Favorit i repris: Balans och att köpa frihet

Bild: starryeyez024

Idag återpublicerar jag ett  favoritgästinlägg från Oskar. Du kan läsa hans tidigare inlägg här!



Så här till jul känns det extra aktuellt att fundera på vad vi egentligen spenderar våra pengar på och i vilken mån vi kan köpa balans, tid och frihet istället för fler saker?


Vad spenderar du dina pengar på? Antagligen mat, kläder, boende som de flesta andra och om du har råd kanske även bil, båt, resor och till jul lite extra kläder, elektronik, mat och en massa annat. Om det fanns någon som sålde “frihet” skulle du köpa då? Jag tror att de flesta vill vara så fria som möjligt att göra sina egna livsval men eftersom ingen säljer frihet är det svårt att se att detta är ett möjligt val för våra pengar. Vad menar jag då med att köpa frihet, jo handlar om något som jag tycker är roligt men många andra tycker är tråkigt nämligen att spara.


Ni som läst mina tidigare inlägg vet att jag anser att det är viktigt med ord som man använder inför sig själv och andra, det tror jag stämmer även i detta fall. När jag önskar mig en ny jacka men väljer att ha den gamla en säsong till säger jag till mig själv ”jag köper frihet för pengarna istället”. Det är roligare och mer påtagligt än att ”spara” även om det är samma sak. Men hur definierar man frihet? Min definition är att man skapar sig möjligt att välja sin väg genom livet. Viktigt för att kunna köpa frihet är alltså att ha klart för sig vad man har för mål. Som jag skrivit om tidigare tror jag att anledningen till att så många överkonsumerar och inte är nöjda är att man strävar mot andras mål. Om alla andra köper större hus ska nog jag göra det också, när alla köper (ny) bil är det kanske dags för mig att göra det samma och om grannen åker till Thailand så är det nog dit jag borde resa. Sanningen är ju dock att om du gör som alla andra kommer du hamna där alla andra hamnar vilket vanligen är i skuldsättning och ofrihet. Om du vill hamna någon annanstans måste du ta din egen väg.


Precis som med bantning, som vanligtvis inte fungerar om den nya dieten inte är en balanserad del i det dagliga livet, är det oftast omöjligt att ändra sin ekonomiska situation utan att hitta en balans som fungerar varje dag. För att det ska gå anser jag att det är viktigt att inte bara sparar eller bara slösar utan att hitta en balans där man har råd med det som är viktigt samtidigt som man avstår från annat för att nå ett långsiktigt mål. För mig har ”the balanced money formula” varit till stor hjälp för att sätta detta tankesätt i ett sammanhang.





Det handlar alltså om att hitta en balans mellan behov (Needs), önskningar (Wants) och sparande (Savings). Sparandet är konsumtion som man avstår från idag för att kunna använda till så väl behov som önskningar i framtiden och är till för att skapa möjligheter för ditt framtida jag att leva i större frihetjämfört med den som inte har några besparingar. Det handlar om att bejaka alla delar av livet, du behöver självklart pengar bara för att överleva (Needs) du vill även ha en del saker för att trivas (Wants) och du kommer vilja ha en trygg framtid med så mycket frihet att göra olika livsval som möjligt (Savings). Den procentuella fördelningen skall ses som en indikation och kan se mycket olika ut för olika människor och är beroende av vilken fas i livet man befinner sig it men balansen måste vara där för att man ska lyckas skapa sin egen nutid och framtid.


Hur hittar du ekonomisk balans i livet, har du kollat efter, hur ser din fördelning ut?

20 favoriter

Intet nytt på bostadsfronten men livet är ganska ok i övrigt och idag gör jag som Hannele och bloggar om 20 favoriter!

