocketböcker som hålls på plats med hjälp av en yttre träkonstruktion av plywood, vars randighet påminner om bladen på en bok. Träskelettet är öppningsbart så att böckerna går att ta ur och läsa eller byta ut. Resultatet är en kombination av bokhylla och fåtölj – ”Read Me”.

När boken gavs ut i våras hade man en utställning med alla föremål ur boken som de inbjudna formgivarna har gjort på Carl Malmstensbutiken i Stockholm. Utställningen pågick en vecka innan de föremålen auktioneras ut via Stockholms Auktionsverk till förmån för Myrorna. 
  
Om författarna Ann Sjöstedt är stylist, inredare och skribent. Hon arbetar bland andra med DN Bostad, Expressen, Aller Förlag och Hus & Hem. Hon har tidigare givit ut boken Second hand och Gardiner för svenska hem. Marit G Engstedt är stylist och journalist. Hon arbetar bland andra med DN Bostad, Expressen, Aller Förlag och Hus & Hem.

Mer
Ann - en sann återvinningsböna
Sann återvinnare har öga för kvalitet

Fallfrukt som affärsidé

 Bild: Skånska Matupplevelser

Bara tio procent av alla äpplen används varje år vilket betyder att äpplen för över sex miljarder kronor ruttnar bort i svenska villaträdgårdar varje år.

Det ramlade in ett pressmeddelande från den nationella entreprenörstävlingen ”Jakten på ostartade företag”om att Sveriges bästa kooperativa affärsidé 2012 är att samla ihop och återvinna fallen och överbliven frukt från städernas trädgårdar. Det var entreprenörerna bakom Urban Fruit Initiative som enligt juryns bedömning bäst svarade upp till samtliga tre bedömningskriterier; kreativ höjd, affärspotential och kooperativ identitet. Idéen bygger dessutom på lokal förankring och kooperativ värdegrund och är överförbar till många liknande marknadsområden.
Det här är verkligen en affärsidé som ligger i tiden!

Här i Göteborg fnns även företaget Sylt från stan som startades sommaren 2009. Företagets idé är att producera sylt och marmelad av frukt som annars gått till spillo. Frukten kommer från stadens trädgårdar, skänkt av trädgårdsägarna. Detta ger en produkt med en distinkt lokal prägel och en ytterst låg miljöpåverkan. Dessutom bidrar produktionsmetoden till den låga miljöpåverkan då allt arbete sker småskaligt och manuellt. Transporterna sker dessutom med cykel. I våras uppmärksammandes den här affärsidéen när företaget nominerades till Änglamarkpriset.

Till sist vill jag bara nämna Äkta vara, den ideella medlems- och konsumentföreningen som driver frågor om bättre matkvalitet: färre tillsatser, mer råvara – mer mat i maten! och deras kampanj Fallfrukt. De har bland annat lanserat fruktförmedlingen för att göra det enklare att ta vara på fallfrukt.

Så ut och plocka det som finns kvar!

Bokonsdag: 100 balla ställen i Skåne

Skåne intar en särställning i Sverige. Det är beläget längst söderut, är mest tätbefolkat, har bördigast jordar, har varit befolkat längst, har flest rättshaverister och flest balla ställen av samtliga landskap i landet. 

Nu var det ett tag sedan jag verkligen besökte Skåne annat än på genomresa på väg mot Danmark. Men efter att ha läst 100 balla ställen i Skåne av Valle Westesson kommer jag aldrig att se på landskapet på samma sätt.

