Filmlördag: What would Jesus Buy?

Idag ordnar Effekt filmvisning i Stockholm men har du inte möjlighet att ta dig dit kan du alltid titta hemma! Ett bra sätt att spendera en köpfri dag!

Texten nedan är en återpublicering av ett inlägg från januari 2008 då jag bloggade om Rev. (Reverend) Billy.

SvD har idag ett långt reportage om Rev. (Reverend) Billy, eller Bill Talen som han egentligen heter, och hans Church of Stop Shopping. Rev Billy brukar vara särskilt aktiv kring Not Buying Day och det har hänt mer än en gång att han har fått åka i finkan.

Man har även intervjuat Anna-Sara Malmgren, 31-årig svensk filosofidoktorand som bott i USA i sju år och som är tenor i Rev Billys gospelkör The Stop Shopping Choir. Rev Billy och hans antishoppingkyrka är just nu aktuella i filmen What would jesus Buy?. Bakolm filmen står Morgan Spurlock, känd för sitt projekt, Super Size Me, där han bara åt McDonalds mat i 30 dagar.

What would Jesus Buy syftar naturligtvis på den (i USA välkända) ramsan What would Jesus do (WWJD)?

Mer!

Rev. Billys blogg

Newsweek:Business: What Would Jesus Buy?
Why this man hates Starbucks: Coffee talk with Reverend Billy

Radiointervju med Rev Billy (+ transcript)

Gästinlägg: Tankar kring livsstilsinflation, vad det är och hur den kan motverkas!

Bild:  willytronics

Här kommer ett nytt gästinlägg från Oskar! Den här gången handlar det om livsstilsinflation något som jag själv funderar på ganska ofta.

Har tidigare i andra inlägg pratat om livsstilsinflation nu tänkte jag berätta om min definition, samt hur jag tror att man bäst motverkar denna. I USA kallas detta ibland för Lifestyle creep vilket på vissa sätt kanske är ett bättre begrepp eftersom det handlar om en gradvis tillvänjning vid ett liv med större materiell välfärd men som inte ger större tillfredställelse.

Det handlar många gånger om de små förändringarna när vi får bättre ekonomiska förutsättningar (för de flesta höjd lön eller sänkt skatt, ränta eller övriga kostnader) så börjar vi också omedvetet att dra på oss nya högre kostnader för att matcha denna förbättring. Motsatsen till livsstilsinflation är inte nödvändigtvis att konsumera mindre, det är att medvetet konsumera det som man mest uppskattar. Samma inköp kan för
en person vara livsstilsinflation och för en annan vara noga genomtänkt konsumtion. För den som älskar att gå på café är några besök i veckan en mycket uppskattad del av livet men för den som bara vill ha en kopp kaffe och köper denna ute är detta en mycket kostsam vana som inte bidrar till ökad tillfredställelse utan bara till ett mindre bankkonto.

Att motverka livsstilsinflation handlar om att medvetet välja det som betyder mest för en så att de ökade ekonomiska möjligheterna omsätts i ökad tillfredställelse, för vissa kan detta handla om trygghet in form av ett högre sparande eller lägre skulder, för någon som är intresserad av resor, bilar, mode, musik, miljö, litteratur eller mat kan en extra slant inom det specifika intresseområdet bidra till stor tillfredställelse.

Ett bra sätt att motverka livsstilsinflation är att budgetera sin privatekonomi, då vet man hur mycket som vanligtvis läggs på boende, transporter, kommunikation, mat, kläder etc. Om inkomsterna ökar så ökar inte automatiskt budgeten för t ex mat utan de första månaderna blir det helt enkelt lite mer pengar över, sen kan man fundera över vad man vill göra med dessa? Vill man spendera mer pengar på mat, skulle vi
uppskatta att gå ut och äta lite oftare, eller skulle vi uppskatta en ny bil högre, eller en resa, en miljö investering i hemmet eller skulle det ge sinnesfrid att amortera lite mer på bostadslånet? Oavsätt vad man tar för beslut efter en sådan analys så rör det sig inte längre om livsstilsinflation utan om ett medvetet val som kan öka tillfredställelsen med det egna livet.

