De populäraste utflyktsmålen i Västra Götaland

Liseberg på topp...

För några dagar sedan släpptes den nya SOM-boken Västsvensk vardag. Där kan man läsa om bland annat västsvenskarnas syn på regionalisering, deras nyhetsvanor och vad de tycker om att göra på fritiden, och mycket annat. Media plockade snabbt upp att exempelvis ålder, kön och klass spelar roll när vi väljer utflyktsmål. Något förenklat kan man säga att män hellre vill se på sport medan kvinnor (och högutbildade) är kulturella. Ungdomar går helst på Liseberg, likaså lågutbildade. Men det finns även klassöverskridande utflyktsmål och där hittar man några av mina favoriter som havets hus i Lysekil, Borås djurpark och Nordens ark i Hunnebostrand.. 

Topp tio-listan om du vill ha lite inspiration

1. Liseberg
2. Göteborgs botaniska trädgård
3. Scandinavium
4. Ullevi
5. Göteborgsoperan
6. Gamla Ullevi
7. Läckö slott
8. Konserthuset i Göteborg
9. Borås djurpark
10. Göteborgs konstmuseum

Jag har tidigare bloggat om några av mina favoritställen i Göteborg och vad vi brukar göra när vi semestrar på hemmaplan.

Inredningsfredag: världens bästa hus

Bostadshuset 8-Tallet i Örestad strax utanför Köpenhamn utsågs i november 2011 till världens bästa hus på den prestigefyllda arkitekturfestivalen, World Architecture Festival (WAF) i Barcelona. En av anledningarna till att huset fått denna utmärkelse är bland annat det faktum att man kan cykla (eller gå) från markplan ända upp till tionde våningen! Huset är Danmarks största bostadshus och som namnet antyder byggt som en liggande åtta. Det är ritat av arkitektbyrån BIG, Bjarke Ingels Group. Byggnaden som ligger i området Ørestad innehåller 476 lägenheter och arkitekturintresserade från hela världen vallfärdar hit. I kvarteret finns dessutom både restaurang och en konsthall.
Huset har två lutande gröna tak med sedumväxter (totalt 1700 m2) som dämpar buller och spar energi.
Samma byrå ligger bakom Bjerget, också i Köpenhamn, som fått flera priser och som utnämndes till världens bästa bostadshus 2009 liksom arkitektgrupps första bostadsprojekt, de uppmärksammade och hyllade VM-husen.



Själv anser jag att en av de allra bästa  sakerna med huset är att det ligger granne med ett enormt naturskyddsområde, Amagerfælled. Samtidigt tar det bara 12 minuter med metron innan man är inne i centrala Köpenhamn.
Nästa vecka bloggar jag om ett av BIGs senaste projekt, en kombinerad förbränningsanläggning  och skidbacke som även den är tänkt att byggas på Amager.

Gästinlägg: Köpstopp på ny textil

Här kommer ett nytt gästinlägg från Karin. Idag handlar det om hennes köpstopp på textil.

Jag bestämde mig i juli för att ha ett års köpstopp på ny textil till mig och hemmet. Det är alltså okej att handla second hand. I textil ingår också skor. Jag har ju tidigare haft ett år av olika utmaningar varje månad. Då skulle jag antingen låta bli något (alkohol, kött, TV etc) eller börja med något (baka bröd, använda kjol…) Syftet var inte att lida utan att utmana mina tankar och vanor. Det blev intressant och tankeväckande. Detta köpstopp är väl inte direkt tankeväckande men jag upplever att jag ofta blir kreativ av begränsningar, och det gillar jag. Dessutom tycker jag om att handla begagnat.
Jag har också himla mycket kläder. Dels för att jag sparar dem i evighet och dels för att jag har ombytliga vänner som regelbundet förser mig med en kasse avlagda tröjor, skjortor eller vad det nu kan vara. Det gillar jag också!