1.  bageriet, matbröd: hembakade frallor eller danskt rågbröd
2.  bageriet, kaffebröd: lussekatter eller mammas kanelbullar
3. bokaffären: jag gillar antikvariaten i Haga
4. smycken: ganska ointresserad av sådana, det känns tomt utan vigselringen och jag byter bara örhängen en gång om året eller så
5. pizzan: hemmagjord med mozzarella, ananas och pesto
6. maträtten: lasagne
7. fiskrestaurangen: Sjömagasinet har goda sillar
8. Kamera: oftast mobilen 
9. bil: har haft en SAAB men är numera bilfri vilket funkar helt ok
10. moped: körde ibland en expojkväns vespa, det var kul!
11. tv-serien: har precis sett Brottsplats Edinburgh, den gillade jag. Annars barnmorskan i East End eller Lewis.
12. filmen: Bladerunner
13. på nätet: mest bloggar om frivillig enkelhet, minimalism och sådant och den här danska bloggen som jag gillar!
14. boken: Your money or your life
15. resmålet: är oftast i Danmark men drömmer om en tur på den transsibiriska järnvägen så att jag kan besöka både Moskva & Peking.
16. drycken: te, minst 5 koppar om dagen
17. shoppingstället: är inte så mycket för shopping men det är ibland praktiskt att jobba i Nordstan när man behöver uträtta ärenden
18. staden att bo i: Göteborg :-)
19. storstaden: New York var en häftig upplevelse, Shanghai skulle jag också vilja besöka igen.
20. morgontidningen: gillar SvD & GP på helgen

Alla som vill berätta om sina 20 bästa, kan hänga på!

Filmfredag: imponerande tonårslya

Austin Hay var bara 16 när han började bygga sitt eget minihus. Det tog några år men till sist var huset så gott som färdigt. I denna imponerande tonårslya har han installerat ett kök, en hemmasnickrad bäddsoffa, dusch och mulltoa. I filmen berättar han om sina planer på att installera solpaneler för att inte vara beroende av el från sina föräldrars hus. Andra halvan av filmen visar när Austin har "öppet hus" och innehåller intressanta kommentarer från hans stolta mamma och morfar/farfar liksom hans flickvän som är nöjd med lyan just nu men som kanske inte ser det som det optimala boendet när man skaffar barn.

Jag verkligen imponerad av hans händighet och uthållighet!

Gästinlägg: Blodbrist

Veckans gästinlägg är från Karin som regelbundet medverkar här på Köpstoppsbloggen.

Jag hörde på radion att region Skåne har akut blodbrist och måste köpa in blod för 9 miljoner (per år?
per kvartal?) för att klarar sina operationer etc.

Hur kan vi över huvudtaget ha brist på blod i vår rika del av världen?? Det övergår mitt förstånd.

När jag var sådär 10 år läste jag en artikel om fattiga Mexikaner som olagligt gick över gränsen till USA för att lämna blod. De gjorde det mycket oftare än vad som var tillrådligt hälsomässigt för dem själva för att blodet skulle ”hämta sig”. De var dessutom inte så friska i grunden men gjorde detta som ett desperat sätt att försörja sig. Vid denna tid importerade Sverige blod från USA. Ett blod som alltså kunde komma från sjuka, fattiga och desperata människor. Jag bestämde mig genast att när jag blev tillräckligt gammal för att få lämna blod så skulle jag göra det (mina skäl då var helt egoistiska: jag ville inte i framtiden riskera att få dåligt blod från sjuka människor!). Så blev det, jag lämnade regelbundet blod i många år. Men med avbrott för en period som småbarnsmamma när livet upplevdes så hektiskt att ta med två småbarn till en blodcentral var inte att tänka på.

Nu får jag av medicinska skäl inte längre lämna blod. Det är jag himla ledsen för! Dels vill jag göra denna enkla samhällsinsats, dels var det en bra hälsokontroll av mig själv. Att blod verkligen hjälper har jag upplevt på nära håll. Jag jobbar ju på sjukhus och har sett svårt medtagna kvinnor med stora blodförluster efter förlossningar hämta sig och bli som nya efter några enheter blod. Fantastiskt!