Detta på det personliga planet, men vi drabbas också av en livsstilsinflation som drivs av samhällsutvecklingen. En familj som idag skulle leva med samma materiella standard som medelsvensson gjorde i början av 80-talet skulle sannolikt uppfattas som fattig. Jag växte upp på 80-talet och inte var det så farligt fattigt för medelsvensson på den tiden, men det är klart vi hade ju varken internet, dator, mobiltelefon, platt TV, Video, DVD eller TV spel dessutom hade alla jag kände ”bara” en bil per familj. Hur skulle du uppfatta en person som hade ett bra boende, kläder, mat etc. men saknade ovanstående saker? Lite udda?..Ingen dator...ingen
mobiltelefon?

Ni som läser, hur ser ni på detta? Vad har ni gjort eller inte gjort för att motverka livsstilsinflation i era liv? Ser fram emot många kommentarer!

Bokonsdag: Stefans Lilla Gröna

Bild: från Bokmässan 2010

Först vill jag hälsa alla nytillkomna läsare från Sveriges Natur välkomna. Kul att ni har hittat hit!

Den här boken såg jag på Bokmässan förra året och häromdagen dök den upp på mitt bibliotek. När jag var tonåring lyssnade jag i perioder mycket på Stefan Sundström så jag såg fram emot att åter stifta bekantskap med honom.

I boken Stefans lilla gröna får man följa med sångaren och låtskrivaren ut i hans trådgård. Han berättar om hur han, steg för steg, försöker göra sin egen mat och försöker leva lite mer som man lär helt enkelt.
Det handlar om allt från surmört och egenodlat snus, till kompostglädje eller hur man odlar med mycket kärlek. Stefan försöker bli oberoende även om han vet att det inte går fullt ut.Men han gillar känslan av att kunan gå förbi Liedl och säga att han inte vill ha deras tomater, att han har egna hemma (som förmodligen är mycket godare dessutom)

Det är är ingen traditionell trädgårds- eller odlingsbok eller självförsörjningsbok för den delen. Den handlar visserligen om glädjen i att odla sig egen mat och det bjuds på en hel del odlingstips (varva palsternackor och rädisor) men även om inspirerande personer, lyckan i att vara förälder och hur man kan försöka att skapa sig ett bra liv som inte nödvändigtvis har med konsumtion att göra.
Som kompostfantast gillade jag verkligen kapitlet om kompostering.Men trots att jag inte äter kött var kapitlen om får och höns, hur man slaktar och tar tillvara det  mesta av köttet ändå väldigt underhållande. Kanske har det något med Stefans befriande berättarstil att göra. Även bilderna i boken är fantastiska, inga glossiga, stylade bilder som man kan hitta i vissa kokböcker utan härliga, livsbejakande bilder.

Glöm inte att läsa slutklämmen, där Stefan skriver om "hur man kan leva någotsånär gott i utanförskap", vare sig den är självvald eller påtvingad. Ett sätt att börja är att ta makten - och varför inte börja med att ta makten över vår middagsmat. 

Vill du har mer av Stefan? Nyligen kom han ut med Stefans lilla röda, hans tredje samling med tidigare publicerade texter.

Matmåndag: Smaka på Västsverige

Smaka på Västsverige satsar på regional måltidsturism och vill lyfta fram det allra bästa i Västsverige. Västsvenska Turistrådets kvalitetscertifiering Västsvensk Mersmak har tillsammans med Lokalproducerat i Väst tagit fram en guide till det bästa inom måltidsupplevelser i Västsverige. Jag tycker att det är ett intressant turistkoncept som borde passa både utländska turister som de som vill semestra på hemmaplan.
På webbsidan kan man även följa Maria Zihammou, frilansjournalist, matälskare och kock som spanar & spånar om allt möjligt i matsvängen. Så här års handlar det om rök fisk.

Några av måltidsupplevelserna har jag besökt genom åren som Bjertorps slott, Vatten som ligger i anlsutning till Akvarellmuseet i Skärhamn & Gunnebo kaffehus. Samtliga rekommenderas varmt! Kanske ett bra julklappsupplevelsetips?!