Så här skrev jag i augusti: Första månaden. Undantaget walkingskor köptes tidigt, annars inget (dessa skulle köpts under våren i USA men jag hittade aldrig några). Inget sug, inga behov, bara skönt att slippa affärer. Jag går dessutom omkring och känner mig rik. Det är mycket behagligt oavsett om det är med sanningen överensstämmande eller inte.

Nu i slutet på januari har halva tiden gått. Det har inte varit ett dugg svårt att avstå från att köpa ny textil till vare sig hemmet eller mig. Jag är helt avvand med att gå i affärer känns det som. Fast det stämmer inte för nog var jag i affärer under november och december och julklappshandlade till familjen. Dock utan att känna sug efter något att köpa till mig. Men jag erinrar mig ett misslyckande: jag tog ju faktiskt ett par tunna ullstrumpor av ett trepack där mannen och ena sonen fick de andra två i julklapp. Dessa strumpor har använts flitigt som extrastrumpor ovanpå de andra på pendelvägen till jobbet. Nu har ett problem seglat upp: min simväska har gått sönder och jag behöver en ny. Den skall vara ganska liten, tunn, avlång och kunna hängas på axeln för att det skall fungera på väg till simhallen ihop med tidspress, bensparksplatta och min vanliga ryggsäck.( Jag morgonsimmar två mornar i veckan, hänger på låset när de öppnar och stressar lite för att hinna i tid till jobbet efteråt).
Jag tror det blir svårt att hitta den optimala väskan på loppis och dessutom kommer jag använda den i så många år som den håller. Inget slit- och- släng här inte. Min önskan är att köpa en märkes-väska som jag vet är precis rätt. Vi får se hur jag gör..

Jag har under detta halvår varit på bröllop i en klänning som nog är 5 år gammal men jättefin. Jag har också varit på ”riktig” 100-årsfest i gamla kläder (fina). Jag har handlat mössa, nattlinne och klänning på second hand.

Kreativiteten har också utmanats: vi behövde ett nytt överkast. Det löste jag genom att sy ett begagnat gardintyg (lite för tunt för att i sig själv fungera som överkast)ovanpå ett gammalt, lagat och urtvättat överkast (varför jag sparat det var dock ett mysterium så fult som det var…). Men det nya hopknåpade blev riktigt fint! Nu har jag ett halvår till framför mig. Vad jag vet har vi inga stora, speciella fester som väntar på oss och hemmet har inte heller några direkta behov, så det skall nog gå bra. Det kommer det naturligtvis
göra även om vi blir bjudna på några stora fester..

Karin

Bokonsdag: Lycksalighetens ö

Internationella undersökningar visar entydigt på samma sak. Människor i den höga nord har det bättre än de flesta. Vi är bland de lyckligaste på hela Jorden. Och framgångssagan fortsätter. 

Lycksalighetens ö är en antologi som bygger på resultat från SOM-institutets tjugofemåriga mätningar av svenska folkets åsikter, livsstilar, medievanor och värderingar. Tyngdpunkten ligger på dagens tillstånd och fokus är på 2000-talet. Lycksalighetens ö omfattar fyrtioen kapitel författade av ledande svenska samhällsvetare.

Drömmeri och livlig fantasi är egenskaper som visat sig vara karaktäristiska för konsumenter som har ett extremt begär av att shoppa, s.k. shopaholics

