Gästinlägg: Ett rikt studentliv, trots knappa medel

Just nu befinner jag mig på resande fot och lämnar plats för några gästbloggare. Dagens inlägg är skrivet av Caroline.

Carolina heter jag och studerar vid högskolan sedan 2,5 år tillbaka. Frivillig enkelhet och miljön är två områden som jag känner mycket för och har haft mycket användning av i mitt liv som student. Jag älskar att umgås med andra människor och gillar allt som har med mat att göra, vilket ofta är en lyckad kombination. Jag spenderar mycket tid med min pojkvän som jag delar många upplevelser med. Mellan detta försöker jag träna för att må bra och samt kludda lite färg på målardukar ibland vilket är en skön kontrast till det akademiska.

Studenttiden är en härlig period för många. Även om skolan kräver mycket slit och ansträngning från vår sida ger den också mycket tillbaka. Precis som det i arbetslivet finns människor med varierande livssituationer, finns det studenter vars tillvaro skiljer sig mycket från varandra.
Det som vi oftast har gemensamt är den knappa ekonomin. En del studenter väljer att jobba vid sidan av studierna. En del, däribland jag själv, väljer att ta den konsekvens det innebär för ekonomin att inte arbeta extra. I båda fallen krävs ett smart upplägg för ekonomin som håller för den långa tid som vi kommer att spendera som studenter. Det är här som det kan passa att ta sig en rejäl funderare på vad som är viktigast att tillgodose i sin tillvaro. Många studenter har familj och bostäder som kräver en större ekonomi än för oss som bor i små ettor med utgifter som till största delen berör oss själva.

Därför behöver vi använda vår uppfinningsrikedom för att ändå skapa en tillvaro med utrymme för ett rikt liv, trots knappa medel.

Inom en studentbudget finns det ofta inte utrymme för någon större konsumtion för varor som kläder, prylar och dyrare tjänster. Inte heller kan vi spendera någon större summa på resor och andra sociala aktiviteter. Men måste detta innebära att tillvaron behöver vara fattig? Alla som har varit eller är i en ekonomiskt ansträngd situation kan intyga att det finns relativt få fördelar med att behöva begränsa sig på grund av sin ekonomi vid de tillfällen då andra kan välja att delta eller konsumera. Därför behöver vi använda vår uppfinningsrikedom för att ändå skapa en tillvaro med utrymme för ett rikt liv, trots knappa medel.

De idéer och tankar som Köpstoppsbloggens inlägg berör kan vara en stor tillgång när man lever som student. Vad är viktigt för just dig? Behöver jag verkligen ha samma konsumtionsmönster som tidigare eller kan jag se det här som en chans att verklig se vad som berikar min tillvaro? Jag tänkte därför ge lite tips om vad som kanske kan underlätta för dig som student (eller för dig som bara vill ha inspiration givetvis) och förhoppningsvis bidra till en ekonomi som kan fungera.

• Ha en buffert som säkerhet. Detta kan vara svårt för vissa att tillgodose men försök att åtminstone ha en mindre summa på ett separat konto eller liknande för oväntade utgifter. När både tandläkarkostnaden och en hög med studentlitteratur ska betalas kan det kännas skönt att ha den där sparade summan. Även här gäller det att kunna prioritera och tänka lite på den närmaste framtiden för eventuella utgifter som kommer att gräva stora hål i ekonomin.

• Gör upp en budget. Jag vet. Detta är något som många tycker är rent ut sagt skittråkigt och inget som orkas göras varje månad. Du lever under knappa omständigheter, så gör åtminstone en uppskattning för hur du kan fördela dina inkomster. Här kan det vara bra att sätta sig ner en stund och tänka lite på vad som är viktigt för dig. Personligen berikar mina vänner och pojkvän mitt liv mer än något annat så jag väljer att spendera en större del av min budget på aktiviteter jag gör tillsammans med dem och inte materiella ting. För till exempel dig som har familj kommer din budget innehålla en mängd andra poster som är viktiga för just dig, precis som varje livssituation är unik på sitt sätt.

• Leta efter studentrabatter och erbjudanden. Här kan det finnas pengar att spara! Hör efter när du ska köpa något om de har speciella förmåner för studenter. Fråga dina studentkompisar om de vet var det finns att få eller sök på nätet. Dessutom är mycket gratis för alla, som att låna böcker på biblioteket.
• Ta tillvara på det som skolan kan erbjuda. Vi har till exempel bio en gång i månaden som hålls i en stor föreläsningssal, helt gratis! Det som anordnas på skolorna genomförs i stor utsträckning av andra studenter och vet hur tajt budget vi har. Därför brukar de anordna grejer till en låg kostnad eller ibland helt gratis! Att delta i skolans aktiviteter är även jättebra tillfällen att lära känna nya människor.
• Köp begagnad studentlitteratur. Studentlitteratur har oftast hutlösa priser och vanligtvis behövs en hel mängd med böcker till varje kurs. Köp begagnat av andra studenter eller försök låna på biblioteken (och miljön blir glad).
• Köp begagnat eller byt när du behöver något nytt. Behöver du verkligen en sprillans ny soffa under studenttiden? Eller att ha en rad uppsättning med jeans? Hör med dina vänner om ni kan låna av varandra och helt plötsligt få en större garderob till mycket mindre pengar. Dessutom är det mycket snällare mot miljön.