Arkitektfredag: kyrka i returmaterial

Bild: thejanner

– Världens resurser är inte oändliga och vi måste hushålla med de gåvor vi fått av Gud. I vidare bemärkelse är det också ett utropstecken att även de människor som vi ser ner på och föraktar är värdefulla i Guds ögon, säger kyrkoherde Anders Roos.

Det byggs inte så många kyrkor nuförtiden, det är vanliga att man river gamla kyrkobyggnader men i  december förra året invigdes Turebergskyrkan som ligger brevid Sollentuna Centrum. Kyrkan har placerats mitt i den kommersiella verkligheten i Sollentuna centrum - ett stor köpcentrum. Kyrkan är byggd av glas och betong med ett grönskande tak av sedum  och inredningen är skapad av spillvirke och returmaterial. Arkitekten bakom bygget är Helena Tallius Myhrman




Bild: thejanner

Det mesta i det runda kyrkorummet är tillverkat av returmaterial. Till altare, dopfunt och det väggfasta orgelskåpet har konstnären Finn Ahlgren (1 del av designerduon Godspeed) använt spillvirke. Allt har hastigt spikats ihop som ett lappverk. Återvunna bildskärmar har blivit nattvardskärl. Istället för fasta klassiska kyrkbänkarna har man köpt in Alexander Lerviks stol Rib tillverkad hållbar filt. På så sätt får man även en flexibel möblering. Stolen är även Svanenmärkt.
Mässkläderna har församlingsbor sytt i material som man ska kunna slänga in i tvättmaskinen. Här handlar det inte om dräkter för evigheten utan om arbetskläder som får användas så länge de håller och sedan slängas.Applikationerna på mässhakarna bygger på idéer och bilder som församlingsmedlemmar har föreslagit. Hjärtat och elden på den röda mässhaken, som används på martyr- och apostladagar och under pingsten, bygger till exempel på ett förslag som församlingens ungdomsgrupp kom fram med.



Mer
Godspeed - Skräpmöbelmästare
Broschyr om kyrkan

Gästinlägg: Hur säkra är dina prognoser om framtiden?

Bild: lensfodder

 Här kommer ett nytt gästinlägg från Oskar!

Hur säker är du på vad som ska hända i framtiden? Varför behöver du en buffert och hur stor bör den vara?

En sak som slår mig när jag dagligen ser i media hur svenskarna ständigt lånar mer pengar (ökningstakten har minskat de senaste kvartalen men vi sätter oss fortfarande i mer skuld hela tiden) och hur många har små eller inga buffertar för oförutsedda utgifter så tänker jag att de måste veta betydligt mer om framtiden än vad jag vet som känner sig tillräckligt trygga med att inteckna flera framtida årslöner i ett lån till banken och dessutom leva utan några ekonomiska marginaler. Dessa personer måste vara stensäkra på vad de kommer att tjäna de närmaste åren, hur kostnaderna kommer att utvecklas och att de aldrig kommer att bli sjuka eller arbetslösa?
Men är det verkligen så? Räntorna har under de senaste 5 åren gått från 2% till 6% åter ner till 2% och just nu ligger den rörliga räntan på mellan 4-5% för ett bostadslån, detta är något med stor påverkan på mångas privatekonomi. Det är också något som enskilda personer har mycket liten påverkan på. Under slutet av 2008 och början av 2009 var det många som blev av med jobbet i Sverige och inga andra än Arbetsförmedlingen sökte nytt folk. Många blir sjuka. Under de senaste kalla vintrarna har elpriset skjutit i höjden samtidigt som elförbrukningen för många har varit flerdubbelt högre än vanligt. Allt detta är exempel på saker som vi har liten möjlighet att själva påverka och som har stor effekt på vår framtida ekonomi. Vet inte hur andra budgeterar sin privatekonomi men jag har en detaljerad budget ett år framåt och simulering ytterligare 3-5 år och trots denna genomtänkta och detaljerade budget händer det ofta att vi får översakningar på flera 10 000-tals kr. Den som inte har en ekonomisk plan tar dock vanligtvis mer stryk av en negativ överraskning då man inte sällan måste låna för att täcka upp skadan och sedan får betala ränta. Det är också troligt att de positiva överraskningarna (en högre lön, bonus lägre kostnader än tidigare etc.) bara försvinner i det stora svarta hål som kallas konsumtion.
Vad jag egentligen säger är att alla behöver ett sparande för oförutsedda händelser och en ekonomisk plan. Hur ska man då gå tillväga mitt tips är att ta en rejäl titt på din ekonomiska risk. Hur säkert är ditt jobb (verkligen…), hur bor du, bostadsrätt, villa eller hyresrätt? Hur stora lån har ni (om ni bor i bostadsrätt skall även föreningens lån tas med för att ge en korrekt bild). Har ni barn, har ni bilar, fritidshus, båt etc. Var och en av dessa faktorer påverkar ditt behov av en ekonomisk buffert, jag ska ge två extrem exempel.

