Biblioteket - köpstopparens bästa vän!

Jag är inte bara mamma och fd köpstoppare - jag är även företagsbibliotekarie, men det är inte bara därför som jag hävdar att biblioteket kan vara köpstopparens bästa vän. Här är 5 andra skäl att älska ditt lokala bibliotek.

1. Böcker

Böcker är väl det första man kommer att tänka på när det gäller bibliotek. På många kan du bevaka nyhetslistor via RSS, sen är det bara att reservera om man hittar någon kul bok. Själv bevakar jag engelsk skönlitteratur och reseguider. Är man en snabbläsare finns de allra färskaste böckerna ofta med 7 och 14-dagarslån så att man inte ska behöva vänta så länge.

2. Bokcirklar
Många bibliotek har bokcirklar med olika inriktning för både vuxna och ungdomar.

3. Film

På biblioteket kan du låna filmer gratis eller till en billig penning. Här i Göteborg kan man reservera och hämta ut filmerna på närmsta filial. Filmerna får man behålla i tre dagar.

4. Barnaktiviteter

Sagostunder, Star wars kurs eller dockteater. Kolla in utbudet på just ditt bibliotek. Oftast är det fri entré men ibland kan man behöva hämta ut biljetter i förväg.

5. Allt annat
Sen tillkommer ju tidskrifter, författarbesök och mycket annat. Påvårt bibliotek kam låna både elmätare och hemgjorda vandringsguider till närområdet. Just nu råder det erotikfeber på många bibliotek som har mer eller mindre tillfälliga hyllor med erotisk litteratur.

Du behöver inte ens gå till ditt fysiska bibliotek. Du kan besöka biblioteket hemifrån via datorn och det är tillgängligt dygnet runt. Ladda ner spännande deckare, lyssna på din favoritförfattare, hämta hem musik helt lagligt.

Bokonsdag: Plats att leva

Använder vi rummen som de var tänkta? Om rummen såg annorlunda ut med nya funktioner skulle vi känna oss och bete oss annorlunda då?

Den här är en något annorlunda inredningsbok som fokuserar på ett genomtänkt boende snarare än en viss inredningsstil eller de senaste trenderna.

Vi äger allt fler saker. Saker som tar plats och måste förvaras. Saker som tar vår egen plats i anspråk. Frågan är om våra hem verkligen hängt med på denna utveckling

Den accelerande konsumtionen har fått till följd att vi ofta lider av brist på förvaring. Lägg till nya livs- och arbetsmönster (varannnan-veckas familjer, konsulter som arbetar hemifrån etc) och att vi bor i hus eller lägenheter som kan vara svåra att förändra så att de passar just oss.

Använder vi hemmen som skapare av våra nya konsumtionsidentiteter eller är det platser för vila och umgänge i våra stressade liv?

Hur använder vi våra vardagsrum? Våra kök? Lagar vi mat varje dag eller blir det take away? Författaren uppmanar alla som vill renovera något att tänka på helheten snarare att stirra sig blind på problemet. Det är viktigt att fundera över familjens livsstil men också bostadens "själ". På ett ställe uppmanar författaren till att göra en lista av alla saker man äger för att på så sätt kunna planera den förvaring som behövs.
Ett kapitel kallat "Ägandet" fokuserar på varför vi köper saker och hur man också kan öva sig att göra sig av med saker. Livets skeenden ser ju olika ut vad det gäller införskaffandet av prylar men det gäller att inte hamna i otakt. Författaren rekommenderar konsumtion i "långsamhetens tecken", något som inte är det det enklaste.



Bild på Schindler house tagen av ken mccown

Boken är illustrerad med teckningar av författaren, bilder på Bruce Goffs "Ruth Ford House" (i boken kallad "pumpkin house" i Aurora, Illinois, inredningar av Walter Gropius och andra kända hus.

Den här boken passar vare sig man står i begrepp att köpa hus eller bara måste lösa visa utrymmesproblem. Författaren får en verkligen att tänka i nya banor, kanske behöver man ingen större bostad - bara disponera ytorna annorlunda eller helt enkelt göra sig av med de där tunga ärvda möblerna som ändå inte funkar för familjen.

Om författaren
Anna Karin Ljung är arkitekt med mångårig erfarenhet och flitigt använd föreläsare.

Nominerade till Årets Miljöjournalist 2010

Bild: dryfish

Förra året missade jag att rapportera om de nominerade till årets miljöjournalist (vann gjorde Sven Bergman, Joachim Dyfvermark och Fredrik Laurin med TV-reportaget ”Det rosa guldet”, som visades i SVT:s Uppdrag Granskning. Trion delade priset med Ola Christoffersson, som både filmat och redigerat ”Det rosa guldet".) men 2008 skrev jag om de nominerade och att Andreas Rocksén och Johan Zachrisson Winberg tog hem priset med med TV-reportaget ”Kärnkraftens bakgård” som visades i SVT:s serie Uppdrag Granskning. Årets nominerade är:

1. Johan Bergendorff, Gustaf Klarin, Marie-Lousie Kristola, Camilla Widebeck och Pelle Zettersten – SR Vetenskapsradion Klotet: Granskande program med interaktivitet och fokus på klimatrapportering.
2. Erika Bjerström och Rikard Collsiöö – SVT: Reportage som lyfter fram de globala konsekvenserna av klimatförändringarna och kopplingen till Sverige.
3. Ulla Danné och Pernilla Strid – TV4 och Miljöaktuellt:Tvärmedialt samarbete i en granskning av den utrotningshotade ålen.
4. Lars Edman och William Johansson – Laika Film & Television AB: Toxic Playground, personligt präglad dokumentärfilm om dumpning av kemikalier.
5. Annika Grenje – Sveriges Natur: Journalistik som upphöjer fotot som reportageform och lyfter fram naturskyddsvärden.
6. Sara Jeswani, David Jonstad och Jesper Weithz – Effekt: Tidskrift om klimathotet och behovet av en förändrad livsstil.
7. Sarah Nylund – Sydsvenskan: Granskning av ett av världens största klimatkompensationsföretag.