Det här är en okonventionell guidebok som lyfter fram företeelser man inte hittar i de vanliga guideböckerna. Han har delat in boken i avdelningarna märkliga ställen, vackra ställen, coola ställen, historiska ställen och kuriotiska ställen. Vad sägs om att besöka kändisgalleriet i Örkelljunga, äta på Christiania superfalafel eller kolla in Malmös takträdgård, ett intressant kommunalt sedumexperment (jag har tidigare bloggat om sk. vegetationstak här). Allt är utförligt beskrivet och kommenterat. Det märks att författaren har jobbat med humorprogram. Platserna är beskrivna på ett sätt som balanserar mellan det dryga och det humoristiska.
I boken hittar du som sagt tips på både vackra naturupplevelser som mer urbana företeelser. En del har jag sett tidigare som grottorna på Kullaberg, Odensjön och Nimis. I somras när vi cyklade Malmö-Köpenhamn, via Helsingborg cyklade vi förbi både Barsebäck och koloniområdet i Landskrona.
Skåne är ett perfekt landskap att göra cykelutflykter i men författaren beskriver även hur man tar sig till de olika platserna med kollektivtrafik samt ger gps koordinater.


Om författaren
Valle Westesson komiker, manusförfattare, gludsmed och konstnär m.m. Han har gjort radio och skriver manus till turistfilmer för region Skåne samt medverkar både som skådis och manusförfattare till barnprogrammet "Gabba gabba" (ett av mina och barnens favoritprogram).


Mer
Här kan du provläsa boken

Matmåndag: EU-pris för minskat matsvinn

Estnisk pizza i Tartu

I senaste numret av Miljöaktuellt läste jag om Bjurhovdaskolan i Västerås som vunnit ett EU-pris för att man har lyckats minska matavfallet i skolrestaurangen med hela 49 procent. Och glädjande nog tycks man dessutom  ha ändrat beteendet långsiktigt hos eleverna.

Sedan några år har restaurangen på Bjurhovdaskolan i Västerås, (400 elever i åldrarna 6-11 år) arbetat aktivt för att minska mängden matsvinn i skolmatsalen. När mätningen började hamnade ca 11 kg mat i soptunna varje dag vilket sammantaget blir nästan 2 000 kg per år. För att ändra detta införde man ett enkelt belöningssystem för att motivera elever och personal att äta upp maten och kasta mindre.

"Röret är fullt, det blir pizza!"

 För att göra det tydligt satte man ett genomskinligt rör i matsalen. För varje dag som mindre än 11 kg mat kastades, lades en lika stor mängd kulor i röret. Resultaten presenteras också på en whiteboard i restaurangen och rapporterades via skolans internradio varje fredag. Efter fyra veckor var röret fullt och eleverna fick sin överraskning, hembakade kanelbullar till alla! Matavfallet hade då reducerats till 5,6 kg, eller 49 procent. Det innebar 961 kg mindre matavfall på ett år! En annan gång serverades det pizza.
Men trots att nu röret är borta har mängden matavfall fortsatt att vara låg. Eleverna har ändrat sitt beteende, en hållbar, långsiktig lösning.

  Europa minskar avfallet
”Europa minskar avfallet” är ett EU-projekt som sedan 2009 pågått en vecka i november. Under veckan anordnas aktiviteter runt om i hela EU. Inom projektet betonas vikten av att förebygga att avfall uppkommer och att minska halterna av farliga ämnen i avfallet. I Sverige är Avfall Sverige nationell samordnare.
Varje år delar EU-sekretariatet för projektet ut pris för bästa projekt i olika kategorier. 2011 genomfördes över 7 000 projekt i 30 EU-länder. Ca 90 nominerades, 15 gick till final och av dessa vann alltså Bjurhovdaskolan.

Bokonsdag: Västgötska gårdsbutiker & caféer

I januari bloggade jag om boken Halländska gårdsbutiker och caféer (som vann förstapris i Svenska Måltidsakademins tävling) och nu har uppföljaren med fokus på Västergötland kommit ut. Jag har själv bott några år i Skövde och gott om släktingar i Västergötland så jag var väl bekant med ett flertal av ställena som omnämns i boken. Jag har cyklat förbi Falbygdens struts (strutsarna försökte springa ikapp) och fikat på Gunnebo Slott för att bara nämna några exempel.