Lämna blod! Gör nytta! Du ger liv! Genom din insats har sjukvården råd att operera din gamla mormors höft i tid istället för att lägga pengarna på blod som vi verkligen borde vara självförsörjande på. Rent egoistiskt har du också hälsokontrollvinsten.

Det gör inte speciellt ont. Du får kaffe, te, annan dricka, mackor, frukt etc. Ät och drick ordentligt efteråt och låt bli att hårdträna samma dag så kommer du knappt känna av någonting. Lämna blod
NU.

Karin

Intensivt

Det är november men känns nästan som december med inbjudningar till julfester, adventsfirande och glöggprovningar och allt. Jag ägnar mig åt att skriva tentor (läser lite intressanta kurser vid sidan om jobbet), planerar barnkalas, packar ner vaser, tvingar dottern att prova lucialinnen (det ena var för litet och det andra var naturligvis för stort), budar på hus, trixar med lägenhetsbyten och funderar på om vi möjligtvis kan tränga ihop oss i en etta tillfälligt, barnen och jag.

Jag läste om ett gammalt gästinlägg från Oskar om valmöjligheter och det är väl det som är ett av mina problem just nu - i-landsproblem...  Ska jag satsa på hyresrätt, bostadsrätt eller fristående hus? Ska jag vänta på rätt hus/lägenhet eller ta något "så länge"?
Samtidigt begränsas jag i mina val av att jag behöver bo nära barnens pappa (för att inte barnen ska behöva åka buss fram och tillbaka mellan hemmet, skolan och fritidsaktiviter - som i dagsläget ligger på gångavstånd från varandra), att det finns ytterst lite hyresrätter här i villaförorten och dagens huspriser är som de är...

Enda sättet att skaffa sig en hyresrätt är att byta lägenhet vilket inte är det lättaste trots alla lägenhetsbyteswebbplatser. Den genomsnittliga väntetiden för att få ett hyreskontrakt genom Boplats Göteborg är minst 3 år - och då vill jag ändå inte bo i de mest attraktiva centrala delarna av Göteborg. Och för tre år sedan räknade jag inte riktigt med att jag skulle behöva leta hyresrätt.

Jag är ändå lyckligt lottad som har pengar att lägga in i en ny bostad  - samtidigt har jag förlorat budgivningar för att jag håller fast vid min budget med luft i. Man ska kunna ha råd med annat än att bara bo, särskilt när man är ensam halva tiden. Och då kommer jag tillbaka till det där med att bo i ettan alla tre, ett gyllene tillfälle att prova på det där med miniboende men som tyvärr skulle innebära busspendling för barnen...

Så jakten på rätt boende fortsätter. Just nu är jag inne på att bostadsrättsradhus är det rätta för mig. På söndag är det visning igen - håll tummarna!

Restips! Helsingfors - designhuvudstad 2012

Idag blir det lite reseinspiration! Finland är ju ett av våra närmaste grannland men jag kom först dit under förra året. Det var Cycling 4 libraries och den efterföljande filmpremiären som fick mig att besöka landets huvudstad. Sedan dess har jag även hunnit med att besöka Åbo med barnen och gjort ett veckolångt återbesök i Helsingfors i samband med IFLA, Världens största bibliotekskongress. 
I år är dessutom Helsingfors verkligen på tapeten då staden utsetts till designhuvudstad, World Design Capital så har du möjlighet tycker jag att du ska ta en sväng dit.

Mat


Fishplate på kitschiga Zetor

Mitt absoluta favoritställe i Helsingfors är mysiga Café Regatta som ligger nära Sibeliusmonumentet. Jag brukar även passa på att äta en massa karelska piroger (finns i alla livsmedelsaffärer). Zetor är lite kul och gillar man cocktailbarer är lyxiga A21 värt ett besök. Kallio är ett annat bra område för en barrunda, Pulmu (Fleminginkatu 13) är trångt men kul!

