Handla vetenskapligt

Bild: Shlomi Fish

 Vid Högskolan i Borås har man byggt upp ett laboratoriet för handelsforskning kallat Swedish Institute for Innovative Retailing. Forskningen inom SIIR är tvärvetenskaplig och forskningsinstitutet är unikt i landet.
Tanken är att forskningen ska bidra till innovativ och hållbar handel. Affärsidén är att erbjuda både forskningsresurser och utvecklingsidéer, man vill öka innovationstakten. I institutet arbetar tre personer, en föreståndare, en senior rådgivare och en administratör. Malin Sundström som förestår laboratoriet forskar om konsumenters beteende och motivation. Hon har även en blogg, Retailing research, där hon skriver om olika aspekter av handelsforskning.
Ett projekt som man arbetar med är "Framtidens business intelligence" där man samarbetar med Ica och Willys med analyser för att få säkrare inköpsprognoser samt att hitta mervärde i kundkorten.
Ett annat projektet heter framtidens köpprocess och genomförs tillsammans med Kairos Future. Syftet är att kartlägga och förstå konsumenters köpbeslut och processerna kring att fatta ett köpbeslut nu och i framtiden.
Verksamheten på SIIR finansieras bland annat av Sjuhärads kommunalförbund, Handelns utvecklingsråd m. fl.


Ännu ett tvärvetenskapligt center i Lund
Även i Lund satsar man på på ett ett nytt tvärvetenskapligt centrum för handelsforskning vid Lunds universitet. Verksamheten finansieras av Handelns Utvecklingsråd i form av ett anslag på 25 miljoner kronor.
Tanken är att fokusera på fokusera på forskning kring varuflödet och kundmötet.

Handeln står inför stora utmaningar. E-handeln växer, vilket har ökat kontaktytorna. Och kunderna blir allt kunnigare. Det gäller att möta dem och hjälpa dem att göra medvetna val. Man talar också mycket om transparens, alltså att kunderna vill få kunskap om hela kedjan bakom en produkt. Vi ska också knyta ett antal doktorander till centret och vi kommer att erbjuda handeln utbildning.

Forskarna kommer från olika discipliner vid universitetets Ekonomihögskola, Lunds tekniska högskola samt den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Campus Helsingborg. Föreståndare blir  Ulf Johansson, professor i företagsekonomi som kommer att leda det nya centrumet tillsammans med professorerna Cecilia Fredriksson (etnologi) och Annika Olsson samt koordinatorn docent Jens Hultman.

Bokonsdag: Pengarna är dina!

Pengar är kul! För dem kan vi köpa en massa prylar och upplevelser. Ekonomi däremot är trist, svårt, stressande och ger oss dåligt samvete. Så är vi nog många som känner.

I Pengarna är dina! får du råd om hur du ska tänka inför olika privatekonomiska beslut och hjälpa att tolka alla budskap du möter. Inte minst när det gäller hur man ska resonera om ekonomi ur ett livscykelperspektiv.

Vad pengar står för i livet beror ofta på om vi upplever att vi styr över dem eller tvärtom.

Boken är uppdelad i fem kapitel:
Pengar är värdefulla!
Vår omvärld rör dig och mig!
Bostaden som sparbössa
Det blir ju aldrig som man tänkt sig
Kär och galen

Författaren går ut hårt redan i första kapitlet med kopplingen pengar-tid och diskussioner kring konsumtion. Kapitel två diskuterar hur omvärlden påverkar vår privatekonomi, både finanskriser men också aktiemarknaden. I kapitel tre handlar det om bostaden som sparbössa, både allmänt om prisutvecklingen på bostadsmarknaden och hur man ska tänka vad gäller kontantinsats, amortering och var och man ska köpa bostad. Jag gillar även att författaren tar upp att en låg belåning på sitt hus är bra om man vill flytta till en central och nybyggd lägenhet på äldre dar. En hög belåning kan begränsa möjligheter och valfrihet i ett senare skede.

Kapitel fyra handlar om välfärd och trygghet men mer på ett resonerande plan än ett konkret plan. kapitlet avslutas dock med några tips om hur man bör tänka kring pension (spara själv och se till att spara på flera sätt)

Mår vi bra, mår våra relationer bättre och i förlängningen mår vår ekonomi bättre

Kapitel fem handlar om pengar och relationer, om hur juridiken och ekonomin hänger ihop. Yngvesson skriver om klassiska knepet för att säkra ekonomin för sambos - gift er! Hon tipsar om att par borde gå hem och "ta livet av varandra på ett rutat papper" vid köksbordet för att se vad som händer om en skulle gå bort. Kan den som blir änka/änkling bo kvar i huset?  Och det behöver inte nödvändigtvis handla om när man blir gammal. Man vet aldrig hur livet utvecklar sig, olyckor kan komma plötsligt och Yngvesson blev själv änka med två barn vid 36 års ålder.  Dessutom framhåller hon vikten av att tala ekonomi redan tidigt i relationen och definitivt innan man flyttar ihop.

Boken har fått kritik för att vara rörig enligt en recension. Jag vet inte riktigt om jag håller med - däremot kanske inte uppfattas som lika konkret som andra som har specifika kapitel för skulder, sparande, bostad etc Men har man som jag läst olika böcker om privatekonomi tidigare är det lättare med växlingen mellan makro och mikroperspektiv. Är man nybörjare inom området kanske det är bättre att börja med en bok som Kulor, cash och kosing eller Pengarna och livet (vänder sig speciellt till kvinnor). Är du yngre, tjej och storstadsbo är kanske Economista en bra bok att börja med.

Om författaren
Ylva Yngveson är civilekonom med många års erfarenhet av att analysera förutsättningarna för den privata ekonomin. Sedan 2002 är hon chef för Institutet för Privatekonomi som är kopplat till Swedbank. Hon både bloggar och twittrar!