Så, det var några studenttips som jag ville dela med mig av. Ekonomin kan vara ett gissel för många och även för mig. Men med lite idéer och finurlighet har jag ändå utrymme för att ha en rolig studenttid. Jag har kommit underfund med att det inte är ytterligare en tröja i garderoben eller en ny vas som gör mitt liv rikare, utan att spendera mycket tid med andra människor som jag älskar. Och det behöver ju inte kosta något alls egentligen.

Gästinlägg: Varför alla kan (och borde) spara

Bild: Henrik Ström

Just nu befinner jag mig på resande fot och lämnar plats för några gästbloggare. Det här är det andra gästinlägget från Oskar som gästbloggat om frivillig enkelhet, ekonomisk frihet och (hållbara) investeringar tidigare.

Ofta hör och läser jag kommentarer i stil med ’jag kan inte sparar just nu för att…’ och så kommer en beskrivning av varför just denna vecka, månad, år är så speciellt och hur det är otroligt omöjligt att spara. Det kan dock vara värt att notera att alla livets veckor, månader och år är speciella.

Ekonomiska data visar att nära nog alla, i Sverige, har fått det bättre ekonomiskt under de senaste åren och om jämförelsen dras ut över längre tid (t.ex. 30 år) är detta ännu mer tydlig. Kan så vara att som det ofta sägs i media och av politiker som vill göra en poäng att vissa grupper ’hamnat efter’ med det innebär bara att förbättringen av deras ekonomi är mindre än för övriga grupper i samhället. Sparande är på många sätt mer en inställningsfråga än en ekonomisk fråga t.ex. är en av de vanligaste orsakerna att förhållanden tar slut bråk om pengar och ändå är det ju i tvåsamheten som möjligheten att bygga en stabil ekonomi är som störst.

Det finns bara ett sätt att spara ihop pengar och det är att göra av med mindre än det som kommer in. På engelska finns ett uttryck som används flitigt i sammanhang där privatekonomi diskuteras nämligen ’pay yourself first’ vilket fritt översatt är ’betala dig själv först’. Något förenklat betyder det att du ska ta en förutbestämd andel av din lön (t ex 10 , 20 eller 30 % kanske till och med mer för vissa) vilket du sätter direkt till sparande innan du börjar använda dina pengar. Med andra ord lever du som om din lön var 10-30 % lägre. Detta medför ju inte bara att du har möjlighet att bygga upp en buffert och ett långsiktigt sparande utan även att du ganska snabbt bygger ett mycket stabilare (ekonomiskt) liv. Detta är oftast inte en fråga om matematik utan en fråga om inställning.

Det finns (korta) tider i livet när man kanske inte kan spara, t ex om man under ett par månader har mycket låg inkomst eller tillfälligt höjda kostnader. Om detta läge permanentas måste man dock göra några förändringar (på inkomst- eller utgiftssidan) så att sparande får plats inom den ekonomin man har.
Ett exempel kan vara om du är ensamstående med en heltidslön inom dit arbetsområde (tex. utbildad lärare som jobbar som lärare) då kan du inte gå att hoppas på att det ska bli mycket bättre nästa år utan du måste spara idag, du har din yrkesbana vilket innebär en viss inkomst. Din inkomst kan visserligen förändras, men även till det sämre och om den förbättras kommer det sannolikt att ske långsamt därför måste sparande rymmas inom nuvarande ramar. Om du däremot, under en kort tid är sjukskriven, och har lägre inkomster är det OK att stryka sparandet så länge du räknar med att återgå i arbete inom en inte allt för avlägsen framtid.

En anledning till att så få sparar är att inga (kortsiktiga) kommersiella intressen finns för att driva fram detta beteende. På kort sikt kan det minska konsumtionen något, bankerna skulle inte få låna ut lika mycket pengar etc. Det ligger dessutom i politikens (kortsiktiga) intresse att ha ett folk som är beroende av politiska beslut, och som går att ”lura” att rösta mot sin politiska övertygelse/ideologi med en skattesänkning eller bidragshöjning. Tror dock att dessa eventuella kortsiktig negativa konsekvenser som skulle komma av ökat sparande med stor marginal vägs upp av de långsiktiga positiva konsekvenserna som Tobias Schildfat skriver i sin bok ’Vägen till din första miljon – Alla kan bygga en egen pengamaskin’
”Ju fler människor som med hjälp av en stark egen ekonomi vågar välja sitt liv utifrån sin passion ochskapande kraft, desto bättre tror jag att vår värld kommer att utvecklas.”