Boende
Det finns flera bra vandrarhem och billigare hotell, exempelvis budgetkedjan Omenahotell där det mesta är automatiserat. Bägge av Omenas hotell ligger dessutom centralt (Eriksgatan 24 eller Lönnrotsgatan 13). I somras bodde jag på Hostel Academica som dock främst är öppet sommartid. Jag har även vänner som bott på Stadion Hostel vid Olympiastadion och varit nöjda.


Resa dit och ta sig runt
Färja från Stockholm är ett bra alternativ om man som jag undviker att flyga. Till Viking Line terminalen kommer man enkelt med buss från cityterminalen eller så kan man promenera från Slussen. Även i Helsingfors tar man sig lätt vidare från de centralt belägna färjeterminalerna.Väl på plats tar man sig lätt runt till fots, med buss eller spårvagn. Cykel är ett annat alternativ om det inte är för mycket snö.



Sibeliusmonumentet

 Att se och göra
Av de klassiska sevärdheterna är Tempelplatsens kyrka en av mina favoriter. Kyrkan är insprängd i berget och taket består av 24 kilometer virad koppartråd. Jag gillar också Salutorget (billig lunch) och Kiasma. Shopping är ju inte ett av mina största intressen men jag gillade verkligen akademiska bokhandeln. Centralstationen är också värd ett besök om man gillar arkitektur. Tyvärr har jag ännu inte lyckats ta mig iväg och tittat på Sveaborg, det står på min att göra lista inför nästa besök.

Om designhuvudstaden

Vartannat år utses en stad till världens designhuvudstad av den internationella organisationen för industriell design Icsid.. Urvalet görs på basis av ansökningar och man väljer en stad som på ett exceptionellt förtjänstfullt sätt främjar användningen av design för att utveckla staden i dess helhet.World Design Capital handlar om att främja och stödja kulturell, social och ekonomisk användning av design.

Gästinlägg: Sänka arbetstiden istället för att höja lönen?

Bild: xomiele

Dagens gästinlägg kommer från Oskar som regelbundet medverkar här på Köpstoppsbloggen.

 När jag gick ut skolan och började jobba för drygt 10 år sedan var min ingångslön knappt 20 tusen kronor, vilket gjorde att jag fick ut ca 13 000. På detta hade jag en bra bil, en liten lägenhet och i övrigt levde jag ett bekvämt liv. Nu drygt 10 år senare har min lön gått upp en del, samtidigt har livet förändrats, jag är nu gift och har två barn. Min fru har också ett heltidsarbete och tillsammans drar vi in hyfsat med pengar men har ganska lite tid. Samtidigt känner jag att heltidsnormen i samhället är stark och att ett deltidsarbete inte riktigt är ett alternativ då det innebär två saker, nämligen:

1. Oftast samma mängd arbetet bara på kortare tid och med mindre betalt.

2. Sämre möjligheter till utveckling i jobbet då heltidsnormen är stark och den som jobbar något annat är 8-17 måndag till fredag (mer är OK men mindre är konstigt!) anses som udda och ingen att satsa på.

Hur ska man kunna ge viktiga uppgifter till någon som går hem klockan 15 eller ännu värre någon som inte jobbar på torsdag-fredag?

 Missförstå mig inte nu jag tycker inte att det jag skriver ovan är rätt jag uppfattar bara att det är så det ser ut på dagens arbetsmarknad. Det konstiga är att det är rimligt att tror att en person som t.ex. jobbar 60 % av arbetstiden och får 60 % av lönen egentligen bidrar mer per krona till det företag där de arbetar då de är mer uppvilade och mer engagerade, initiativrika etc. när de väl är på jobbet. Men det finns fler argument för mer deltider, som Sverige ser ut idag jobbar vi redan som folk deltid men det är ojämnt fördelat, många är arbetslösa, studerar trots att de hellre skulle arbeta, är sjukskrivna och pensionärer trots att de är fullt arbetsföra bara det att de inte hittar ett jobb som passar. Alltså jobbar delar av befolkningen alldeles för mycket medan andra inte arbetar alls. Delvis beror detta på att vi i Sverige har jobbat så hårt med att bli mer effektiva men sedan kompenserat detta med högre lön.

