En bok som jag har läst mycket om genom åren är är It's All Too Much av Peter Walsh. Författaren är känd från den amerikanska TV-serien Cleen sweep. I Sverige har vi kunnat se den brittiska versionen, ”The Life Laundry” med Dawna Walter och Mark Frank.
I know it sounds strange, but if you start by focusing on the clutter, you will never get organized. Getting truly organized is rarely about “the stuff.”I boken kan man läsa om olika strategier för att rensa i röran. Det handlar inte om att organisera sitt överflöd av prylar på ett smart sätt utan snarare att fundera över hur man vill använda ett rum och därefter skapa zoner för olika aktiviteter. Först därefter kan man börja rensa i röran. När det gäller prylarna ska man fundera över varför man har sparat dem och vilken plats de har i det liv man vill leva. Ofta kan en stor del av ens prylar spegla ens förflutna men egentligen inte ha någon vettig plats i det nuvarande livet. Det kan handla om allt från kläder man har blivit för tjock eller för smal för till gamla anteckningar från studietiden. Just den här målinriktade approachen känns väldigt konstruktiv för i slutändan handlar det ju om för mycket prylar på för litet utrymme. Och om prylarna får ta över en allt större del av ett rum eller ett hus innebär det automatiskt att annat (som vardagslivet, barnen och deras hobbies etc) får mindre utrymme.
Mementos are not memories. Just because it was a gift does not mean you must keep it forever. If it is important, then keep it in a condition that shows that it is important.
När det gäller arvegods och liknande "värdefulla" minnessaker ska man lyfta fram dem. Om man har låtit de här sakerna ligga i en fuktskadad kartong i källaren eller liknande så kan de ju inte vara speciellt värdefulla.
Det handlar mycket om att engagera hela sin familj, inte bara i själva rensningen i utan att faktiskt gemensamt komma fram till hur man vill leva, hur de gemensamma utrymmen ska användas för att alla ska få plats.
My job may be all about organization and decluttering, but I cannot say enough times that it is not about “the stuff.” I have been in more cluttered homes than I can count, and the one factor I see in every single situation is people whose lives hinge on what they own instead of who they are. These people have lost their way. They no longer own their stuff–their stuff owns them. I am convinced that this is more the norm than the exception in this country. At some point, we started to believe that the more we own, the better off we are. In times past an in other cultures, people believe that one of the worst things that can happen is for someone to be possessed., to have a demon exercise power over you. Isn’t that what being inundated with possession is– being possessed?
Jag är övertygad om att den här besattheten av prylar måste vara ett amerikanskt fenomen - eller har jag fel där? Jag kan inte påminna mig om att jag har stött på svenska familjer som har så enormt mycket prylar att det tar över hela rum. De allra flesta, inklusive mig själv, har väl en del bråte på vinden eller i källarförrådet och garaget men inte i den utsträckningen som det verkar handla om här. När man helt enkelt inte få plats att leva längre för att det är prylar över allt.
När jag rensade och packade inför flytten från huset till lägenheten förra året gick jag i princip igenom alla våra gemensamma ägodelar. Det var otroligt jobbigt men jag gjorde mig av med massor av saker vilket jag är väldigt glad för idag. Nu har jag begränsat med utrymme vilket gör att jag hela tiden måste hålla efter prylarna. Urväxta barnkläder, återvinning och annat som rensas bort måste iväg direkt.
När jag läste boken fick jag också en insikt i varför så många är otroligt fästa vid sina böcker. Även om jag läser mer än de flesta andra jag känner så har jag aldrig känt ett behov att äga böckerna jag läser. Om en bok är bra och jag vill kunna läsa om den i framtiden eller göra anteckningar i den kan det ju vara en poäng att ha ett eget exemplar men det är ju kunskapen som är i boken som är det viktiga. I boken förklarar en kvinna att hon minsann har betalat för informationen (i böckerna) och hon vägrar att ge bort det gratis till någon annan...