Min egen övertygelse är att en person som har en ordnat ekonomi har lättare att ta etiskt korrekta beslut och leva i mycket bättre samvaro med sin omgivning och i samklang med sina värderingar och njuta mer av livet - inte en dum kombination! Nu är jag intresserad av vad ni som läster tycker?

Vad tänker ni om dessa resonemang? Hur gör ni för att spara? Sparar ni inte och i så fall varför?

Gästinlägg: Längtan efter ett enklare liv

Bild: Flickrolf

För tillfället är jag på resande fot så istället för de vanliga inläggen kommer jag att publicera några gästinlägg. Dagens inlägg är skrivet av av Anna och var ursprungligen en kommentar på mitt inlägg om hur att shoppa prylar inte gör dig lycklig på längre sikt.

För några år sedan separerade jag från mitt ex. Vi hade bott tillsammans utomlands under ett antal år och jag flyttade hem till Sverige med en liten resväska fylld endast med mina kläder och någon enstaka pryl. Jag lämnade kvar alla våra gemensamma möbler och saker eftersom jag ändå inte ansåg det värt mödan och kostnaden att frakta över detta till Sverige. Dessutom hade jag inget boende här utan bodde hemma hos mina föräldrar den första tiden.

Trots mitt brustna hjärta och att jag kom hem till Sverige utan vare sig boende, jobb eller vänner så kändes mitt liv så väldigt "lätt" under den här rätt svåra tiden. Jag insåg snabbt att jag tyckte det var en befrielse att bara äga det nödvändigaste och att det var detta faktum som gjorde att jag mådde så bra. Detta från en helt vanlig tjej som älskade kläder, magasin, böcker, prylar, skönhetsprodukter...
Jag hade en liten summa pengar som jag fick hushålla med tills jag hittade ett arbete, jag var orolig över detta innan, att jag skulle leva "fattigt" men jag insåg snabbt att jag klarade mig bra! Jag kommer ihåg att min mamma tyckte synd om mig eftersom jag inte hade så mycket kläder och tog med mig på en shoppingtur men själv hade jag hela tiden känslan av att "jag behöver inte mer, jag klarar mig". Jag tyckte jag hade tillräckligt med kläder. Förutom kläder hade jag även smink och en cd-spelare (som sagt, det var några år sen!). Det var ungefär vad jag ansåg vara det jag behövde för att må bra.

En annan sak som hände under den här tiden var att jag inte tittade på TV mer än vid enstaka tillfällen, kanske bidrog det också till att jag mådde så bra. Jag tror det i alla fall.

När jag sedan flyttade till en egen lägenhet så valde jag att köpa få möbler second-hand och en känsla som jag fullkomligt älskade var att det alltid fanns plats, även i min lilla lägenhet. Jag hade alltid en nästintill tom låda när jag behövde lägga undan något, allt kändes så enkelt och befriande!

Jag fortsatte alltså att leva "spartanskt" under ett par år eller så. Jag hade medvetet få möbler hemma och jag hade få plagg i min garberob. Säkert är det olika beroende på var man bor och i vilka kretsar man umgås men här var det i alla fall snudd på pinsamt att jag hade så få möbler. Även att jag hade "samma gamla kläder" tror jag störde vissa. Jag var ju trots allt en ung och modeintresserad tjej! Men efter en tids frånvaro från butikerna började jag få känslan av att det var smått vulgärt att köpa nya kläder hela tiden utan att det låg något verkligt behov bakom för så hade jag levt tidigare. Jag hade förr en känsla av att jag inte hade tillräckligt, jag "behövde" alltid något nytt, men nu kändes det tvärtom; som om jag hade mycket, kanske för mycket rentutav? Det är här tv-tittandet kommer in tror jag. Jag såg lite på TV, ägde ingen dator och läste inga modemagasin, jag tror att därifrån hade jag tidigare fått många impulser att "uppgradera mig" genom att köpa nya kläder och prylar. Nu när de var borta så kunde jag tänka själv och då kändes det helt plötsligt som om jag inte saknade något, det var som sagt en känsla som tidigare hade varit närmast konstant hos mig.

Det är dock värt att nämna att jag aldrig hade någon ideologisk övertygelse som stod bakom mitt val att leva på det här sättet, det var slumpen som gjorde att jag fick den här upplevelsen och sedan insåg jag till min förvåning att jag gillade det.