Ett annat alternativ skulle ju ha varit att vi kompenserades med lägre arbetstid.

Om samma arbetare idag tillverkar 10 % mer än för 5 år sedan kan ju detta antingen omsättas i 10 % högre lön eller 10 % lägre arbetstid. Jag tror att det senare skulle vara mycket sundare i ett samhälle som Sverige där alla trots allt har det ganska bra redan och de som har ett jobb skulle bli mer lyckliga av lite mer tid än lite mer pengar. De som inte har jobb får då dessutom större möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Idéer skulle kunna vara att 4 småbarns föräldrar delar på 3 heltider eller att en person med några år kvar till pension delar sin tjänst med någon som nyligen har kommit ut från skolan då blir företaget dessutom mindre individberoende och kunskapen sprids till fler. Modellerna är många men jag tror att allt är möjligt om vi bara börjar tänka i lite nya banor. Om vi sedan börjar ta ut effektivitetsvinsterna i minskad arbetstid istället för pengar så kan vi kanske även stoppa den eviga spiralen med mer och mer miljöskadlig konsumtion av icke nödvändiga varor.

Vad tycker ni om att ändra på heltidsnormen eller omdefiniering av arbetstidsnormen så att det är mer OK att jobba både mer och mindre än 40 timmar per vecka? Ett mycket intressant program från P1 finns på ämnet inspelat för ett par år sedan men fortfarande lika aktuellt. Se länk nedan. http:// sverigesradio.se/topsy/ljudfil/2578094.mp3

Bort med prylarna

Som jag skrev om för ett tag sedan ligger jag i skilsmässa. För någon vecka sedan genomförde vi en bodelning av möbler och prylar, något som jag hade gruvat mig för länge. Bara tanken på att dela upp alla sakerna vi fick i bröllopspresent gjorde mig illamående. Men det gick trots allt förvånansvärt bra. Var och en tog det som den hade haft med sig in i boet och uppdelningen av våra gemensamt inköpta/fådda prylar löste sig ganska bra också. Kanske för att i alla fall jag har bestämt mig för att bara ta med mig sådant jag verkligen tycker om. Intressant nog blev det dessutom en hög över med sånt som ingen av oss ville ha och som vi ändå släpat omkring på i minst en flytt.

Så i helgen körde barnen, mormor och jag garageloppis med en del av de ratade och utrensade prylarna. Vi blev även av med leksaker som bara tagit upp plats på vinden de senaste åren samt barnens urvuxna cyklar. Av det som blev över åkte det mesta iväg till Emmaus. De få barnprylarna som blev över funderar jag på att försöka sälja på Blocket, likaså motionscykeln. Får jag inte napp där blir det Freecycle.

Det känns skönt att bli av med sakerna, befriande på något sätt! En skilsmässa är en sådan omskakande upplevelse även om de inblandade parterna inte är osams så man behöver verkligen ta till vara på alla positivt man kan i sammanhanget. Det kändes även bra att involvera barnen. Vi hade kul tillsammans och de pengarna vi fick ihop har vi bestämt att de ska användas till en skidresa på sportlovet. Barnen fick också vara med att bestämma vad sakerna skulle kosta. Vi jämförde med likvärdiga varor i Blocketannonser och det fick barnen att inse att det kan vara ganska stor skillnad mellan vad man tror saker är värda/det emotionella värdet jämfört med det faktiska marknadsvärdet.

Framöver nu är det nytt boende som är den viktigaste frågan. Jag återkommer med ett inlägg om mina funderingar krig det.

Matmåndag: rädda rester med pizzamodellen

Vi svenskar är duktiga på att veckoplanera våra matinköp och försöker tänka på ekonomi och miljö när vi handlar. Trots det är vi många som får rester kvar i kylskåpet som till slut hamnar bland soparna. Idag slängs ungefär var femte matkasse som bärs ut ur butiken. 

