Denna fina fågel från Halmens Hus
i Bengtsfors köpte jag alltså inte..
Idag gästbloggar Karin om sitt årslånga köpstopp på ny textil.
Under ett år skulle jag låta bli att
köpa några nya kläder eller skor till mig och inte heller något
nytt textilt till hemmet. Så här gick det:
Augusti: Första månaden.
Undantaget walkingskor (som skulle köpts i USA under våren)köptes
tidigt, annars inget. Inget sug, inga behov, bara skönt att slippa
affärer. Jag går dessutom omkring och känner mig rik. Det är
mycket behagligt oavsett om det är med sanningen överensstämmande
eller inte.
November: Jag har det ovanligt
bra förspänt. Jag har vänner som gillar att köpa nytt, har en
tendens att gå upp i vikt så att kläder blir för små och är
snälla nog att regelbundet förse mig med en kasse avlagda kläder.
Därigenom behöver jag ytterst sällan köpa tex T-shirtar själv.
Denna månad kom K. med en påse. När jag hade sorterat bort det jag
inte ville ha återstod 12 tröjor (2 tunna stickade, 5 linnen och 5
T-shirtar) och tre par oanvända trosor. Himla bra!
Mars: Nu börjar jag längta
efter att köpa mig en ny träningströja - en lite pösig yogatröja
är det jag vill ha. Det börjar samla på sig av kläder att längta
efter… Men det känns inte jobbigt att avstå och inte heller
längtar jag efter att gå i affärer. Inte en enda gång har jag
känt något behov av något textilt till hemmet! Det kanske säger
mer om mitt relativa ointresse för att förnya hemmet än om hemmets
verkliga behov!
April: Jag har gjort ett
misstag: handlat en kudde på IKEA som jag knappt behövde. Jag köpte
en billig kudde som jag har tänkt ha på altanen . Den var nära
kassorna och slank med så som servetter och ljus brukar göra . Inte
förrän efteråt insåg jag mitt misstag..I januari började jag
känna ett behov av en tunn, svart, långärmad bomullströja. Nu har
jag faktiskt hittat både en svart och en lila tröja i ekologisk
bomull till extrapris för det presentkort jag fick i julklapp. 300
kr återstår av dessa pengar. De skall sparas till om jag behöver
något textilt akut: underkläder, strumpbyxor eller dylikt.
Juni + juli: Nu går jag mot
slutet. På semestern har vi besökt ett antal loppisar och jag har
hittat några fina saker: lite slitna finskor för 10 kronor och två
klänningar varav en är ganska galen och från 70-talet(25kr). I
vanliga secondhand-affärer har jag hittat två klänningar till,
varav en är så snygg att jag skall ha den på bröllop i helgen
(kostnad 67kr, röd, ärmlös, vid i kjolen).
Under året av köpstopp har jag inte
lidit brist på något. Inte heller känt mig felklädd/ fult klädd
eller behövt låna något för att klara mig och då har jag ändå
varit på två bröllop och föreläst för några hundra personer på
stadens tjusigaste hotell. Egentligen har nytextil- köpstoppet
varken varit svårt eller utmanat mig speciellt mycket. Jag är inte
så intresserad av kläder och märken (förutom träningskläder),
behöver ju inga på jobbet då vi alltid går i ”vårdpyjamas”,
gillar inte att trängas med folk i affärer och dessutom har jag en
massa kläder. Det skulle nog vara en större förändring och
utmaning för mig att tvingas att gå i affärer och handla nya
kläder regelbundet. En gång har jag medvetet brutit mot köpstoppet
och köpt något nytt: den lite pösiga träningströjan som jag
nämnt tidigare. Jag började känna mig tjock om magen och gick och
handlade mig en passande tröja. Sen fick jag så dåligt samvete att
den fortfarande inte använts.. När min simväska gick sönder och
jag bloggade om det så fick jag faktiskt en ny väska av en läsare.
Väskan var precis enligt mina behov. Vad förvånad jag blev - och
glad! När vårt överkast gick sönder var jag riktigt kreativ och
sydde ett nytt överkast av loppisgardiner (10kr)som syddes på ett
kasserat och sparat överkast. Det blev riktigt snyggt!
Jag som gillar att ha olika utmaningar
funderar nu på vad som kommer att bli nästa. Det handlar aldrig om
att späka sig och göra livet tråkigt när jag ger mig själv
begränsningar. Nej, jag vill utmana mina vanor och tankar! Kanske
jag skulle bestämma mig för att ha klänning två gånger i veckan
fram till jul till exempel.. Jag som pendlar: cyklar, åker buss och
tåg och sen direkt byter kläder när jag kommer fram hoppar oftast
av enkelhetsskäl i jeans och tröja på morgonen. Det är okej men i
längden ganska tråkigt. En koll av klänningsbeståndet visade att
garderoben innehåller en hel del. Vissa är inte använda på mycket
länge. Läge att testa dem alltså och gilla dem eller att inse att
de inte kommer att användas med glädje och hellre ge bort dem.
Karin
Nästa vecka gästbloggar Karin om vad hon har vunnit på frivillig enkelhet.
Inlägg