Exempel 1: Kalle är ogift 28år, har ingen bil, bor i en liten hyresrätt, inga barn, han har dessutom ett relativt säkert jobb som ger en bra inkomst 28 000 före skatt. Kalle behöver en liten buffert kanske 20 000 kr på ett konto för att täcka oförutsedda utgifter men inte mer. Kalle ska självklart spara ytterligare i sin situation men detta för att ge sitt framtida jag bättre möjligheter att utvecklas inte för att säkra sin nuvarande situation.

Exempel 2: Lasse och Lisa är gifta 35 och 37 år båda jobbar inom banksektorn Lasse tjänar 40 000 kr och Lotta 42 000 före skatt. De bor i en villa utanför storstaden med ett värde på 5 miljoner varav 4 är lånade. De har även en segelbåt som är värd 1 miljon och belånad till 80 %. Villan som är från de förra sekelskiftet är vackert renoverad men har en del av de små problem som äldre hus ofta har och behöver löpande underhåll, uppvärmningen är en modern värmepump.
De har även två bilar båda är av nyare modell och finansierade via bilhandlaren med tillhörande månadsbetalningar. De kör relativt mycket då de jobbar i staden och bor en bit utanför, de kör även de två barnen 7 och 9 år till skolan och fritidsaktiviteter.
För Lasse och Lisa kommer behövas en mycket större buffert, en förändring av räntan med ett par procent påverkar familjens ekonomi med betydande belopp, en förändring av elpriset påverkar uppvärmningskostnad på huset som lätt kan fördubblas jämfört med tidigare år. Båda bilarna är visserligen nya men kan ändå behöva nya däck, service och reparationer och avbetalningarna ska göras varje månad. Taket på huset kanske börjar läcka efter en hård vinter, dags att byta. Båten kostar pengar kanske rasar motorn och måste renoveras. Lasse och Lisa behöver sannolikt uppåt 500 000kr för att kunna känna sig trygga med att kunna hantera en negativ överraskning. Utöver sina 500 000 vill de ju säkert också precis som Kalle ha lite pengar sparade som kan förgylla vardagen för sina framtida jag.

Detta är som sagt kanske två extrem exempel men visar ett tillvägagångssätt som alla kan tillämpa, bedöm din risk och bestäm din buffert där efter.

Hur tror ni att det ser ut? Hur många tror ni att det är som kan hantera de flesta av livets överraskningar utan att behöva sälja hus, bilar eller gå till banker med mössan i hand? Har ni gjort er analys?

Ungas konsumtion – mer än hälften struntar i miljön

Bild: elycefeliz

Miljö och etik är det minsta ungdomar tänker på när de handlar. Det visar en ny rapport från Konsumentverket. Myndigheten har frågat tusen ungdomar om deras konsumtionsvanor. Mer än hälften svarar att de sällan eller aldrig tar hänsyn till miljö- eller etikaspekter.