Pizzamodellen är Lantmännens senaste kampanj i serien "Var rädd om maten", för att ta till vara på överblivna råvaror och matrester. 

Släng inte maten, släng dina rester på en pizza istället.

Att vi idag slänger mat i så stora mängder som vi gör, är ett problem både för miljön och för våra plånböcker. Lantmännens undersökning visade att vi oftast lagar pyttipanna, omelett, wok, soppa eller paj på överbliven mat  - väldigt få nämner pizza som alternativ. Samtidigt passar pizza & rester ganska bra ihop.
I  undersökningen tillfrågades även svenskarna vad man helst har på sin pizza. Förutom ost och tomatsås toppar skinka, svamp, räkor, lök och fläskfilé listan över svenskarnas favoritingredienser. Många av favoriterna är ingredienser som ofta blir över från andra måltider och som fungerar utmärkt på en restpizza. Även om jag personligen inte är så förtjust i köpepizza äter vi nog hemmagjord pizza varannan vecka eller så. I vår familj gillar vi att ha ananas & pesto på våra pizzor.

Ett tips för att "spara tid" är att göra pizzadegen redan på morgonen. Använd 25g jäst och låt degen kalljäsa under dagen i kylskåpet så är det bara att baka ut degen när du kommer hem på kvällen. Bästa tipset för att en krispig botten är att förvärma ugnplåtarna - det lärde jag mig i Sopranoskokboken :-) Eller prova att göra pizza på tortillas om det är bråttom.

Gästvideoblogg om konsumtion

För ett tag sedan blev jag intervjuad av Sofie & Sonja med anledning av deras dokumentärfilm som med temat "i-landsproblem". Den handlar helt enkelt om de problem som vi i den rika delen av världen dras med i vår vardag. Jag passade på att fråga om de ville gästblogga och här kommer deras bidrag i form av en kul videoblogg!



Gästblogg from SOSS Media on Vimeo.

Gästinlägg:Inre egenskaper och klädstil

 
En bild från mitt projekt 333 som jag körde 2011

Här kommer ett gästinlägg från Karin som regelbundet medverkar här på Köpstoppsbloggen. Idag handlar det om det alltid lika populära ämnet kläder och mode, men där här gången ur ett lite annorlunda perspektiv.

På bokmässan i Göteborg för några veckor sedan impulsköpte jag några böcker som jag sedan slukade. Böckerna heter ”Du är din förpackning” och ”Klä bort, klä fram och fuska” av Eva Carlström och handlar om kläder och personlig stil. Det är inte färganalys och råd om vilka färger man passar i beroende på hud- och hårfärg utan går djupare än så. Frågan författaren vill att vi skall ställa oss är vem man är som person och om insidans värderingar och egenskaper stämmer med utsidan. Alltså vad man signalerar med sina kläder: dess färger, snitt material etc. Om in- och utsidan stämmer överens mår man bättre är författarens budskap. Då känner man sig tryggare, gladare och blir troligen bättre bemött.
Ett exempel var den 30-åriga tvåbarnsmamman som ”fastnat” i tonårsstilen med hästsvans, gympaskor, tights och långtröja. Hon fick fortfarande visa leg på systemet. Problemet var att hon i yrkeslivet hade svårt att bli lyssnad på och tagen på allvar. Detta ändrades med en mer vuxen klädstil.

Jag känner en mycket modernt och snyggt klädd jurist. Vi diskuterade klädstil en dag och han sa att de kunder han träffar förväntar sig att få träffa en person klädd på ett visst sätt. Om han hade klätt sig som jag den dagen (kängor, jeans och olle) hade han troligen inte verkat seriös och kunnig och mötestiden hade gått åt till att få kunden att revidera den uppfattningen om honom. Han valde att klä sig som förväntat för att få ägna sig åt det han ville - sakfrågor.