Ett intressant bidrag är "För hvad pris som helst" av John Magnus Roos och Ulrika Holmberg. Det kapitlet handlar om konsumtion och shopping. Dels refereras till lite aktuell forskning som Christer Sannes Keynes barnbarn men det huvudsakliga fokuset ligger på de som besvarat den nationella SOM-undersökningen under åren 2009 och 2010 och som fått ta ställning till hur ofta de köper mer än vad de egentligen har råd till. Bland de 3306 personer som besvarat frågan under de två åren har 32 personer angivit att fenomenet inträffar minst en gång i veckan. Syftet med detta kapitel är att klargöra vilka dessa konsumenter är och hur de skiljer sig från den övriga populationen i Sverige. Vidare vill författarna klargöra vad dessa människor köper och hur de egentligen mår. I slutet av kapitlet försöka man förklara vad det är som driver dessa människor till att köpa mer än vad de egentligen har råd till.
Några av slutsatserna är att yngre personer är mer shoppingberoende än äldre. De har i mindre utsträckning egna barn något som kopplas till forskning som visar att personer med shoppingberoende har sämre relationer med familjemedlemmar och kärlekspartner än den övriga populationen, vilket skulle kunna förklara att de ofta saknar egna barn. Det är något fler kvinnor än män bland de shoppingberoende och de är oftare arbetslösa än övriga konsumenter. Intressant nog är shoppingberoende ett mer vanligt fenomen i arbetarhem än i tjänstemannahem.
De shoppingberoende är mindre målinriktade än övriga konsumenter, vilket innebär att de har en tendens att agera spontant och förhastat, medan övriga konsumenter agerar mer eftertänksamt. Shopping blir helt enkelt ett sätt att fly stress och problem.
I kapitlet diskuteras även vad shoppingberoende köper och hur shoppingen verkligen är ett missbruk där shoppingen ger en "kortsiktig ”kick” till det långsiktiga priset av skuldsättning, personlig konkurs, konflikter med familjemedlemmar, skilsmässor, samt mängder av emotionella och fysiska besvär för individen".

Efter att ha läst kapitelt blir jag sugen på att läsa om " Att köpa lyckan : en berättelse om köpberoende av Ann-Britt Aldeman för att se om forskarnas slutsatser stämmer.



Finns det täckning här?

Ett annat intressant kapitel är Ständigt uppkopplad och uppdaterad av Oscar Westlund som handlar om den allmänna utvecklingen vad gäller användning av internet och nyheter i mobilen och hur olika grupper använder mobilen, kopplat till 2010-års SOM-undersökning där man ställde frågor om användning av sex olika typer av funktioner för kommunikation, information och förströelse.
Mobilen har under senare år transformerats från att vara "en telefon som används för interpersonell kommunikation till att bli en personlig och portabel apparat med datoregenskaper". 2009 räknas som ett genombrottsår för användning av mobilt internet, i synnerhet när man tar hänsyn till att var femte svensk använde det varje vecka, vilket var en fördubbling från föregående år.
Kapitlet visar att mobilen som multimedium på allvar fått fotfäste i svenskarnas vardagsliv, i synnerhet bland specifika grupper. Man noterar också att att drygt var fjärde svensk med ett företagsabonnemang använder e-postfunktionen i sin mobil varje dag, d.v.s. även under lördagar och söndagar. Här talar resultaten
för att denna grupp är ständigt uppkopplade och att gränserna mellan arbete och privatliv suddas ut.... Något som jag t. ex känner igen mig i...
Däremot förstår jag inte alltid vitsen med vissa forskningsresultat, man har t. ex undersökt användning av mobil som multimedium i två extremgrupper män 16-49 år med smartphone respektive kvinnor 50-85 år utan smartphone. Föga förvånandne är skillnaden avgrundsdjup mellan dessa två typer av användare...


Här kan du läsa boken (hela och enskilda kapitel) i pdf

Titeln på boken anspelar för övrigt på Atterboms sagospel Lycksalighetens ö som bygger på en folksaga som finns i många länder. Det handlar om Kung Astolf som lämnar sitt land och sin drottning Svanvit och förs av vindarna till lycksalighetens ö som ligger utanför tiden. Där gifter han sig med den vackra Felicia och lever i detta paradis i 300 år. Så börjar han känna skuld för vad han gjort och återvänder till sitt land. Men landet är nu helt förändrat: kungadömet är avskaffat och människorna har blivit materialistiska. Astolf bestämmer sig för vända tillbaka till lycksalighetens ö men tider hinner ikapp honom och han dör innan han kommer fram.