Mer
Läs recensionen hos Stabil ekonomi

Kul med jul?

 

Julpyssel jag inte gör om i första taget...

Trots att det bara är början av november har jag redan kommit i någon sorts julstämning. Dels har jag skrivit en julkrönika för Camino och dels börjar det bli hög tid att fundera på vem som ska fira jul med vem och framför allt var. Förra året firade jag och min exman tillsammans (trots att vi var separerade) i vårt hus (som vi då fortfarande delade på). I år har jag barnen över jul och förmodligen firar "vi" (fortfarande oklart just vilka vi är...) i min lägenhet. Som sagt, det gäller att börja planera och fundera i tid.

Samtidigt har jag bestämt mig för att dra ner rejält på ambitionerna i år. När jag flyttade i våras slängde jag mängder av inspirationsurklipp från tidningar och liknande som jag ändå aldrigtagit mig tid att testa. Sannolikheten att jag ska ha tid och lust att svänga ihop en massa nytt julpynt eller avancerade juldekorationer är inte så stor, särskilt eftersom jag har en eller två lådor med mina favoriter i källaren. Däremot ska jag hitta ett nytt sillrecept eller två att testa, det är en rimlig ambitionsnivå. Och jag ska fundera på vad jag gillar bäst med julen - och vad barnen vill göra allra helst. Men några saker som är viktiga för mig är:

hemlagad knäck
titta på julshowen vid Götaplatsen
baka pepparkakor (mormors recept)
att barnen får en sin julstrumpa med en tidning och någon annan kul småsak på julaftonsmorgon
risgrynsgröt till frukost på julafton
Karl Bertil Jonsson

Mer
För den som verkligen vill nörda ner sig finns det en webbsida som bara handla om "Christmas planners"
Fight Holiday Spending with a Simplicity Challenge

Få tips på julklappar från the Non Consumer och hennes läsare

Om köpglädje och köpberoende

Bild: tiny_packages 

Bilden av den köpberoende konsumenten spänner från en missbrukare med svåra ekonomiska och sociala problem till en flärdfull fashionista som köper ögonfallande mycket och gärna berättar om sina fynd. Köpberoende kan se ut på många olika sätt. 

I dag ägnade jag en del av min lunchrast åt att lyssna på Ulrika Holmberg som pratade om köpglädje och köpberoende på stadsbiblioteket 300m2. Det var en föreläsning i serien "Dagens akademiska kvart".
Hon inleddde med att diskuterad begreppet "shopaholic" i förhållande till "köpberoende", hur det sistnämnda är ett negativt laddat ord som syftar på missbruk medan shopaholic gärna används av en person för att beskriva sig själv, att man är en shopping expert. Det har en positiv klang, man idealiserar och exploaterar köplusten. Begreppet shopaholic lyfts fram i både böcker (Kinsella serien), TV-och film (Sex and the city) samt sociala medier. Det finns t.o.mspel för yngre tjejer där poängen är att köpa så mycket som möjligt....
Det ena begreppet glorifierar ett beteende medan det andra skuldbelägger. Det sker även en förflyttning av ansvaret där man hos en shopaholic gärna talar om samhället och butikernas ansvar medan man hos en köpberoende lägger ansvaret på individen.
Även om köpberoende betraktas som ett kvinnligt beteende har det visat sig att det är lika vanligt hos män och att det kan omfatta alla typer av konsumtion. Undersökningar har även visat att det är vanligare hos personer som har en arbetarklassbakgrund, yngre personer utan barn och arbetslösa. Däremot verkar inte inkomst, utbildning eller geografi ha någon större påverkan. Gemensamt för de köpberoende är även att de lider av sämre upplevd hälsa och de har lägre livstillfredsställelse.
En annan intressant synpunkt var att även om en person rent ekonomiskt har råd att överkonsumera kan personen ändå vara köpberoende. Det handlar ändå om ett sjukligt beteende. I intervjuer beskriver köpberoende det som att de drabbas av tunnelseende när de går in i en butik eller att det får ett adrenalinpåslag men när de sen kommer hem med varorna försvinner kicken. Köpberonde har mer med köpandet än varorna att göra.
Ett problem är att det är svårt att gå köpberoende godkänt som en diagnos som kleptomani eller spelmissbruk. Om man får någon av dessa diagnoser kan man få hjälp med exempelvis skuldavskrivning men en köpberonde kan få svårt att få hjälp med behandling.

Som alltid var det intressant att ta del av publikens frågor och reaktioner. En av åhörarna hävdade bestämt att det handlade om "sublimering i ett kärlekslöst samhälle" medan en annan ville veta om det hade funnit något liknande beteende historiskt.

Luxury is not shopping
Avslutningsvis citerade Ulrika Holmberg Rem Koolhaas, professor på Harvard som bland annat har fördjupat sig i konsumtion. 2002 publicerade han ”The Harvard design school guide to shopping”, som beskriver hur shoppingen infiltrerar våra liv och påverkar vår upplevelse av staden.

I en värld där allt är shopping och shopping är allt - vad är då lyx? Äkta lyx är att inte shoppa

Vill du läsa mer om köpberoende kan jag tipsa om Att köpa lyckan av Ann-Britt Aldeman.

Om föreläsaren
Ulrika Holmberg är är föreståndare för Centrum för konsumtionsvetenskap (CFK) och lektor på Företagsekonomiska institutionen vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet.
Ulrika disputerade 2004 på avhandlingen "Nöjd och trogen kund? Konsumenters lojalitet mot dagligvarubutiker", och forskar numera på samspelet mellan konsumenter, butiker, produkter och marknadsföring.