Västergötland är verkligen jordbruksbygd. I boken får man följa med till gården Arvidstorp som drivs helt och hållet med hjälp av de egna ardennerhästarna. Förutom hästar finns där även Vänekor, Linderödssvin, Skånegås, Åsbohöns och Myskankor, alla utvalda för deras välbevarade ursprung. I  Lillestôva (gamla mangårdsbyggnaden från slutet av 1600-talet) driver man café och serverar nybryggt kaffe och hembakta kakor 

En annan gård är Bossgården som drivs av en gammal bekant till mig, men jag har aldrig varit där. På gården lever Jonas Ringqvist och Sanna Mattsson ekologiskt och självhushållande. De har haft många volontärarbetare, något man kan höra mer om i den här dokumentären.

På den vackert belägna Mobolets gård, bisonfarmen i Gate kan man på somrarna åka med på safari ut bland oxarna. Även där finns det möjlighet att fika och handla med sig produkter från gårdsbutiken.


Boken innehåller även mängder av smaskiga recept som körsbärskaka från Åsle Tå, knapriga ostkex från Lejma Mejeri och dilldipp från Blomsdals Örtagård (som även ordnar sk. häxkvällar där man får lära sig mer om örter).Längst bak finns kontaktuppgifter och en karta över alla ställen man kan besöka 


Om författarna
Boken är skriven av samma gäng som Hallandsboken,  Ann-Kristin Lindh, Ann-Charlotte Fägerlind (fotograf) och Jonas Lindblad (formgivare). Jag undrar vilket landskap de tar sig an näst, Dalsland hade jag t. ex gärna läst mer om!

Svenska Greenwashpriset 2012

Bild: fotdmike

Tidigare i somras utsågs Stora Enso till årets vinnare av det föga smickrande Svenska Greenwashpriset 2012. Priset delades ut av Jordens Vänner i Almedalen, efter en omröstning på nätet. Stora Enso fick 28 procent av rösterna och slog kandidater som bland annat IKEA och FSC.
Motiveringen var att medan Stora Enso hävdar att de är ett miljömedvetet företag, som främjar biologisk mångfald odlar de samtidigt eukalyptus i form av något som närmast kan liknas en ”grön öken” i Brasilien. Det är en monokultur som slår ut den mångfalden och skapar grava sociala missförhållanden. Stora Enso har dessutom tidigare dömts för miljöbrott i Brasilien, via intresseföretaget Veracel, och har nu etablerat sig i södra Kina där det också rapporteras om miljö- och människorättskränkningar.
Stora Enso är en skogsindustrikoncern vars huvudprodukter är tidnings- och bokpapper, journalpapper, finpapper, konsumentkartong, industriförpackningar och träprodukter.

Greenwash innebär att undvika riktiga miljöåtgärder och istället lägga energi på att skapa en grön image. Det kan ske genom att kalla miljöskadlig verksamhet en miljöinsats, eller att framhäva verksamhet som är framsynt för att dölja miljöskadlig verksamhet som sker i större omfattning. Tidigare har jag skrivit om rapporten Greenwash - grönmålning av svarta miljösamveten där man kan läsa om de vanligaste grönmålningsknepen och vad som egentligen är tillåtet i reklam. Rapporten är skriven av just Miljöförbundet Jordens Vänner och ger en bra inblick i hur delar av miljörörelsen ser på "miljökommunikation".

De nominerade var för övrigt:

1. Stora Enso för guld och gröna skogar Stora Enso hävdar att de är ett miljömedvetet företag, som främjar biologisk mångfald. Eukalyptus-plantage, s.k. ”grön öken” i Brasilien, är en monokultur som slår ut den mångfalden och skapar grava sociala missförhållanden. Stora Enso har tidigare dömts för miljöbrott i Brasilien, via intresseföretaget Veracel, och har nu etablerat sig i södra Kina där alarmerande rapporter publicerats som beskriver miljö- och människorättskränkningar.

