Bokonsdag: the Automatic Millionaire

Den här boken fick jag tag på via Bookmooch och jag har haft den på min önskelista länge. Tyvärr motsvarade boken inte riktigt mina förväntningar. Den går visserligen rätt snabbt att läsa igenom men boken kom ut 2004 och dels har det hänt en hel del vad gäller USAs ekonomi de senaste 10 åren och dels tror jag de allra flesta använder sig Internetbank och automatiska överföringar idag. Boken innehåller heller egentligen inget nytt utan beskriver mer ett system för att skapa sig en sund privatekonomi  - med sikte på att bli miljonär.
Bachs system bygger först och främst på följande principer

• Betala dig själv först
• Automatisera mera 
• Ränta på ränta

 Genom att betala sig själv först (dvs föra över pengar direkt när lönen kommer) ser man alltid till att det finns pengar till sparande Enklaste sättet att göra detta är genom automatiska överföringar, på sätt riskera man aldrig att stå där i slutet av månaden utan några pengar till sparande. Bach rekommenderar att man börjar med några få procent av sin nettolön för att gradvis öka på sparandet beroende på hur snabbt man vill bli miljonär.... Bach lyfter också hur ränta på ränta snabbt ökar på sparandet (man ska alltid investera sin avkastning). En annan bättre bok om samma principer är Den rikaste mannen i Babylon (som jag recenserat här).

Att betala sig själv först är något jag själv använder mig av (även om att bli miljonär inte är ett av mina mål i livet). Så fort lönen kommer in den 25:e går det iväg pengar till mina olika typer av sparanden men också amorteringar (bolån och CSN) samt mina fasta räkningar som fackavgift/a-kassa, avgift till HSB m.m. Även Spotify (går på nöjeskontot) och mina pengar till SOS barnbyar går iväg som e-faktura eller autogiro.

the Latte factor
Bach är också känd för att ha myntat begreppet "the Latte factor" med innebörden att det alltid finns pengar att ta av för att påbörja ett sparande. Många människor tänker inte på de summor de dagligen lägger på sådant som en take-away kaffe, en läsk eller en kvällstidning. Summor som blir rätt stora om man räknar på hur mycket det blir per månad, per år och på längre sikt. Ofta handlar det om sådant som man unnar sig för att man är stressad och inte hinner eller orkar göra sådant som matlåda etc. Mycket är sådant som man "unnar sig". För mig var köpstoppsåret ett sätt att verkligen skala bort mina olika latte factors och idag har jag inget direkt som motsvarar begreppet. Visst händer det att jag köper take-away te eller lunch ute men inte dagligen och det går inte ut över mitt sparande utan jag avsätter varje månad en viss summa för att äta ute. Om det sedan blir en massa glassar till barnen på semestern eller en låda sushi eller middag ute med vänner spelar ingen roll - it's in my budget...

I övrigt är det vanligt sunt förnuft som gäller, dvs:

• Lev under dina tillgångar
• Undvik att handla på kredit

Sen ska man enligt författaren även äga sitt boende (villa naturligtvis) något som jag är halvskeptisk till. Det kan vara en bra investering men alla kan inte ordna fram 25% i handpenning och för många är det smidigare att hyra bostad. Det gäller ju också att man kan betala av på sitt bolån. Bach rekommenderar dubbla månadsinbetalningar (bi-weekely) när det gäller bolån, på så sätt får man in en extra månadsinbetalning varje år. Jag vet inte hur pass användbart det är i Sverige, jag kan tänka mig att våra lånevillkor skiljer sig från de amerikanska. Själv har jag valt att INTE binda mitt bolån - just för att jag ska kunna amortera mer än standardplanen (30 år) och hur ofta jag vill.

Budgetkritik
I boken är Bach generellt kritisk mot att använda sig av en budget och där håller jag verkligen inte med honom. Å andra sidan tror jag att det egentligen handlar om hur man lägger upp sin budget. För mig funkar YNAB perfekt eftersom jag budgeterar i realtid, jag lägger in mina utgifter och kan direkt se hur mycket jag har kvar på mina olika budgetposter. Om jag har budgeterat en viss summa till att äta ute och sedan märker i slutet av månaden att jag inte kommer att göra av med den men att jag har hittat ett par skor som jag vill köpa eller liknande kan jag enkelt styra om pengarna. Eller så kanske jag inte var sugen på att äta ute den här månaden men låter pengarna "rulla över" till kommande månad då jag min kompis ska komma på besök och där det förmodligen blir ett glas vin eller två på lokal. En sådan budget känns väldigt flexibel.

Det som jag gillade med boken var hur Bach lyfter fram att de som är rika sällan agerar eller ser ut som rika och vice versa. Lite som i boken the Millionaire Next Door, The Surprising Secrets of America's Wealthy som jag recenserade i början på året. Killen som bor i flådiga våningen (belånad till taknocken) och kör en porsche (leasad) kan ha det betydligt sämre ställt rent ekonomiskt än det strävsamma medelålders paret som bor i en mindre villa (avbetald) och kör en 5 år gammal bil (avbetald) även om Yuppiekillen tjänar betydligt mer, kanske dubbelt så mycket som det andra paret.
I boken förekommer även paret McIntyre som är inspirationen bakom Bachs "system". De gifte sig unga och deras föräldrar uppmanade dem att redan från början följa sunda ekonomiska principer så att deras pengar alltid skulle arbeta för dem och inte tvärt om. Det fick mig att fundera mycket över hur jag vill uppfostra mina barn vad det gäller privatekonomi. Jag vill ju att de ska få det bättre än mig, genom att t. ex engagera sig mer i sin ekonomi tidigt.

Om författaren
David Bach är ekonomisk rådgivare och han har även skrivit böcker som Smart Women Finish Rich och Smart Couples Finish Rich m. fl. Ta gärna en titt på Finishrich.com, där kan man läsa utdrag hur hans böcker och bli inspirerad av andra personer som omsatt hans principer i praktiken.