Just nu pågår Västerhavsveckan 2014 med olika havsrelaterade aktiviteter runt om i Västsverige (kolla in programmet här). Under Västerhavsveckan kan man följa med på båtturer, möta en forskare,
komma i närkontakt med Västerhavets invånare, delta i strandskola och
mycket mer. Själv passade jag på att se urpremiären av Strömmar av plast, en film om marint skräp producerad 2014 av
Havsmiljöinstitutet, Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen i Västra
Götaland, Göteborgs Stad miljöförvaltningen, KIMO, Håll Sverige Rent och
Ren Kust.
Vad händer med plasten och skräpet i havet? Hur påverkas djuren i och kring haven av detta?
Filmen är bara 15 min lång men visar hur marint skräp är ett stort problem längs Västkusten.
Strömmar från hela Nordsjönområdet och Östersjön möts i Skagerrak och flödar upp längs kusten och efterlämnar enorma mängder skräp. Mellan 4 000 och 8 000 kubikmeter skräp beräknas årligen flyta iland på västkusten. En del av skräpet är naturligtvis lokalt, men majoriteten, cirka 80 procent, kommer från andra länder och förs med strömmarna från Nordsjön och Östersjön in mot den svenska västkusten. Skräpet är ett stort hot mot det marina livet, och för kustkommunerna innebär nedskräpningen att stora belopp måste läggas på strandstädning varje år. Ingen annan kuststräcka i Sverige är så hårt drabbad av ilandflutet skräp som Bohuslän. Den största delen av skräpet består av plast, men även olja, kemiskt- och medicinskt avfall, nödraketer och militära objekt påträffas.
Effekterna av marint skräp på djurliv och kustkommunerna är väldokumenterat. På EU-nivå har frågan lyfts kraftigt på senare tid, ändå förblir kunskapen bland svenska allmänheten och politiker förvånansvärt låg.
Bara för att illustrera hur stort problemet är listar jag insamlat skräp samt kostnaderna för strandstädningen i en av Bohusläns kommuner (Orust)
Skräp samt kostnader |
År 2013 |
År 2012 |
---|---|---|
Antal dagsverken | 148 | 150 |
Kostnad för kommunen | 200 000 kronor | 260 000 kronor |
Bidrag från Ren kust | 20 000 kronor | 75 000 kronor |
Bidrag från Länsstyrelsen (referensstrand) | 16 000 kronor | 16 000 kronor |
Antal säckar | 1 140 | 1 617 |
Totalvolym insamlat skräp | 8,1 ton | 14,1 ton |
Fiskelådor | 58 | 246 |
Brödback | 13 | 34 |
Oljedunk plast 25 liter | 110 | 277 |
Olja | 135 liter | 180 liter |
Musseltunna | 2 | 13 |
Tross | 6 | 12 |
Trål | 5 | 7 |
Trålkula | 6 | 4 |
Bildäck | 9 | 5 |
Ölback | 3 | 13 |
Frysskåp/Kylskåp | 1 | 1 |
Lövkorg | 11 | 34 |
Stor plasttunna | - | 1 |
Gasolflaska | 2 | 1 |
Plastslang | 3 | 5 |
Vägkona | 4 | 8 |
TV | 2 | 4 |
Arlaback | 4 | 11 |
Plastpall | - | 2 |
Kanot (trasig) | - | 1 |
I projektet ”Med fokus på marint skräp” samlas sju organisationer i arbetet att öka medvetenheten om våra skräpiga kuster och vad det innebär. Projektet kommer arbeta med informationsinsatser för att understryka att marint skräp måste vara en fråga med riksintresse. Projektet koordineras av Havsmiljöinstitutet samt delfinansieras av Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Göteborgs stad miljöförvaltningen, KIMO Sverige, Ren Kust och Håll Sverige Rent.
Jag kommer från en kustområdet i Frankrike där tidvatten är ganska stora. Vid stora tidvatten och när det är storm hamnar en massa skräp på stranden.
SvaraRaderaDet är inte ovanlig att man kommer tillbaka med en påse med gammal saker att kasta.
jag tycker skräpet minskat lite
SvaraRadera