2. IKEA för sin falska miljöprofil IKEA vill framstå som ett etiskt och miljövänligt företag. De stödjer Earth Hour och på hemsidan vill de ta ”… hand om miljön, jordens resurser… på ett bättre sätt.” Samtidigt arbetar IKEA aktivt med att bygga ut och skapa nya externa köpcentra runt om i världen, som leder till ökad vägtrafik och urarmar service för gång och cykel. Swedwood, medlem i IKEA-koncernen, som förser IKEA med trä har anklagats av flera miljöorganisationer för skövling av urskog i Ryssland.

3. Svensk Kärnbränslehantering AB för tal om det säkra slutförvaret SKB AB har sedan 70-talet påstått att de har löst hur kärnkraftsavfall ska tas om hand. Oberoende forskare varnar för att kopparkapslarna kan korrodera sönder samt att kunskapen om bentonitleran är alltför knapphändig. SKB har även all makt över forskningsanslagen från kärnavfallsfonden och att de kan styra forskningen som de vill är också en anledning att tveka inför deras säkra uttalanden.

4. Forest Stewardship Council (FSC) för missvisande certifiering FSC Sveriges (Forest Stewardship Council) märkning av skogsprodukter framstår som ett hållbarhetsmärke medan organisationen, mot sina egna regler, konsekvent ger dispens för användning av gifter i skogsbruket. Än värre är att destruktivt kallygge tillåts. Att använda certifiering som inte betyder något är ett typiskt greenwash-knep.

5. Göteborgs Stad för klassisk greenwash Under våren 2012 har en massiv reklamsatsning gjorts för det Västsvenska paketet där bygget av biltunneln under Göta älv vid Marieholm ingår. Till skillnad från vad Göteborgs stad påstår är Marieholmstunneln allt annat än miljövänlig! Den kommer, om den byggs som beslutats trots kraftigt motsånd, att bidra till ökad biltrafik i området i och omkring Göteborg.

Matmåndag: Göteborg är Sveriges mathuvudstad 2012

Munkar (men inte ätbara sådana) på Gustav Adolfs torg i Göteborg

När jag bloggade om SM i Mathantverk förra veckan fick jag reda på att Göteborg tydligen utsetts till Sveriges mathuvudstad 2012. Årets matlandethuvudstad är det fullständiga namnet på utmärkelsen som är en del av regeringens satsning på Sverige som "det nya matlandet".
Det var 2008 som landsbygdsminister Eskil Erlandsson lanserade en vision om Sverige - det nya matlandet. Livsmedelsindustrin är Sveriges fjärde största arbetsgivare och tillsammans med en växande turistnäring är de båda av stor betydelse för landsbygden. Syftet med landsbygdsministerns vision Sverige - det nya matlandet är att skapa tillväxt och sysselsättning. Långa, ljusa vår- och sommarkvällar, mångfald av livsmedel, en unik natur, upplevelser och duktiga kockar ska ge förutsättningarna för detta.

Sveriges mathuvudstad 2012
Utnämnlsen tillGöteborg mottogs av Håkan Thörnström från Göteborgs restaurangförening (och Thörnströms kök) och Camilla Nyman från Göteborg & Co. Tillgången till havets råvaror var ett av skälen till att Göteborg slog ut nio andra finalister. I motiveringen hyllar juryn Göteborg som en attraktiv turiststad med lockande matupplevelser:

"För att Göteborg kan erbjuda en varierad meny, med havets råvaror i centrum. För en välutvecklad samverkan i regionen som knyter samman stad och land, småskalig livsmedelsförädling och industri samt lyfter fram betydelsen av måltiden inom vård, skola och omsorg. Göteborg är en attraktiv stad för såväl nationell som internationell turism och måltidsupplevelser."

