"As parents, we're the architects of our family's daily lives. We build a structure for those we love by what we choose to do together, and how we do it."
Idag recenserar jag en föräldrahandbok. Författarna huvudtes är att det pågår ett krig mot barn och barndomen Till skillnad mot många andra krig pågår det dessutom innanför hemmets väggar. Det är för mycket prylar, för många val, för mycket information, för mycket leksaker, för många aktiviteter m.m
“Simplification is not just about taking things away. It is about making room, creating space in your life, your intentions, and your heart. With less physical and mental clutter, your attention expands, and your awareness deepens.”Lösningen är frivillig enkelhet. Att rensa bland leksakerna och bland aktiviterna men också att skapa filter mot omvärlden/vuxenvärlden. Barnen ska få vara barn helt enkelt! Gärna program som Lilla aktuellt men de behöver inte utsättas för en ständigt bombardemang av omvärldsinformation eller reklam. Det som barn behöver mer av är istället natur, fri lek och kreativitet.
Jag gillade verkligen boken. Det är andra gången jag lånar och läser den. Naturligtvis gillar boken för att stärker mig i mina tankar om att ett enklare liv är ett bättre liv. Men boken är också förhållandevis lättläst och även om det är många goda råd så är det inte så många absoluta pekpinnar. Att rensa bland leksakerna kan förbättra mycket men det kommer inte att lösa alla problem. Dessutom är jag övertygad om att man kan få ett bra resultat även om man bara genomför en eller två förändringar - det är inte ett 10-stegsprogram som slaviskt måste följas i en viss ordning.
3 bra tips från boken
• Rensa i röran. Enligt en undersökning från 2001 har barn i genomsnitt över 500 leksaker. Mindre prylar men även mindre ljud, ljus och känslointryck är bra för barn. HJärnan behöver vila för att utveklas.
• Skapa en bra vardagsrytm! Barn mår bra av förutsägbarhet i form av rutiner och av att de vet vad som kommer att ske.
• Pausa mer! För många aktiviteter kan hindra barnen att motivera sig själva. Här kan de behöva hjälp att exempelvis sålla bland fritidsaktiviter.
En sak som jag tar med mig från boken är att dels fundera på hur jag förväntade mig att det skulle bli att få barn och jämföra det med hur det faktiskt har blivit. Och dels att ännu mer engagera mig för att skapa det familjelivet jag faktiskt vill ha och drömmer. Det kommer alltid att finnas dagar med skrik och bråk, läxor som glöms bort och spring för att hinna med olika aktiviteter men om vi samtidigt kan få fler bra dagar där vi möts på ett bra sätt.
"As parents we carry the blueprints, the dreams of what our family could be".
Det behöver inte nödvändigtvis handla om upplevelser utan mer om att vi har en bra kommunikation (ingen som kallar någon annan taskiga saker), att det är mer harmoniskt hemma (lägre ljudnivå) och att trivseln ökar. Att man sitter kvar länge vid köksbordet och pratar istället för att rusa iväg till TV och dataspel.
För att uppnå detta kommer jag att följa bokens råd och reducera skärmtid ännu mer. Inte bara för barnen utan även för mig.Inget slösurfande på iPaden medan jag lagar mat. Jag ska försöka att vara mer närvarande! Jag har också lagt till boktipset Last child in the woods (som jag bloggat om tidigare) på min att läsa lista.
Den enda kritik jag har är att många av tipsen i boken vänder sig till yngre barn Naturligtvis finns det många bra tips och råd som även funkar för äldre skolbarn och tonåringar men boken lägger stor fokus på att minska den fysiska mängden leksaker och jag upplever inte att min barn (snart 9 &10 år) är så intresserade av leksaker längre.Kanske är det ett uttryck för det som i boken kallas KGOY (kids are getting older younger).
Författarna talar även varmt om Waldorfpedagogik. Mycket av Waldorpedagogiken är jättebra (jag gillar kopplingen till årstidens växlingar och fokus på muntlig tradion i språkundervisningen) men jag är personligen skeptisk mot en del andra aspekter av den antroprosofiska rörelsen. Det är alltid bra att vara införstådd med författarnas bakgrund.
Om författarna
Kim John Payne är född i Australien och har arbetat i över 20 år som familjeterapeut, bland annat i olika typer av flyktingläger men också som pedagog och konsult i allt från skolklasser till företag. Han har grundat The Center for Social Sustainability.
Lisa M. Ross har arbetat som författare och redaktör i många år. Hon har även ett stort intresse för Waldorfpedagogik.
Mer
Bokens webbplats
No More Mr. Rogers: How Simplicity Parenting is the Way to Prepare Kids for a Complex Future3 Tips for Minimalist Parenting
Inlägg
jo, barn ska ha tråkigt
SvaraRaderaHur ser dina planer och drömmar ut för boende på lång sikt, och tänker du lägenhet eller villa?
SvaraRaderaBerätta gärna mer om dina tankar om den antroprosofiska rörelsen.
Det låter som en massa bra tankar i den boken. Jag tror också på att skapa ett lugn i familjen genom att få tid att prata med varandra och att inte ha för mycket runt sig. Jag säger inte att jag lever upp till allt det där, för det är inte så lätt i vardagen, men det är bra grundtankar. Jag ska ta till mig det där lite mer och skapa ännu mer "rum" för samtal och närvaro.
SvaraRaderaLåter som min egen uppväxt på 70-talet! Om jag blev trygg och lugn? Ja, det är faktiskt en av mina mest utmärkande egenskaper. Så det kanske stämmer. Undrar hur mina egna barn blir, som har en mobil fastlåst i handen och ständigt är uppdaterade? Dom är inte lika lugna(ännu)men dom har en förmåga att se samanhang på ett sätt jag inte gjorde i den åldern.
SvaraRadera