Jag känner mig ganska tacksam för den blåa ”vårdpyjamas” jag ikläder mig på morgonen på jobbet som sjukgymnast på ett stort sjukhus. I den är jag alltid rätt klädd. Det spelar ingen roll om jag skall träffa patienter eller prata för gamla professorer och överläkare. Jag behöver inte planera kläderna dagen innan och vet alltid att det jag tar på mig är helt och rent. Tillbaka till böckerna! Författaren är utbildad KBT-terapeut förutom stilkonsult vilket väl gjorde att jag upplevde budskapet mer seriöst än jag annars gjort. Jag vill ju förenkla mitt liv på alla områden för att känna att det finns tillräckligt med tid, ork och pengar för det som är verkligen viktigt. Även dessa böcker känns som om de kan hjälpa mig på enkelhetens väg. Om man på djupet förstår varför man gillar och passar i vissa saker så tror jag att klädinköp kommer ta kortare tid och jag kommer ha lättare att undvika felköp i framtiden.

Karin

Vill du gästblogga om hur du ser på kläder och mode - eller något annat så kan du höra av dig till antianki@gmail.com

Saker jag inte saknar

Bild:   jcoterhals

För någon vecka sedan skrev jag om hur jag inte riktigt har någon energi över för bloggen. Eftersom jag alltid har haft som ledord att vara personlig men inte för privat här i bloggen har jag tvekat om hur mycket jag egentligen ska dela med mig. Samtidigt speglar ju bloggen det som jag själv går igenom så idag blir det en inblick i mitt liv bortom Köpstoppsbloggen.

I januari i år skrev jag om hur 2011 inneburit många prövningar och att det nog skulle fortsätta att bli ett turbulent 2012. Vilket det också blev. I början av året separerade jag från min man och sedan dess har jag bott varannan vecka i vårt hus tillsammans med barnen och varannan vecka i en hyresetta i stan (som jag också delat med min man). Vi har alltså valt en kanske okonventionell lösning där barnen alltid bor på samma ställe medan vi vuxna flyttar in och ut. Det har naturligtvis många fördelar, framför allt för barnen men även en hel del nackdelar.

Dessutom har jag en ny relation på distans vilket gör att jag tillbringa en hel del tid på resande fot. Även om jag har lite kläder och hygienartiklar i hyreslägenheten så lever jag oftast "ur min resväska". Något som har blivit allt tydligare är att jag definitivt inte saknar alla saker när jag flänger runt. Detta har inspirerat mig till att verkligen börja rensa i huset, vilket ju dessutom är en bra förberedelse inför en flytt.

Alla olästa böcker...
Jag är sedan länge en aktiv bokbytare på bla Bookmooch men något jag har svårt att göra är att lämna ifrån böcker som jag inte har hunnit läsa så just nu har jag en enorm "att läsa" hög.Men rensningsinspirationen har också gjort att jag faktiskt fått tummen ur och läst en hel del böcker. Och vill jag inte fortsätta när jag är halvägs in i boken har jag inget dåligt samvete för att jag lägger den åt sidan och skänker bort den. Jag har ju ialla fall gett den en chans... Dessutom har har  jag rensat bland inrednings- och kokböcker, jag inspireras hellre av Pinterest.
När man lever ur en resväska blir det dessutom ännu tydligare än under project 333 vilka kläder man egentligen föredrar att använda, t. ex sådant som inte skrynklas så lätt.

Vad händer framöver?
Efter att ha varit separerade i snart ett år har vi nu ansökt om skilsmässa och jag håller som bäst på att leta nytt boende. Framöver kommer jag nog att fortsätta blogga lite mer personligt än tidigare. Det kommer handla om de tankar som väcks under och efter en skilsmässa för om man ska se något positivt i det hela så är det att man genom en skilsmässa får chansen till en nystart där man kan göra sådana förändringar som man kanske inte haft möjlighet till tidigare. Det jag skriver om kommer naturligtvis att ha en klar koppling till sådant jag bloggat om tidigare som konsumtion, ekonomi, boende, miljö osv.
Dessutom har jag ett par gästinlägg på gång, både från Karin & Oskar men även andra. Vill du bidra med ett gästinlägg är det bara att maila till antianki@gmail.com

Gästinlägg: Modebloggen som recyclar sig själv

Kläder är mer än kläder. Det är känslor, minnen och kärlek. I alla fall för mig. Jag bryr mig inte om märken eller priser. Jag bryr mig om historierna bakom. Historier jag även vill berätta.