Göteborg ingår dessutom, som enda svenska stad, i det internationella nätverket Delice – Good Food cities of the world – något som bidragit till att placera Göteborg, Västsverige och Sverige på den internationella matlandskartan.
Silverplatsen i årets matlandethuvudstad kammade Gotland hem och på bronsplats hamnade Vara. Båda tog hem sina placeringar bland annat för bredden i sin primärproduktion av livsmedel. Övriga finalister var Falköping, Malmö, Skellefteå, Tomelilla, Trelleborg, Växjö och Örebro.

2013
De åtta finalisterna till Matlandethuvudstad 2013 är redan klara; Borgholm, Gotland, Halmstad, Kristianstad, Malmö, Skellefteå, Södertälje och Vara. Juryn består av landsbygdsministerns expertråd där representanter för visionens fem fokusområden finns med. Landsbygdsminister Eskil Erlandsson har utslagsrösten. Senare i höst offentliggörs vinnaren.

Filmfredag: Copenhagen - city of cyclists

Copenhagen - City of Cyclists from Copenhagenize on Vimeo.
Äntligen fredag, jag tror jag tar en sväng till Köpenhamn! Trevlig helg!

Gästinlägg: Om dygder

Bild:  -Mr.Halo-

Här kommer ett gästinlägg från Karin som regelbundet gästbloggar på Köpstoppsbloggen.

Jag fick en intressant kommentar om dygder efter inlägget om mitt köpstopp. Hela kommentaren
kommer här:

Anonym skriver: Jag har nyss läst ut Dygdens glädje (199 sidor) av Johan Wennström där han i det mest intressanta och avslutande 5e kapitlet skriver om sex kärndygder och relaterade karaktärsdrag.
Han menar att bejakande av dessa dygder och karaktärsdrag berikar livet och har många andra positiva effekter. Kanske kan man se köpstopp som en övning eller utmaning främst i dygden Återhållsamhet och karaktärsdragen Självkontroll och Måttlighet? Kan man i så fall tänka sig andra
givande övningar och utmaningar i andra dygder och karaktärsdrag?

De sex kärndygder (och relaterade karaktärsdrag):
1) Vishet (Kreativitet, Nyfikenhet, Självständigt tänkande, Bildningslust)
2) Tapperhet (Mod, Uthållighet, Ärlighet)
3) Humanitet (Kärlek, Altruism, Vänlighet, Känslans intelligens)
4) Rättrådighet (Välutvecklad känsla för rättvisa och jämlikhet)
5) Återhållsamhet (Självkontroll, Måttlighet, Ödmjukhet)
6) Transcendens (tillhörighet med någonting större än en själv - Förmåga att uppskatta skönhet,
Hoppfullhet, Tro)

Själv tycker jag att återhållsamhet är det som varit lättast att göra ett projekt av. Vid köpstopp kan också kreativiteten utmanas: jag kanske måste tillverka nåt av något annat jag redan har eller komma på en helt ny lösning (självständigt tänkande). Att det skulle kallas vishet är nog ändå att ta i. Övning i tapperhet skulle kunna vara att göra sådant man är rädd för som att tala inför folk, gå en kvällskurs ensam, söka hjälp för något man försökt hantera själv…eller vad det nu skulle kunna handla om.
Humanitet skulle kunna vara att bli volontär och hjälpa människor som har det svårt.

Rättrådighet känns svårare. Kanske volontärskapet kan platsa även här. Att börja jobba politiskt kanske. Att börja agera mot orättvisor på jobbet om sådana finns istället för att jamsa med, skulle också kunna inrymmas under rättrådighet. Transcendens : kan man öva sig i tro? Jag tänker att man kan öva sig i att se skönheten i det man har omkring sig i vardagen som partnern, sitt gamla vanliga, orenoverade kök, pendelvägen till jobbet etc. Man kan också träna sig i att betrakta skeenden som oroar med mer kärleksfullhet och humor (här har jag faktiskt förslag på en bra hemsida www.healthwatch.se med övningar främst för att hantera stress).