Vinnaren kommer att få ta emot priset på Miljöjournalisternas julfest på Kulturhuset 3 december kl 19-23 som gästas av Isabella Lövin.

Matmåndag: Upprop för ny matbok - en bok om att äta upp

Upphottade Spaghettirester...

Jag har tidigare skrivit om att ta tillvara på rester och tipsat om böcker som Fattiga Riddare och andra kökshjältar– om konsten att ta vara på maten . Nu bjuder Libris förlag in alla att medverka till en ny matbok med arbetstiteln Förresten...

Vilka är dina bästa tips för att ta vara på det som blir över? Har du en paj som alltid blir bra, ett bröd som slukar det sista i filmjölkspaketet, en kryddblandning som ger nytt liv åt det mesta, ett buffétrick som får familjen att glömma att allt har stått på bordet förr, ett tips för att pigga upp gårdagens sallad, ett recept som utnyttjar den där biten som andra brukar skära bort och slänga, ett minne av en restfest som fick dig att längta efter fler?

Nu börjar Libris förlag arbetet med restmatsboken Förresten, en bok som i likhet med bland andra Kyrkkaffe och Tillsammansmat bygger helt och hållet på bra recept, idéer, tips, berättelser och inspiration från kök och bord runtom i Sverige och världen. Den här gången blir det extra tydligt varför: vi är här tillsammans!

Vill du vara med så skicka in ditt bidrag senast 31 januari 2011 till forresten@libris.se eller till

Förresten
Libris förlag
Box 1213
701 12 Örebro

Inredningsfredag:radikal enkelhet á la Sköna hem

Bild: sssteve.o

Maria (som gästbloggade här redan 2007) tipsade om ett miniboende i Sköna hem som .

Målet var att skapa ett enkelt hus som kräver så lite underhåll som möjligt. Här vill man umgås med varandra i stället för att jämt jobba på huset som man ofta gör på landstället.

Mannen i familjen, Jacob Wallér, är arkitekt på Jordens arkitekter. Läs mer om huset i Sydsvenskan och Mixr.se.

3 sätt att skapa RADIKAL ENKELHET a la Sköna hem

Målet var att skapa ett enkelt hus som kräver så lite underhåll som möjligt. Här vill man umgås med varandra i stället för att jämt jobba på huset som man ofta gör på landstället. Konceptet är nästan chockerande noga genomfört, tycker Sköna hems Charlotte Pettersson.

1. Grundformer
Som ett litet Monopolhus ser det ut, familjen Wallér-Henkes fritidshus. Och det typiska i husets form går igen i inredningen. Det är bord, soffa och lampor i dess enklaste, tydligaste form, utan onödiga krusiduller. Och tomten består blott av en gräsmatta. Inga buskar eller rabatter att förvalta – bara det en radikal tanke.

2. Primärfärger
Gråskalor och nyansglidningar göre sig icke besvär. Här gäller helsvart fasad, idel vita väggar och så några tydliga, klara färgaccenter. De starka kulörerna bildar spännande utropstecken. Här är det färgerna, snarare än föremålen, som utgör dekorativa element. De enda andra blickfången är fotokonsten på väggarna och de stora ospröjsade fönstren – också de behandlade som konstverk där inga gardiner tillåts störa utsikten.

3. Inget bjäfs
”Vi städar på en halvtimme”, säger ägaren. Vilken semesterdröm! Många fritidshus är inredda med det som ratats i permanentboendet. Så inte här. De få sakerna är noga utvalda, konsekvent enkla och moderna i uttrycket. Inga mattor som fångar smuts eller prydnadssaker som samlar damm.

Gästinlägg: Etisk konsumtion, hur väljer du och varför?

Bild: Magic Krtek

Dagens inlägg är skrivet av Oskar som regelbundet gästbloggar om allt från investeringar till renoveringshets.

När jag gästbloggade i våras kring investeringar fick jag två kommentarer. En av dessa kommentarer gällde etisk konsumtion och vad det innebär för olika personer, samt hur konsumtion på samma sätt som investeringar kan bidra till positiva/negativa förändringar isamhället. I min familj gör vi tappra försök att handla etiskt men vi har långt kvar på denna resa.Nedan har jag försökt få ihop en kort sammanfattning av de kriterier som vi använder när vi tarbeslut om konsumtion.

• Behov – har vi behov av varan (dvs. verkligt behov typ kläder på kroppen eller mat fördagen) då kan vi ju inte avstå.

• Intresse/Nytta - I andra hand vad har vi för intresse, om vi har mycket stort intresseinom ett område och varan/tjänsten kommer ge mig ett stort mervärde i form av njutning/hälsa etc. Enligt mitt sätt att se det är det alltid ett mycket större etiskt problem att köpanågot av slentrian än om det är något man verkligen uppskattar. Är ditt största intressehär i livet film, köp då en fin hemma bio men inte för att grannen har en. Alla varor/tjänster som köps har någon form av negativ påverkan på miljö och den egna ekonominom dessa då inte levererar någon större mervärde för köparen kan man ju undra om denegativa aspekterna verkligen är befogade

• Geografi/Närhet – Går varan att köpa på ett ställe där den bidrar till det lokalanäringslivet, helst lokalproducerat men i andra hand producerat på annat håll men köptvia en lokal handlare.

• Miljö – Var kommer varan/tjänsten ha för miljömässiga påverkan, hur har denproducerats och fraktats? Vad kommer den att ge upphov till under sin livstid? Omdet är en vara som skall leva under många år (t ex. elektriska prylar) kanske påverkanunder livstiden är större än de som uppkommer genom tillverkningen? Ekologiskt ochmiljömärkt är ju en väg samt att alltid utvärdera begagnat som ett alternativ när en varaska köpas in etc.