Dagens gästinlägg kommer från Rebecka som bloggar om sitt årslånga klädköpstopp på Recyclebyrebecka. Hon beskriver sig som närmare 30 än 20,  barn till gröna vågare och inte rädd för att vara otrendig...

300 dagar to go. Så ser statusen ut för mig just nu. 300 dagar innan mitt år av klädköpstopp är till enda. Fast köpstopp är ju i och för sig ingenting nytt under solen. Men hur många som samtidigt har som mål att varje dag ha en ny outfit, det tror jag är lätträknat antal. Det är lite galet, jag vet. Att driva en modeblogg utan att köpa några nya saker. Men ibland behövs det även galna idéer. För jag älskar kläder, väskor, sjalar och ja ni vet rubbet! Men vet samtidigt hur mycket det sliter på vår miljö att tillverka alla dessa saker. Slit och släng samhället är så långt ifrån hållbart det går att komma. Sedan så tycker jag att stil och mode är så mycket mer än det nyaste. Det handlar om personlighet och människor.
Jag bryr mig inte om märken eller var kläder kostar. Jag bryr mig om historierna bakom och vem som bar vad och varför. Dessutom har jag väldigt svårt att identifiera mig med de flesta modebloggare. Är nog både för gammal och tjock för att passa in den klubben. Så därför antog jag utmaningen. Att visa att det går att vara intresserad av mode och driva en modeblogg utan att behöva konsumera ihjäl sig. Hur det har gått hittills? Ja fantastiskt bra måste jag säga. Men så har jag ju 300 dagar kvar. Så kanske inte ska börja kaxa mig riktigt ännu. Löve and out!


Vill du gästblogga om köpstopp, konsumtion eller något annat så maila till antianki@gmail.com

Gästinlägg om köpstopp och 2nd hand

 

Idag gästbloggar Jeannette

Hej!

Med anledning av Ankis bok "Köp inte den här boken" så drog jag igång mitt köpstopp under år 2010.

Och jag förberedde mig. Fick tipset i Judith Levins bok "Not buying it" att stumporna tar slut under ett köpstoppsår.Sagt och gjort.

Idag lever jag fortfarande i dessa tankar. Och jag handlar alla mina kläder på second hand/loppis. nja, förutom underkläder.Dock har jag hittat ouppackade strumpor även på loppis.

Jag har hittat min smak bland kjolar och klädställ. Då jag är rund och alltid har gått i tajta jeans med en svällande mage över byxlinningen tog jag en dag ett friskt beslut. Det var efter julen 2011. Då hade jag en klänning på mig. Som det gick att äta julmat i :)

Nåväl. Jag blev befriad och upptäckte en hel värld av färger och mönster.

Och vilken insats för miljön! Jag får emellanom kritik. Hur ska det gå med utvecklingen om alla började handla second hand? Jag tror det skulle bli alla tiders.

Om vi fick stopp på tillverkningsindustrin och behovsprövar efterfrågan istället för att skapa behoven genom 

lockande reklam skulle vi få en balans i samhället. Detta när det gäller kläder som är mitt stora intresse

.

Tack anki för stor inspiration. då som nu :)

Jeanette sandelin, ed

Du kan läsa mer på Jeanettes färgglada blogg.

Vill du själv gästblogga så är det bara att höra av sig till antianki@gmail.com. Du behöver inte ha någon egen blogg, bara gilla att dela med dig av dina tankar och funderingar kring konsumtion, ekonomi och liknande.