Ojämnlika löner

Bild: Tiz

"Det finns tre sorters lögn: lögn, förbannad lögn och statistik."

Citat ovan tillskrivs både författaren Mark Twain och den brittiska premiärministern Benjamin Disraeli. Det som är intressant med statistik är att man i princip kan vrida och vända på resultat och få det att se ut som att det stödjer vilket uttalande som helst - den viktiga frågan är vad man har undersökt och hur man har gjort det. Under våren har jag studerat vetenskapsteori och det blev en bra påminnelse i att titta lite noggrannare på hur undersökningar är genomförda innan man litar blint på statistiken.

Anledningen till att jag skriver om statistik är att jag av en slump snubblade över en artikel om regionsamordnaren Kent Kullander på fackförbundet Vision i Linköping som under april månad "sänker sin egen lön" med 14% för att uppmärksamma löneskillnaderna mellan män och kvinnor. Bakgrunden till experimentet är Visons projekt Genius at work. Istället för att kvittera ut sina vanliga 32.000 kr (brutto eller netto?) ska han leva på 27.500 kr (brutto eller netto?) under april. De 4500 kr som utgör mellanskillnaden planerar han att lägga han undan i ett kuvert under en månad, varefter de går tillbaka till hans privatekonomi. Nu inser jag att artikeln förmodligen är hårt vinklad och Kent har fått en hel del kritik för sina uttalanden MEN jag vidhåller att som tankeexperiment är det intressant - ska egentligen det man har mellan benen avgöra vad man får i lön?

Redan vid 24 års ålder är skillnaden i årsinkomst mellan könen i genomsnitt 50 000 kronor. I åldern 30‑40 år är skill­naderna som störst, upp till 82 000. Därefter minskar de något för att återigen stiga när kvinnor och män når 60 år.

Källa: SCB

Orsakerna till skillnaden i årsinkomst är flera, deltidsjobb, föräldraledighet m.m. Någonstans har jag läst att det bästa tipset vad gäller pensionssparande som kvinna är att förhandla upp sin lön. Det kan har varit i Birgitta Pipers bok "Pengarna eller livet".
Men även var man kommer ifrån avspeglar sig i lönestatistiken.Enligt statistiska centralbyrån var medianinkomsten ( för inrikes födda) år 2011 efter skatt 223 000 kronor vilket innebär en månadslön på knappt 18600 netto.

I Sverige har andelen av befolkningen som har en inkomst under 60 procent av median­inkomsten ökat från 12 till 14 procent de senaste åren. Bland utrikes födda är motsvarande andel ungefär 25 procent.

Källa: SCB

Medellönen i Sverige 2011 var för övrigt 294 398 kr/år medan medianlönen var 269 726 kr/år. Lönen innebär här inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet och i inkomst av tjänst ingår förutom löneinkomst även inkomst från pension, sjukpenning och andra skattepliktiga ersättningar från försäkringskassan. För att återknyta till det som jag skrev i inledningen är det alltid viktigt att titta på det finstilta när man tittar på lönestatistik - är det brutto eller netto, median eller medel som avses? För visst sticker 32000 netto mer i ögonen än 21440 netto ...För 32000 brutto blir 21440 netto (räknar på 33% sskatt).

Mer
Den som är nyfiken kan följa Kent på Twitter.
Lonestatistik.se har en bra sida där de förklarar begrepp som medel, median osv.
Vision är för övrigt ett fackföbund för de som "leder, utvecklar och administrerar välfärden och jobbar i privata företag, kommuner, landsting eller kyrkan, eller är student".