• Socialt ansvar – hur och var har varan tillverkats, vem har drabbats alternativt hjälptsav att den produceras? Bidrar den till ett bättre liv för dem som står för produktionen ellerhar någon utnyttjats under varans förädling?

• Ekonomi – Vad kostar varan/tjänsten, har jag råd med denna? Min fasta övertygelse äratt den som handlar saker som man egentligen inte har råd med i förlängningen kommeratt ta etiskt dåliga beslut då pressen på ekonomin blir för stor. Dessutom bidrar man tillöverkonsumtionen i samhället när man köper saker man egentligen inte har råd med ochdriver fram samma beteende hos andra.

Vi lever idag inte alltid upp till alla dessa kriterier men gör våra försök. Hur gör ni? Vad använder ni för kriterier? Är det någon viktig aspekt som saknas ovan? Tycker ni att jag är helt fel ute?

Bokonsdag: Skilda på låtsas

Ursprungligen fick jag tips om den här boken via Jörgen Larssons tidsmail (som numera har blivit en blogg). ”Skilda på låtsas – istället för skilsmässa” av Kristina Haggård handlar om en metod att få ihop livet för stressade heltidsarbetande föräldrar. Boken vill ge ett konkret recept, ett schema, på hur man kan göra för att hitta tillbaka till ett lyckligt äktenskap, fyllt med glädje, gemenskap, ork och lust. Och tid. Ett recept på ett sätt att få tid till både familjen, arbetet, vännerna, fritiden, träningen och mycket mer.
Metoden går helt kort ut på att man lever som om man vore ensamstående förälder, dvs man tar huvudansvaret för hem och barn varannan vecka. Det innebär att det dagliga livet mer eller mindre schemaläggs men att det även finns tid för att "ge parrelationen näring".

När jag först läste igenom boken tyckte jag att den var mycket märklig. Men sen har jag diskuterat den med min och andra vänner och bekanta och kanske mer vant mig vid innehållet. Jag har fått påminna mig om att boken är skriven under förutsättningen - antingen får vi ihop vårt liv på nåt vänster eller så skiljer vi oss. För mig som inte lever under samma premisser kan den här metoden te sig en smula drastisk. Men jämfört med skilsmässa är den naturligtvis inte så dramatiskt.

Jag är inte heller säker på att den passar alla familjer, vi skulle t. ex ha väldigt svårt att planera vårt liv på samma sätt, vi har också ett behov av att kunna dela på oss och barnen, exempelvis vid olika fritidsaktiviteter.
Men den kritik jag främst har är bokens kärnbudskap, att man kan och ska ha allt! Jag tror inte att man kan få allt hela tiden - eller snarare att det nog finns tid för allt men inte samtidigt. Det blir ett tufft livspusslande om man ska få in heltidsarbete, småbarn, ett aktivt socialt liv, ett passionerat äktenskap, hängivet föräldraskap, hobbies etc. Framför allt blir det svårt om bägge vill ha allt - samtidigt...

Men boken innehåller ändå en hel del tänkvärt om tidsplanering och om hur man håller liv i sitt äktenskap etc. Läs den och diskutera med din partner eller dina vänner! Kanske får du inspiraiton att förändra något i ditt liv!

Boktips!
Är du intresserad av frågor kring hur man får ihop ett fungerande familjeliv? Jag har tidigare recenserat böcker som Familjens projektledare säger upp sig av Gunilla Bergensten, How she really does it av Wendy Sachs, I don't know how she does it av Allison Pearson, Skriet från kärnfamiljen av av Rebecka Edgren Aldén och Tinni Ernsjöö Rappe och Växla ner av Karin Lilja.

Mer
Sydsvenskan har flera läsvärda artiklar under rubriken In på livet. Många artiklar om handlar om familjen och det berömda livspusslet.
Mellan hägg och panik

Årets Miljöhjältar

Bild: mhaithaca

I augusti skrev jag om Min planet som ville ha hjälp att rösta fram årets miljöhjältar. Efter att ha uppmanat sina läsare att "Nominera din egen gröna vardagshjälte!" fick Min Planet fram 12 kandidter. Tre av dem hade chansen att blir Årets Miljöhjälte!
De som fick flest röster (av 8787) var familjen Åkerlind-Elevall.

Motivering: ”För att de bestämt sig för att göra allt de kan för den här planeten. Till exempel har de övertalat Universal Pictures att släppa visningsrätten fri för filmen HOME, så att vem som helst gratis får visa filmen i Sverige. Familjen gör också det inspirerande magasinet Heroes of Today för unga som tillsammans med HOME (i ett visningspaket med handledning) säljs till gymnasier och högskolor. Dessutom lever de grönt och ekologiskt. En familj som gått från ord till handling och vill inspirera oss andra att göra det samma.”(1410 röster, eller 16,0 procent)

Övriga miljhjältar blev västernorrländske Christer Borg som brinner för älvarna och Stockholmskillen (från Katrineholm urpsrungligen) Linus Källander som skapar debatt om matpriser och livsmedelsindustrin. Dessutom fick Simon Eisner i Göteborg Juryns hederspris för sitt ideella arbete med att ge livsmedelsjättarnas överblivna mat åt hemlösa.

Om Årets Miljöhjälte
Årets Miljöhjälte är en utmaning som instiftats av Minplanet 2010. Minplanets läsare uppmanades att nominera gröna vardagshjältar, och över 150 nomineringar kom in. TV4 visade också en trailer för att locka fram fler hjältar. Minplanet och Världsnaturfonden WWF plockatde sedan ut 12 favoriter som läsarna får rösta på. En jury bestående av Mariann Eriksson, kommunikationschef på Världsnaturfonden WWF, Elin Dunås, redaktör för Minplanet, Johan Eriksson, press- och CSR-chef på Trygg-Hansa, Bo Lindholm, utvecklingsledare för Kalmar kommun, samt Viveca Pourshahidi, varumärkes- och CSR-ansvarig vid TV4-gruppen har också haft ett ord med i laget. Tävlingen ska bli årligen återkommande.