Min höstutmaning som redan pågår är att ha klänning två dagar i veckan och inte bara ta den enkla lösningen jeans och tröja. Det kräver en viss uthållighet och självkontroll. Mycket långt från transcendens men det sägs ju att även den längsta resa börjar med första steget…!

Karin

Bokonsdag: Bomull, en solkig historia

Förra veckan skrev jag om hållbart mode i NYC och recenserade "Vad händer sen, en bok om omsorgsfullt mode?". Dagens bokrecension fortsätter på samma tema.

Hur kan en t-shirt vara så billig som 69 kronor? Framför allt om den är gjort av 100% bomull? Varifrån kommer bomullen i en t-tröja för 69 konor? Ingen i branschen tycks kunna besvara den frågan. Och varför skulle någon vilja veta det? En ny tröja, gjord av 100 procent ren, mjuk bomull, till priset av två koppar kaffe – det är väl bara att slå till?

Det enkla svaret är att bomullen i är att bomullen är alltför billig i dagens läge. Bomullsproducenter i de rika länderna subventioneras med stora summor pengar varje år, medan producenter i Centralasien och Västafrika får så låga priser för sin produkt att de knappast kan överleva.

I den här boken försöker Gunilla Ander spåra bomullens ”solkiga historia och ursprung”. Hon reser till diktaturens Uzbekistan, där barn används som i princip obetalda tvångsarbetare för att skörda bomullen åt diktatorn. Hon beskriver de de fattiga bomullsböndernas situation i Övre Volta, liksom de subventionerade bomullsproducenterna i de amerikanska sydstaterna. Författaren lägger också in historiska skildringar från tekoindustrins kollaps i Sverige, den brittiska industriella revolutionen och från 1800-talets amerikanska Söder, där slaveriet var en förutsättning för ”King Cottons” styre.
Ett stor del av boken ägnas också åt samtida förhandlingar om handelspolitik inom ramen för Världshandelsorganisationen, WTO. Det ger en intressant inblick i det fula spelet bakom vad som egentligen styr den "fria" marknaden.

Bomull  - en socialt men även ekologiskt ohållbar gröda
I Uzbekistan har jakten på billig bomull resulterat i en ekologisk tragedi, Aralsjöns uttorkning och industrin vilar på tvångsarbetande skolbarn.  USA:s bomullssubventioner drabbar de afrikanska bönderna medan Världsbanken och den Internationella valutafonden i frihandelns namn pressat regeringen till avregleringar. Något som i sin tur banat väg för rika länders uppköp av gigantiska markarealer, så kallad ”land grabbing”.

Men boken visar på hur man kan påverka branschen som en medveten konsument. Genom att köpa kläder som tillverkats med schysst bomull – rättvisemärkt sådan, där extern kontroll gör att man som konsument kan vara säker på att det högre priset verkligen kommer rätt personer till del – så kan man bidra till en positiv utveckling för några av världens fattigaste bönder. Boken tar även upp alternativa material som är långt mer hållbara än ren bomull, bambu är ett exempel.

Längst bak i boken finns en källförteckning för den som vill veta mer om hållbart mode, situationen i Uzbekistan eller Rättvisemärkt.


Om författaren
Gunilla Ander är  journalist med fokus på internationell jordbrukspolitik. Sedan mitten av 1980-talet har hon arbetat som nyhetsreporter på FLT, Expressen, Helsingborgs Dagblad och tidningen Arbetet. För tio år sedan började hon specialisera sig på EU:s jordbrukspolitik och WTO-förhandlingarna om frihandel, för facktidningen Land Lantbruk.
År 2005 vann hon Star Prize, som ibland kallas ”VM i lantbruksjournalistik”, för en reportageserie om frihandelns betydelse för bönder i Nya Zeeland, Argentina och Mali.
Tillsammans med sin make Nils Hansson gav hon år 2005 ut Tango – återkomsten, om den nya tangovåg som på senare år har svept över världen.