När det gäller böcker lyfter författaren fram att det handlar om enkelt matematik, har man utrymme för 200 böcker i sina bokhyllor men äger 205 böcker så har man 5 böcker för mycket. Han menar också att författarna har lagt ner tid och möda på sina böcker. Om man envisas med att spara sina böcker men låter dem ligga in en dammig låda på vinden så värderar man egentligen varken boken eller författaren speciellt högt. Tänkvärt.
Om författaren
Peter Walsh är organisationsexpert med en examen i utbildningspsykologi som ser sig som lika delar terapeut och hantverkare. Han har "The Peter Walsh Show" på radio, var en återkommande gäst på på The Oprah Winfrey Show och var programledare på TV-programmet "Clean Sweep".
Inlägg
Intressant! När jag hör "clutter" eller "röran" så tänker jag inte alls på köp- och hagalenskap utan snarast på vardagsstöket, du vet, alla papper (kvitton, post, fakturor, reklam, garantisedlar, tidningar, tidskrifter), barnens alster och samlarvurm, halvfulla schampoflaskor och bortglömda badrumsskåp:-) Om jag tänker på mitt hem i PW:s termer, då har jag ingen röra alls, bara lite vardagstrassel som jag liksom inte riktigt hinner ifatt. I källaren finns det en del saker som jag har svårt att göra mig av med, just för att de representerar viktiga delar av mitt liv: universitetsstudier, barnens tidiga år osv. En vacker dag är det dags att gå igenom och rensa ut dem (lite har jag tagit itu med vid flyttar och vårstädningar) men just nu känns det ändå rätt hanterligt.
SvaraRaderaLåter som en intressant bok!
SvaraRaderaSjälv äger jag ett stort hus tillsammans med alla andra i den här kommunen där det finns tiotusentals böcker som man får låna helt gratis och som är öppet 365 dagar om året. De har dessutom personal som håller ordning, städar och som kan ge tips och råd när man vill visst är det lyxigt:-)
Intressant... Jo men då är det nog vardagstrassel vi har också. Vi är inte på något sätt ägda av prylar och det är rätt skönt. Har bytt bort en del saker på facebook. Jättekul och sakerna kommer till användning för någon annan. Framkallningsapparat mot 1 kg köttfärs, fjällryggsäck mot en stek, spjälsäng och div småbarnsgrejjer mot lite vardagsmat osv. Vi ska ha de saker vi använder helt enkelt :-).
SvaraRaderajo, man ska behålla det man har glädje av.
SvaraRadera...av arvegodset.
SvaraRaderaJag vill äga många av mina böcker, återkommer ofta till dem, plättar, läser. Men mina böcker finns inte i en kartong i källare, utan i bokhyllor där jag hittar dem. Böcker ger stor glädje för mig, trivs med att ha ett helt eget bibliotek. Och en liten trädgård, där man kan sitta och läsa böcker :)
SvaraRaderaVet inte mycket om amerikanska förhållanden men av prylar överbelamrade svenska hem är långt ifrån okänt för mig. Kanske är de ca fem procent av befolkningen som ska rymmas under nya dsm-diagnosen hoarding överrepresenterad i mitt umgänge. Där talas väl mest om dem som inte kan slänga en tidning men ryms också ordinära braatthasamlare. Och sådana som jag själv kanske, vars prylmängd inte stuckit ut i större bostad men som är för stor för en familj på femtio kvadrat.
SvaraRaderaVerkar vara en intressant bok! Vår erfarenhet är att man lätt underskattar mängden prylar i hemmet. Vi har haft igång två projekt och gjort oss av med ungefär 150-200 saker och det märks knappt. Förråden är fortfarande fulla, i garderoberna ligger fortfarande urväxta kläder. Vi kommer att fortsätta att jobba på att bli av med prylar tills vi känner att vi bara har saker vi använder och älskar.
SvaraRadera