Man kan fråga sig hur det kom sig att jag gick tillbaka till att konsumera och skaffa mig fler prylar när jag hade upplevt fördelarna med att leva enkelt.

Sedan började jag sakta men säkert konsumera ungefär som alla andra. Man kan fråga sig hur det kom sig att jag gick tillbaka till att konsumera och skaffa mig fler prylar när jag hade upplevt fördelarna med att leva enkelt. Jag antar att det bror på att jag inte hade någon plan att hålla fast vid min livsstil och att jag tillslut kom att påverkas av vårt konsumtionssamhälle. Det är inte förrän nyligen som jag verkligen har insett jag faktiskt inte mår bra av det och vill gå tillbaka till något som liknar den livsstil jag hade för ca 10 år sedan.

Den här starka upplevelsen av att vara så lycklig trots att jag inte hade "något" har fascinerat mig ända sen dess samtidigt var det lätt att glida tillbaka till en mer "normal" inställning till saker. (jag träffade sedan en man och vi fick barn och har numer ett "normalt" hem med ganska mycket saker). Jag har ofta berättat om det för vänner och brukar försöka övertala min man att vi ska rensa/inte köpa på oss saker i onödan. Han är absolut ingen slösa men han förstår nog inte riktigt vad jag menar. Jag antar att det är svårt att förklara för folk att man faktiskt kan må otroligt bra av att ha lite saker omkring sig när vi lever i ett samhälle där det inte tycks finnas någon botten. Där alla bara vill ha mer hela tiden.

Men jag kan önska att alla unnade sig själva att leva utan en massa överflödigt crap under en tid och få uppleva vad som då händer. För mig var det en tid av lugn, glädje och trygghet, inte alls de känslor man kanske skulle associera med att vara utan boende, prylar, pengar, böcker,..

Jag har talat mig varm över fördelarna med att ha få saker hemma i många år nu, men jag har känt det ungefär som om människor runt omkring mig tycker att det låter för extremt eller fanatiskt. Men faktum är att jag är 100% övertygad om att man mår bättre av att ha få saker. Rent praktiskt blir det enkelt att leva i sitt hem, man har lätt att hitta saker och det är lätt att städa och hålla ordning. På ett djupare plan så tror jag man har utrymme att hitta till sig själv, man har överblick över sitt liv på ett annat sätt. Utrymmet ger plats åt tankar och idéer, det låter kanske galet flummigt för vissa men det är logiskt egentligen. Man hittar lättare till det som är viktigt, ligger det en massa skräp framme har det ju en tendens att distrahera. Utan allt skräp finns det inga hinder! Det har förstås också en positiv påverkan på privatekonomin då man inte längre shoppar en massa saker som man egentligen inte behöver och inte behöver lägga tid på att leta runt efter den senaste prylen.
Det blir också mer njutningsfullt att köpa något som man behöver. Det tror jag förresten är en starkt bidragande orsak till att det kan kännas så otroligt bra att omge sig av få saker, men har då sållat bort allt onödigt till saker som verkligen betyder något. Man har bara kvar det som man har full användning för alternativt stort personligt värde. Då uppskattar man varje liten sak man har och man är helt omgiven av saker som ger energi. Jag hade min älskade cd-spelare, jag lyssnade på musik varje dag och uppskattade den SÅ mycket! Jag hade en svart finstickad tröja från HM som passade perfekt till alla möjliga tillfällen. Jag hade en vacker fotoram som påminde om mitt forna liv utomlands. Jag hade helt enkelt alla prylar jag behövde.
Jag skulle gärna vilja rensa ut allt hemma så jag fick uppleva den känslan igen. Jag kan fysiskt känna hur möbler och allehanda prylar här hemma tynger ner mig fast tanken är att det ska vara tvärtom. Jag tyckte det var så kul att läsa denna artikel och finna att det faktiskt finns människor som valt denna livvstil. Jag har ännu inte träffat någon irl som någonsin har förstått mig när jag pratat om detta.

Självklart är det skillnad för folk som är behövande "på riktigt", jag medger att jag hade tak över huvudet och därmed hade det rätt så bra. Och visst ska det få finnas materiella behov. Men jag kan önska att alla unnade sig själva att leva utan en massa överflödigt crap under en tid och få uppleva vad som då händer. För mig var det en tid av lugn, glädje och trygghet, inte alls de känslor man kanske skulle associera med att vara utan boende, prylar, pengar, böcker, .. ja saker kort o gott.

New York och en omgång gästinlägg

Bild: Tony the Misfit


Idag åker jag på en efterlängtad resa till New York, därefter bär det av till Stockholm innan jag återvänder hem. Under tiden bjuder jag på några gästinlägg!

Vi ses snart!