Mer
Läs ett smakprov ur Bomull här.

Läs en intervju med författaren här.

Cykeltisdag: Bike and bed i Sverige

På cykelsemester i Tyskland sommaren 2012

 Nu har Cykelfrämjandet introducerat konceptet Bed & Bike i Sverige. Det är ett samarbete mellan Cykelfrämjandet och utvalda hotell, vandrarhem och andra typer av semesterboenden. Tanken är att övernattningsställena ska erbjuder sina cyklande gäster specialservice i form av cykelförvaring, tillgång till verktyg och luft etc.
På webbsidan kan man söka efter boenden. Göteborg har hitills två bed & bike boenden, Hotell Odin och Slottskogens vandrarhem så boenden finns i olika prisklasser.
Minimikraven för samtliga boenden är att de ska kunna ta emot gäster för enstaka nätter på kort varsel, det ska finnas möjlighet att torka/tvätta kläder och utrustning, låsbar cykelparkering, erbjuda verktyg och en stadig frukost.

I Tyuskland är bett und bike väl utvecklat. I somras bodde vi på bett und bike hotellet Hotel Gästehaus am Schlosspark i Güstrow, för andra gången. Det var lika bra som jag mindes det från 2011 års cykling mellan Köpenhamn och Berlin. Man kunde köpa cykelkartor i receptionen, förvara cyklarna i en cykelkällare på natten och nästan alla rum hade ett pentry. Men det bästa (utöver frukostbufféen) var nästan att man träffade andra cyklister som var på väg mellan Köpenhamn och Berlin. Själva planerade vi att vika av mot bl.  a Wismar och vi fick en del bra tip på sevärdheter och annat.

Matmåndag: SM i Mathantverk 2012

Fotograf/Källa:Stéphane Lombard

Förra året arrangerades SM i mathantverk i samband mässan Mitt Kök på Stockholmsmässan i Älvsjö. I år hade man förlagt arrangemanget till Svenska Mässan i Göteborg i samband med mässan Mitt Kök den 6-7 september. I år tävlade 450 produkter indelade i 38 olika klasser. Dessa bedömdes av en sakkunnig jury där bland andra systrarna Brydling, Cheryl Lindblad, Manfred Enoksson från Saltå Kvarn och Leif Mannerström ingick.Juryarbetet ägde rum inför publik under
Det var första gången som tävlingen avgjordes i Göteborg. Staden har dessutom tydligen utsetts till årets matlandethuvudstad 2012 (något jag måste ta reda på mer om).
Mängder av marmelader, sylt, gelé, grönsaksinläggningar, chutney, smör, charkuterier, fisk, surdegsbröd, kakor och drycker som saft och glögg provsmakades. I år gick flest guldmedaljer roligt nog till Västra Götaland, förra året var det ju Jämtland som tog hem storvinsten. Bland annat premierades havrebröd och chokladmyntadrömmar från Gunnebo slott och trädgårdar, Bakverkstans vita rundstycken från Cum pane, Krusvinbärssaft från Resville Mathantverk och Jordgubbar-havtorn-rosenkvittensylt från Tua Cultura.
På newsdesk finns listan över alla vinnarna.

Om arrangörerna
Bakom SM i mathantverk står Eldrimner - Nationellt resurscentrum för mathantverk, med säte i Jämtland. SM i Mathantverk är en mycket betydelsefull och prestigefylld tävling för Sveriges alla mathantverkare. Med mathantverk avses en varsam förädling av i huvudsak lokala råvaror, i liten skala, ofta knuten till gården. Man arbetar med naturliga processer och människan och handen är närvarande genom hela produktionskedjan. Det småskaliga mathantverket ger unika produkter med smak, kvalitet och identitet som inte industrin kan ta fram.