Att förutspå konsumenters nästa köp

"Vill du förutspå dina kunders framtida behov? Med hjälp av data och riktigt smart analys kan du få veta vilka personer som har gått in i en ny livsfas med nya behov, vilka som sannolikt kommer att köpa ny bil och vilka som är benägna att teckna ett privatlån."

På jobbet fick jag ett nyhetsbrev som bland annat handlade om olika sätt att förutspå konsumtion. Detta är naturligtvis big business eftersom man på så sätt kan skräddarsy reklam och liknande för att nå olika typer av målgrupper.

Tidigare var det lättare att förutspå hur olika kundgrupper skulle bete sig och förväntades konsumera. De flesta fick barn vid samma ålder och stanna ofta kvar på ett och samma ställe.
Nu för tiden är variationen mycket större efter det finns så många olika typer av livsstilar.

Knepet för att kunna anpassa sin kommunikation är att analysera stora mängder av data. På så sätt ska man kunna få fram kunskap om individer, deras värderingar och vilken livsfas de befinner sig i. På så sätt kan man också lättare sätta sig in i hur de kommer att konsumera och vilken köpkraft de har. Enligt databasleverantörer som Bisnode ska det vara möjligt att genom att kombinera stora mängder data med historiska konsumtionsmönster kunna räkna ut vad individer sannolikt kommer att konsumera härnäst. Det ska t.o.m vara möjligt att säga att en person ”med cirka 70 procent sannolikhet kommer att flytta inom ett år, och han kommer därför behöva såväl bolån som hemförsäkring”.
Människors liv följer en konsumtionscykel. I vissa perioder konsumerar man mer och i andra mindre. Genom att analysera kundens personlighet tillsammans med densammes livsfas och köpkraft kan man göra prognoser över hur mycket olika individer kommer att konsumera i framtiden. Det kan ge en viktig indikation på den totala kundstockens värde för åren som kommer samt hjälpa företag att identifiera de kunder som kommer att vara särskilt värdefulla framöver.
 
På bilden nedan ser man den information man får på hitta.se om man söker på mig till exempel.

Kan inte säga att jag varken är intresserad av hårvård, krukväxter eller att sticka och handarbeta...

Tidigare förlitade man sig mycket på sociodemografiska faktorer som civilstånd, boendeform och inkomst men en även om två personer kan vara lika på pappret så kan man ha helt olika värderingar och köpmönster, se exemplet ovan för mig och mina grannar.
Ett modernare sätt att göra denna typen av analys är att istället använda sig a sk. personas. Det är en metod som används i en mängd olika sammanhang, bland annat för att förbättra bibliotekstjänster (som Chalmers bibliotek). Personas beskriver människor i deras livsfaser, med deras olika beteenden, värderingar och hur det påverkar deras inköps- och kommunikationsprofiler. I filmen ovan kan se exmpel på olika typer av personas och hur deras konsumtion kan se ut.


Big data vs. den personliga integriteten
Som konsument är jag kluven till den här typen av analyser. På ett sätt vill man ju vara speciell, en individ samtidigt inser jag att jag förmodligen konsumerar  i enlighet med kundgruppen "individer med barn i skolåldern som har ett intresse för hållbar utveckling". En annan vktigare aspekt är all den data, de digitala spår som vi lämnar genom vår konsumtion. Det är allt från kundkortsdata, vilka filmer vi gillar på streamingtjänster ,vad vi handlar på nätet, var vi "checkar in" till vad vi gillar på Facebook. Dessa spår är en veritabel guldgruva av affärsinformation men hur påverkar det egentligen den  personliga integriteten? Vill vi att det ska vara som i Minority report där vi får individuellt anpassade erbjudanden så fort vi närmar oss en butik?