För att få veta mer om ungdomars konsumtionsvanor har Konsumentverket låtit göra en studie om hur det är att vara ung konsument i Sverige i dag. Drygt 1 000 ungdomar i åldern 15 till 17 år har tillfrågats om vad de köper samt hur och varför. Frågorna har även kretsat kring hur mycket pengar man har till konsumtion. Resultatet visar att ungdomarna är aktiva konsumenter inom en rad olika köpområden. 90 procent hade handlat kläder och skor under de senaste tre månaderna. Men trots att ungdomar tänker mycket på pris och kvalitet så är det relativt få som väljer att klaga eller lämna tillbaka en vara när de är missnöjda.
Det är också ovanligt att de tänker på vilka konsekvenser som deras köp medför på människor, djur och natur. Det är bara cirka 10 procent som alltid eller ofta tar hänsyn till miljöpåverkan eller etisk påverkan när de står inför ett köp.

Ladda ner rapporten
Hur handlar unga? En studie om ungas konsumtion 2011 (2391 kb)

Sammanfattning av fakta i rapporten (90 kb)

Matmåndag: SM i mathantverk

Bild från SM i mathandverk 2010


Förra året arrangerades SM i mathantverk i samband med Saerimner, alla mathantverkares alldeles egna dagar. I år ägde tävlingen, som gick av stapeln för 15:e gången, rum under mässan Mitt Kök på Stockholmsmässan i Älvsjö.
Torsdagen den 10 november arbetade en jury med att bedöma 520 produkter. Resultatet kungjordes på fredagen då även de eftertraktade medaljerna delades ut!
Om man tittar på placering per län blev Jämtland den stora vinnaren. Länet kammade hem hela 12 guldmedaljer, 10 silvermedaljer och 4 bronsmedaljer. Näst bäst blev Stockholms län med 15 medaljer totalt. Jag blev hungrig bara av att läsa om havtornkonfekt, dragonmarinerad getost, rökta laxar och vodkasyltade  lingon. På newsdesk finns listan över alla vinnarna.


Om arrangörerna
Bakom SM i mathantverk står Eldrimner - Nationellt resurscentrum för mathantverk, med säte i Jämtland. SM i Mathantverk är en mycket betydelsefull och prestigefylld tävling för Sveriges alla mathantverkare. Med mathantverk avses en varsam förädling av i huvudsak lokala råvaror, i liten skala, ofta knuten till gården. Man arbetar med naturliga processer och människan och handen är närvarande genom hela produktionskedjan. Det småskaliga mathantverket ger unika produkter med smak, kvalitet och identitet som inte industrin kan ta fram.

Inredningsfredag: ekoinspiration från Portland (igen)

Alla bilder av och med tillstånd från/all photos by and with permission from Matt Kirkpatrick.

 Sommaren 2010 bloggade jag om Harpoon house, ett nybyggt ekosmart hus i Portland, Oregon. Huset är designat av Matt Kirkpatrick, Design for Occupancy, som även bor i huset tillsammans med sin flickvän. 

I senaste numret av tidskriften Dwell  kan man läsa mer om huset. Huset har även en egen blogg där man följa utvecklingen i huset och trädgården samt läsa mer om de smarta inredningslösningarna. 

Jag gillar särskilt biblioteksstegen som de använder för att nå sin loftsäng!

Gästinlägg: Skulder - dyrare än du tror

 

© Ryan Christopher VanWilliams. All rights reserved.

Här kommer ett nytt gästinlägg från Oskar som regelbundet gästbloggar här på Köpstoppsblogen.

Som en uppföljning av mitt tidigare inlägg om ekonomisk risk kommer här ett inlägg om skulder mer specifikt kostnader och risker förknippade med dem. Detta inlägg för att jag tycker mig se att många underskattar både kostnaderna och riskerna.

Skulder kostar ofta förvånande lite varje månad, månadskostnaden för ett lån på 2 000 000 kr vid en ränta på 5,5% (ca 4% efter skatteavdrag) är mindre än 7000kr (efter skatteavdrag). De senaste åren har räntan varit lägre (och då har månadskostnaden varit så låg som 3000kr) men det är inte orimligt att tro att den uthålliga nivån på räntan kommer vara högre än idag så 5,5% som ett snitt över en livstid kan vara ett antagande så gott som något.