Matmåndag: SM i mathantverk

Bild: Eldrimner.
Den 12-14 oktober 2010 ägde Saerimner rum, alla mathantverkares alldeles egna dagar. Saerimner, som arrangerades av Eldrimner, gick av stapeln på Frösön utanför Östersund (som jag nyligen besökte). På programmet stod en mängd intressanta seminarier; Mats-Eric Nilsson berättade om sin och Henrik Ennarts nya bok ”Döden i grytan – om vår rädsla för riktig mat”, ”mikrobryggaren” Håkan Lundgren, Sigtuna Brygghus, tipsade om hur man planerar ett mikrobryggeri och om vilka villkor som krävs för att göra ett litet bryggeri lönsamt och Johan Ununger, VD för Saltå Kvarn berättade om Saltå Kvarns hållbara varumärkesbyggande genom engagemang, aktivism och sociala medier.

I samband med Saerimner arrangerades även SM i Mathantverk, ett doftande och smakrikt arrangemang då mängder av lufttorkade skinkor, salami, marmelader, getostar och blåmögelostar mm skulle smakas och bedömas.
Under tisdagen den 12 oktober arbetade en 60-man stark jury hårt med att bedöma produkter inom 37 olika klasser. 500 produkter var anmälda och godkända inför tävlingen. Av dessa kom 441 produkter till start och 38 guld-, 33 silver- och 21 bronsmedaljer delades ut.


Bild: Eldrimner. SM i Mathantverk 2010, Johan Johnsson, medlem i brödjuryn doftar på brödet.

Bland annat tog Robin Edberg från Cum Pane i Göteborg brons i kategorin hårt bröd och Anna Matsson och Camilla Kihl från Gunnebos kaffehus vann silver i kategorin surdegsbröd.

Om Eldrimner
Eldrimner är Sveriges centrum för mathantverk. De hjälper mathantverkare i starten och i utvecklingen av företagen. genom att ge råd och stöd, inspirera och förmedla kunskap. Eldrimner som även står bakom Smaklust har tagit fram en karta på internet som gör att du hittar till de lufttorkade skinkorna, älgsalamin och de rökta korvarna. I Göteborg står brödet i fokus, på kartan hittar man Alvar & Ivar, Cum Pane och Smakfyllt Bröd & Butik.

Vill du bidra till mer medveten konsumtion?

Vill du bidra till mer medveten konsumtion? Nu har du chansen att bli ekorecensent i Göteborg!

Medveten Konsumtions ekoguide finns för att göra vardagen lättare och mer lustfylld för dig som vill handla mer ekologiskt, rättvist och klimatsmart. Den innehåller hundratals recenserade butiker, caféer och restauranger i Stockholm och tipsar inte bara om ekoreko alternativ, utan granskar också verksamheterna och deras miljöprofil. Nu är ekoguiden på väg till Göteborg!

I Föreningen Medveten Konsumtion tror man att man klarar sig utmärkt här i livet även om man konsumerar lite mindre och något mer genomtänkt. Föreningen verkar för ökad kunskap om konsumtionens effekter på miljön och på de som arbetar inom industrin. Grundfilosofin är det smarta gamla ordspråket Reduce, Reuse, Recycle. Med tillägget Respect. Visionen är att ekoguiden ska vara en dynamisk karta till din stads gröna smultronställen. En medveten guide som inte bara tipsar om ekoreko alternativ, utan också granskar verksamheterna och deras miljöprofil.

Nu vill Medveten konsumtion dra igång en ekoguide för Göteborg och satsar därför på ett nätverk av engagerade ekorecensenter. Som ekorecensent kan du själv lägga upp egna recensioner på ekoguiden. Tanken är att vara ekorecensent ska vara roligt, lärorikt och meriterande. Du får bland annat en personlig profil på vår i framtiden ännu snyggare ekoguide, ett medvetet nätverk och ökade kunskaper om miljö-, rättvise - och konsumtionsfrågor.

Välkommen på uppstartsträff för blivande ekorecensenter!
Den 4 november kommer Medveten konsumtion att bjuda på fika, samvaro, information och material i Göteborg. Om du är intresserad av att komma på uppstartsträffen eller har frågor om ekoguiden, kontakta sara@medvetenkonsumtion.org. Du hittar föreningen också på Facebook.

Blog action day: vatten på flaska

Bilden kommer från Treehugger via Kate_A

Idag deltar jag i Blog action day.

Att kranvatten är bättre för miljön än att köpa vatten på flaska kommer väl inte som någon större överraskning. Ändå ökar försäljningen av vatten på flaska år efter år.
Det finns tre sorters vatten på flaska/burk - naturligt mineralvatten, källvatten och bordsvatten. Vilket det är, ska enligt gällande EU-lagstiftning deklareras på förpackningen. Enligt Livsmedelsverket finns det dock en hel del brister i märkningen. Ett "källvatten som tillförts både mineraler och smakämnen" är exempelvis inte längre att betrakta som ett källvatten utan som ett bordsvatten. Vilken typ av vatten det än är så är det dyrt vatten. Priset på buteljerat vatten kan ligga så högt som 30 kronor litern att jämföra med kranvattnet i Stockholm som kostar ett öre litern.
Nestle säljer flaskvatten för 25 miljarder per år. Vatten som de hämtar gratis i Freiburg, Maine USA och sedan säljer dyrt, något man kan läsa mer om i intressanta boken Bottlemania som jag recenserade för knappt er år sedan.

Miljöeffekter
Den totala konsumtionen av buteljerat vatten i Sverige under 2006 ledde uppskattningsvis till utsläpp på cirka 34 000 ton koldioxid. Det motsvarar de årliga koldioxidutsläppen från cirka 8500 oljeuppvärmda normalvillor eller från 12500 bilar.
Sveriges Bryggerier har låtit Svenska Miljöinstitutet, IVL, genomföra livscykelanalyser (LCA) av vatten på flaska. Analyserna visar att svenskars konsumtion av vatten på flaska – 24,5 liter per person och år – ger ett tillskott av växthusgaser motsvarande 3,1 kilo koldioxid vilket de tycker är lite. Men det finns ju andra miljöeffekter också. Vad händer med alla flaskor - går samtliga till återvinningen? Inte direkt...
2008 gjorde Handelns Utredningsinstitut (HUI) på uppdrag av Sveriges Bryggerier en studie där flaskvattnets miljöpåverkan jämfördes med oxfiléns och apelsinjuicens. De flesta var överens om att det var som att jämföra äpplen med päron så att säga...

Hälsoeffekter
Den senaste tiden har det talats allt mer om hälsoeffekterna av all plast som vi omger oss med. Expempelvis har man uppmärksammat giftiga ämnen i plastflaskor som läcker över till drycken, bland annat Bisphenol A (BPA) och ftalater som används som mjukgörare i plasten. Också en anledning att dra ner på plastflaskevattenkonsumtionen... Förra helgen kunde man se dokumentären "Dyra droppar". Den går att se t.o.m den 9/11 på SVT Play



Källa: Svenskt vatten

Var finns Sveriges godaste kranvatten?
Den 17 november utser landets ledande vinprovare och matskribenter det mest välsmakande vattnet i Sverige. 20 finalister utses i regionala deltävlingar under september och oktober och går sedan vidare till riksfinalen i Stockholm.
Syftet med tävlingen är att påminna om vilken fantastisk resurs vårt vatten är. I ett land som Sverige, där kranvattnet är rent och friskt finns ingen bra anledning att köpa sitt vatten på flaska för ett 500 till 1000 gånger högre pris. Tillverkningen och transporten av flaskorna innebär dessutom kostnader för miljön.
Årets tävling lägger stor vikt vid begreppet smak. Deltävlingar och final äger rum på några av de bästa restaurangerna runt om i Sverige. Restauranger där krögarna ställer höga krav på kvalitet med närproducerade råvaror och där kranvattnet självklart hör hemma.

Så välj kranvatten för miljöns, hälsans och ekonomins skull!

Gästinlägg: Renoveringshetsens påverkan på plånbok, miljö och samhälle

Bild: Dystopos

Drömkök, mysiga sovrum, walk in closets, spavdelningar m.m, hösten är den stora renoveringsårstiden framför andra. Och numera har uppenbarligen topprenoverade vindsvåningar blivit ett sätt att leva....

Här kommer ett nytt inlägg från Oskar som har gästbloggat om "Köp nu betala nästa år, 0 % ränta?" , frivillig enkelhet, ekonomisk frihet och (hållbara) investeringar samt Varför alla kan (och borde) spara tidigare. Tanken är att han skall bli en återkommande gästbloggare med fokus på privatekonomi, sparande och investeringar i viss mån.

Parallellt med en trend med ekologisk mat, närodlat, miljömärkt, rättvisemärkt etc. som indikerar ett ökande intresse för dessa frågor pågår sedan ett antal år tillbaka en våg av renoveringshets i Sverige. I ett aldrig tidigare skådat tempo byter vi ut inte bara ut det som är gammalt och utslitet utan det blir allt vanligare de som flyttar in i nyrennoverade bostäder ändå river ut stora delar av inredningen, byter fullt fungerande kök och badrum etc. Som en sann ekonom stör jag mig på detta därför att jag ser det som ren förstöring av pengar, men dessutom och kanske viktigare ser jag också stora miljömässiga konsekvenser och även negativa effekter på samhället som jag inte tycker om, låt mig utveckla:

Plånbok – de flesta som svenskar som renoverar sina bostäder har mycket stora lån och gör därför många gånger helt onödiga renoveringar med lånade pengar som sedan skall betalas tillbaks med ränta under en mycket lång tid (se även mitt inlägg tidigare om att köpa på kredit).

Miljö – bor utanför en medelstor svensk stad, i vårt närområde är det bara på två ställen där det alltid är kö på lördagsförmiddagarna, återvinningsstationen och IKEA. Detta är ett tydligt tecken på det slit och släng samhälle som bara växer i styrka (trots att orden i sig är tabu). Kan inte undvika att undra vad detta gör med den jord som vi ska lämna till våra barn och barnbarn.

Samhälle – vad får det för effekt på ett samhälle där inget är beständigt och det är ett tecken på framgång att ständigt byta ut och köpa nytt, börjar vi få samma syn på människor och relationer? Vad tänker du när du stiger in hos någon som nyligen bytt ut ett redan fungerande kök? Vad tänker du när du stiger in hos någon som har ett fräscht 70-tals kök? Vem av dessa bedömer du som mest framgångsrik? Ska man känna sig misslyckad om man inte kan renovera oavbrutet och byta ut fina saker mot ännu finare saker? Vad är effekterna av statusstress?

Det vanligaste argumentet för att renoveringshetsen är positiv är att den trots allt skapar arbete, vi köper prylar och anställer folk för att installera, bygga, måla etc. enligt mig är det är ett dåligt argument. Hade vi istället för att ständigt köpa nytt lagt ned motsvarande (eller till och med betydligt mindre) belopp på underhåll, så som att måla om köksluckorna, klä om soffan, få bilen rekonditionerad etc., skulle detta sannlikt skapa fler arbetstillfällen och med mindre negativ påverkan på miljön. Det skulle också främja en vårdande grundsyn på vårt boende och våra ägodelar (och kanske även relationer) vilken jag tror skulle vara positiv för samhället i stort.

Vad tänker ni om detta? Är ni fast i hetsen eller tar ni egna vägar? Hur ser dessa vägar ut?

Bokonsdag: Textilt återbruk

Om du tror att du inte kan göra fantastiska saker av gamla kökshanddukar, slipsar och grytlappar, ja då har du helt enkelt inte tittat i den här boken!

För några veckor sedan var jag i Borlänge och pratade om köpstopp. Där träffade jag Malin Lindström som höll i en workshop om textilt återbruk. Hon har även gett ut boken med samma namn.
Som man kan gissa av bokens titel så ligger fokus på återbruk av textila material som spetasar, slipsar, trasor och knappar. Boken är uppdelad i olika temaområden, utfrån utgågnsmaterialet. Kapitlet "vackra dukar" handlar sålunda om allt man kan använda gamla dukar till och i "härliga slipsar" får man tips om en rad oväntade återanvändningsområden för omoderna slipsar. Vad sägs om arband, broscher eller varför inte klädda askar?
Författaren varvar korta, personliga anekdoter med enkla gör-så-här texter som passar både den mer erfarna och den som provar på att skapa med textilier för första gången.
I slutet av boken visar författaren upp sitt eget hem, bland annat en härlig kökshörna (mer lekkök hittar du här) för hennes dagbarn.
Det som jag uppskattar mest med den här boken är författarens entusiasm och att hon lyckas inspirera även någon som mig som inte någonsin har varit ett ess på syslöjd.



Det finns nåt för alla
Som i det här inlägget om kreativa användningsområden för konservburkar så kan man anpassa idéerna efter sin egen smak. Gillar man inte den romantiska stilen som i bilden ovan kan man tänka sig att man byter ut den vita spetsen mot svart och sätter in några svartvita foton i ramarna

Om författaren
Malin Lindström är utbildad i textil på Sjöviks folkhögskola och har gått en entreprenörutbildning i Leksand.
Boken lånar du på biblioteket eller köper från författaren som även säljer andra handarbetesrelaterade böcker och tillbehör.

Satsa på begagnade friluftskläder.

Bild: Never Stop Climbing

Friluftskläder, som vandrarkängor, vindjackor, skaljackor, handskar och mössor, är ofta av så god kvalitet att de tar åratal att slita ut. Ofta hinner man tröttna på sitt plagg långt innan det blivit slitet nog att kassera. Jag brukar köpa begagnade friluftskläder och utrustning. På Tradera har jag exempelvis fyndat Fjällräven byxor i utmärkt skick - det enda som krävts är ny impregnering.
Tidigare har jag skrivit om Fabolous & poor, en specialbutik för begagnade skidkläder i Stockholm. I Malmö hittar man Kit Out som är ett exempel på framtidens butik. Här hittar du bättre begagnade kläder och utrustning.
KitOut som ligger på Friisgatan 14 i Malmö har som affärsidé att ge sina kunder möjlighet att byta in jackor och annan uteutrustning utan att bidra till onödigt resursslöseri.

– Produkter (som verkligen är) av hög kvalité kommer alltid att vara miljövänliga. Antingen så använder man dem tills de är helt slut eller så ger man dem vidare när man inte längre har behovet, skriver grundaren Erik Rydh på företagets blogg.

Vill man sälja sina gamla prylar tar man med dem till butiken där de värderas. Prylarna får sedan hänga en säsong i butiken och när den säljs går vinsten (50% av försäljningspriset) in på ens konto. En del av kläderna finns att kolla in på KitOuts blogg eller Facebooksida.

Östersund över helgen

I helgen gjorde sonen och jag en utflykt till Östersund, ett bra ställe att åka till om man vill ta nattåget och komma fram lagom tidigt på morgonen (ca kl. 07)



Vi tog nattåget från Göteborgs central på fredagkvällen. Vi hann med att äta kvällsmat i restuarangvagnen och spela några omgångar Uno innan det var dags att krypa till kojs i vår sovkupé.




Morgonen därpå vaknade vi upp någonstans utanför Östersund. Dimman låg tät över staden och vi var glada att vi hade både mössa och vantar. Vi kunde lämna vår packning på vandrarhemmet tills det var dags att checka in.




I väntan på att få ut våra hyrda cyklar promenerade vi runt på stan. På Stortorget kunde man provsmaka Jämtländska delikatesser. Sonen provsmakade en kolbulle. Lunch åt vi på Törners konditori.



När vi hämtat ut cyklarna gav vi oss iväg mot Frösön. Vi stannade och kollade in ett railjam i Kärringbacken innan vi cyklade vidare mot Frösö kyrka.



Trots idog spaning såg vi inget Storsjöodjur.



Fantastiskt fin utsikt på Frösön!



Vi fikade på Stocke Titt café innan vi vände tillbaka till central Östersund, en nätt tur på ca 2,5 mil... Bra jobbat av en 7-åring!



På söndagen tog vi det lugnare. Vi tillbringade några timmar på Jamtli historieland, utforskade barnens järnväg och energileken inann det var dags att äta lunch på Jamtli café.



Efter lunchen blev det äventyrsbad på Storsjöbadet. Tack vare att vi hade cyklar kunde vi lätt ta oss fram och tillbaka i stan.
Helgen i Jämtland avslutades med röding och rödbetor med kronärtskockskräm innan vi tog nattåget tillbaka mot Göteborg.

Resmål Östersund
Oktober verkar vara "off season" i Östersund. Sommaraktiviteterna har stängt och vinteraktiviteterna har inte dragit igån. Turistbyrån har stängt på helgerna så det är bra att göra research hemma. Är man är lite om sig och kring sig finns det en hel del att göra trots lågsäsong. Vi ville cykla och jag hittade bra information på Hike & bike, den officiella hemsidan för vandring och cykling i Jämtland Härjedalen och Tröndelag. Jag lånade också Friluftsliv i Jämtland : en guide till berg, skogar och vatten av Johan Ranbrandt. Den var bra och jag passade på att köpa mig ett eget uppdaterat ex på Natukompaniet i Östersund. Andra souvenirer blev mjukt tunnbröd från bakstugan på Jamtli (det enda som var öppet förutom själva museet och caféet) och en lagsats till cykeln. Vi fick många bra tips från Ola på Intersport där vi hämtade ut cyklarna och av personalen på vandrarhemmet Ledkrysset där vi bodde.Dessutom hade vi riktigt tur med vädret! Jag hoppas att vi kan åka tillbaka till Östersund snart, gärna på vintern när snön har kommit men det är även ett utmärkt sommarresmål!
Dessutom hade vi hade riktigt tur med vädret! Även om dimman låg tät på lördagen så släppde den efterhand och solen sken bägge dagarna.

Bilder från Skövde

Här kommer de utlovade bilderna från föredraget som hölls på stadsbiblioteket i Skövde i torsdags. Arrangörer var bl. a Naturskyddsföreningen.



Eftersom jag bott i Skövde tidigare passade jag på att ta en sväng på stan och titta på hur mycket som var sig likt. Det visade sig att det mesta var sig likt. Någon affär hade stängt och några nya hade tillkommit. I Helensparken hittade jag en Rättvisebutik.



Jag passade även på att ta en snabb titt på Marianne Lindberg De Geers utställning Under belägring, i och omkring Konsthallen. Den här skylten är den enda som är kvar - resten har stulits...


Föredraget gick bra. Jag berättade om mitt köpstoppsår och vad som hade inspirerat mig att dra igång ett sånt projekt. Köpstoppsboken fanns att låna på stadsbiblioteket!



I pausen bjöds det på ekologiska juicer och skorpor. Under frågestunden fick jag frågan om hur jag såg på hårvård och jag kunde berätta hur det gick när jag slutade använda schampoo.
Efter föredraget hann jag precis med tåget tillbaka till Göteborg.

Välkommen till det verkliga livspusslet

Bild: kenny_lex

Livspussel-debatten har länge dominerats av medelklassens problem – att hinna med en hektisk karriär, hålla fint hemma och hämta tidigt från dagis. För skiftarbetare i industrin är pusslet betydligt svårare att lägga.

Dagens arbete skriver om livspusslande ur ett annat perspektiv. I en artikel möter man Oscar och Linda som bägge jobbar skift, ofta kvällar och nätter.

Att kunna påverka sina arbetstider är en stor fördel när det gäller att få ihop sitt livspussel. Men makten över arbetstiden är fördelad längs en stupande klass- och könstrappa med LO-kvinnor i botten och Saco-män i topp.

Här handlar det inte om att få dåligt samvete de få gånger man hämtar barnen sist på dagis utan problem att få barnomsorg när man har "obekväma arbestider" och att behöva förlita sig på familj och vänner de gånger bägge föräldrar arbetar natt.

Mer
Tre röster om livspusslet.

Bokonsdag: Hejdå ekorrhjulet, människor som går mot strömmen

Bilden är tagen på bokmässan där författaren och jag hade ett seminarium tillsammans.

Att göra som alla andra är inte svårt. Men de som går mot strömmen måste fundera över sina livsval och hur de vill forma sin framtid.

För ungefär ett år sedan inledde Dagens nyheter en artikelserie med namnet Hejdå ekorrhjulet! Först ut var intervjun med Claes Svedberg som ville släppa taget om det materiell och dagen efter kom intervjun med mig. Artikelserien fick stor uppmärksamhet och bland annat hamnade Claes och jag i TV4:as Nyhetsmorgon.

Nu har Thomas Lerner, journalisten bakom artikelserien kommit ut med en bok fylld av intervjuer med människor som valt att leva annorlunda. En del är personer som intervjuades i DN även om intervjuerna här är längre men man får även möta andra kända människor som Arne Mårtensson "bankdirektören som hoppade av" och Bodil Jönsson "vårt ids tidsguru" och mer okända som Masum Bari och Gunilla Boivie. Många har jag träffat i tids- och konsumtionssammanhang som Göran Hådén som "köper mindre för att öka lyckan", Fredrik Warberg och Jörgn Larsson från Timeshifters och Tidsverkstaden och Pernilla Jonsson som jag diskuterat allt från Ullared till köpstopp med i media.

Boken är uppdelad i tre delar, "Kampen om tiden", "Kampen om konsumtionen" och "Byta spår". Jag tycker att blandningen av människor är intressant och inspirerande och att författaren har kommit sina intervjuobjekt nära. Jag kan ju bara prata utifrån egen erfarenhet men utöver VI-intervjun som kom hösten 2007 så är det här nog den intervju med mig som gått mest på djupet. Jag skulle kunna tänka mig att det finns kritik mot att inkludera exempelvis Arne Mårtensson i skaran bland konsumtionskritiska personer men bara för att man kan förändra sitt liv - ska man då inte ta den chansen?
På bokmässeseminariet fick jag frågan om downshifting är ett medelklassfenomen... det må så vara - om man har sämre ekonomiska förutsättningar kan man inte välja att gå ner i arbetstid till exempel. men betyder det att jag och andra personer som prioriterar bort vissa saker i livet inte ska ta möjligheten?

Om författarenThomas Lerner är journalist och arbetar sedan flera år på Dagens Nyheter. Där är han knuten till Insidan-redaktionen, och har i många uppmärksammade reportage och artiklar skildrat konsten att vara människa. Thomas Lerner har tidigare medverkat med texter i flera antologier, samt skrivit biografin ”Universums ödmjuke tjänare” om biskopen Martin Lönnebo. Han bor på Ekerö utanför Stockholm.

Boken hittar du i bokhandeln och hos förlaget Ordalaget.

Cykeltisdag: Häng cykeln högt!

Bild: tagen på MOMA

Hösten är här men än är jag inte beredd på att ställa undan cykeln för säsongen. Men om man nu vill hänga undan cin cykel - varför inte använda den som en inredningsdetalj?




Photo - with permission from Chris Brigham

Chris Brigham tyckte att det saknades en snygg cykelförvaring och skapade sin "Bike shelf". Hyllan, som finns i valnöt och ask, bör passa de flesta cyklar men Chris gör även specialbeställningar.



Bild: wheredidyoubuythat.com

Cycloc är en brittisk uppfinning. Den finns i 4 olika färger varav den svarta är tillverkad i 100% återvunnen plast. Fler bilder här.



Bild: y Listen Missy!

På bilden används den här upphängningsanordningen. Biltema har varianter för både vägg och tak.




Bild: mindfrieze

Eller så kan man bara luta dem mot väggen. Problemet är väl om man har flera cyklar, då kan det bli lite trångt...

Har du ställt undan din cykel än?

Matmåndag: Vara vegetarian

Bild: gamene

I fredags var det vegetariska världsdagen, en dag som instiftades av North American Vegetarian Society 1977. Jag äter vegetariskt de flesta dagar men passar på att knyta an till rörelsen för köttfria måndagar och skriver om vegetarianism idag.

I became a vegetarian at age 12. A vegan at age 16. Then a vegetarian again at 21. Then I started eating seafood at age 25. That’s as far as I’ve gone and I will never, ever eat red meat, chicken, veal, pork or any other kind of land animal. When I tell people I’m a seafood vegetarian, they often ask what’s the name for that kind of diet. I often reaply “it’s called a hypocrite.” With mercury levels rising in seafood, the industry itself really not as sustainable as we once thought, and the whole BP oil spill just raping our oceans, maybe I can stop eating seafood altogether. One thing I have done is that I eat and cook 100% vegetarian in my own home and only eat seafood in restaurnants. That type of diet is called “Denial.”

För ett tag sedan läste jag ovanstående på Daily Danny, Danny Seos blogg. Inlägget handlade om 5 saker han ville förbättra i sitt liv. Jag skrattade när jag läste stycket för att det motsvarar ganska väl min egen mathållningsresa. Jag blev vegetarian när jag var i 10-årsåldern för att "jag tyckte synd om djuren". Min föräldrar trodde nog att det skulle gå över och de första tvingade de mig att i alla fall äta kyckling och fisk. Jag fick dessutom hjälpa till att laga min egen mat vilket nog gjorde at tjag är så pass matlagningsintresserad som jag är idag.
När jag var i 17-års åldern blev jag vegan men efter några år återgick jag till att äta mjölkprodukter, ägg, fick och skaldjur inte så mycket för att jag själv hade problem med att vara vegan utan mer för att det var väldigt trist att äta ute på restaurang och att man sällan blev hembjuden på middag eftersom det var svårt nog att bara laga vegetariskt. Det här var i mitten på 1990-talet... Sedan dess har det hänt massor och nu har de flesta restauranger ett flertal vegetariska alternativ på menyn.

Olika typer av vegetarisk kost
En vegan äter endast födoämnen från växtriket som spannmål, bönor, rot- och grönsaker, frukt och bär. Många veganer undviker också produkter som på något sätt kommer från djur, till exempel ull och honung, liksom läder i skor, stövlar och skinnjackor.

Lakto-vegetarisk mat innehåller förutom alla vegetabilier ovan även mjölkprodukter som mjölk, smör och ost. Lakto kommer från lac som betyder mjölk på latin.

Lakto-ovo-vegetarisk mat innehåller samma som ovan + ägg. Ovum betyder ägg på latin.

Marin-vegetarisk mat man har lagt till fisk och skaldjur.

3 vanligaste anledningarna till att bli vegetarian
Det finns en mängd anledningar till varför man väljer att inte äta kött. Även om jag en gång i tiden belv vegetarian för att jag tyckte synd om djuren, dvs av etiska skäl så är det numera mest av gammal vana samt att jag tycker att jag mår bra av vegetarisk kost, Min mor blev vegetarian på äldre dar eftersom hon ogillar den industriella djurhållningen och djurtransporter. Tre vanliga skäl till att man blir vegetarian är:

• Hälsoskäl - vi mår bättre utan kött
  
• Etiska skäl - det är oetiskt att äta djuren
  
• Resursskäl - det är resurssnålare att äta en vegetarisk diet, det går åt mindre vatten, mindre odlingsmark etc
  

Funderar du på att bli vegetarian?
Jag tror att det bästa är att växla över gradvis. Att införa en köttfri dag i veckan för att långsamt uttöka antalet vegetariska dagar. På så sätt chockar man varken omgivningen eller sig själv.

Mer
Matmåndag - Cranks bästa recept
Matmåndag - när en skinka inte är en skinka..
Omställningssteg #2. Ät mindre kött

Tänkvärda torsdagar - Från köpstopp till medveten konsumtion

Bild: Niklas Jakobsen

Ann-Christin Gramming tog time-out från all shopping och skrev sedan en bok. Boken heter "Köp inte den här boken: Mitt år med köpstopp".

På torsdag 7/10 kommer jag till Skövde stadsbibliotek för att prata om köpstopp kl. 19.15. Arrangörer är Kulturförvaltningen och Skövde naturskyddsförening. Hoppas att vi ses där!


P.S Vill du att jag ska komma och prata i din stad? Maila mig på antianki@gmail.com så ska jag se vad vi kan hitta på!