Vad menar jag då med att räntan är farligare än många tror jo man kan lätt lura dig själv att betala mer för ett boende än vad som är rimligt det är ju trots allt så billigt att låna och varje 200 000 extra adderar bara 700kr till månadskostnaden men jag ska ta tre exempel på vad jag menar med hjälp av 3 vanliga svenska par. I samtliga familjer har man två normalinkomster (mellan 25 0000 och 30 000 kr per månad före skatt). Alla tre familjerna har också köpt en svensk normal villa för 2,4 Mkr och lånat 2 Mkr. Paren är 35 år gamla och har barn.

Par nr 1 – Lotta & Lasse väljer en (idag) vanliga återbetalningsplan vilket innebär att det skulle ta dem 90 år att amortera av hela lånet (amortering på ca än 1800 kr i månaden). När paret går i pension vid 65 års ålder kommer de ha betalat 2 000 000 Mkr i räntor, 700 000 i amortering och ha ett kvarvarande lån på 1 300 000. Alltså kostnad 2 000 000, med en kvarvarande skuld på 1 300 000.

Par nr 2 – Sara & Sören väljer en återbetalningsplan som var vanlig under tidigare årtionden vilket innebar att man ville vara skuldfri när man gick i pension alltså återbetalning över 30 år. Amortering på ca 5 500 kr i månaden. Vid 65 år dagen kommer detta par ha betalat 1 200 000 i räntor, 2 000 000 miljoner i amortering och vara helt skuldfria. Alltså kostnad 1 200 000, ingen kvarvarande skuld.

Par nr 3 Olga & Orvar väljer en aggressiv återbetalningsplan de vill vara skuldfria efter 10 år. Alltså i kommer de att amortera ca 17 000 i månaden i 10 år. De kommer i slutet av perioden ha betalat totalt 400 000 i räntor och vara helt skuldfria. Alltså kostnad 400 000, ingen kvarvarande skuld (redan efter 10 år).

Min analys:

Det som par nr 1 gör är enligt min mening rent ekonomiskt oansvarigt, det är inte rimligt att ha en så lång återbetalningstid på lån och det är detta beteende (som uppmuntras av banker) som till stor del är anledningen till vår nuvarande höga bostadsvärdering som kanske till och med är en bostadsbubbla. De kommer betala alldeles för mycket till banken och tar en alldeles för stor ekonomisk risk med tanke på en osäker framtid.

Par nr 2 har en rimlig återbetalningsplan vilken är ansvarsfull och balanserad. De kommer inte bli ekonomisktoberoende men bygger upp en rimlig trygghet både för de närmaste åren och för sin pension.

Par nr 3 är på väg mot ekonomisk frihet, de kommer redan efter ett par år ha mycket större ekonomiska marginaler och större frihet i sina liv, de kommer efter att lånet är helt avbetalat välja att jobba mindre, resa, starta nya karriärer eller helt enkelt om de trivs fortsätta på den inslagna vägen och ganska snart ha ett sparande som gör dem helt ekonomiskt oberoende.
Denna väg kräver dock stora och små uppoffringar under vägen och det passar inte för alla.

Min slutsats är gör inte som par nr 1, ni kommer då under er livstid att betala alldeles för mycket pengar till banken samtidigt som du utsätter dig själv och din familj för stora (ekonomiska) risker. Jag och min fru försöker ligga närmare par nr 3, men visst är det ibland svårt att motivera sig till denna nivå på ekonomisk nit. Jag inser även att denna väg inte är för alla och att det antagligen för vissa skulle vara helt oöverstigligt svårt att leva och tänka på detta sätt. Lite på samma sätt som jag inte för min värld kan förstå hur någon någonsin kan tänka sig att sprina ett maraton (om det inte sker under pistolhot). Men gör då som par 2, lägg upp en rimlig plan och håll er till den, era framtida jag kommer tacka er.

Ett argument som ibland förs fram emot att amortera på lån är att du kan få bättre avkastning på andra investeringar, men stämmer det? Var kan du få 4 % säker avkastning efter skatt? Visst kan du få bra avkastning på börsen men du kan också förlora stora pengar och stå kvar med lånet. Det andra jag ifrågasätter är hur många det är som faktiskt har disciplin att spara och investera motsvarande belopp som de annars skulle ha amorterat år efter år?

Hur tänker och gör ni läsare? Hur gör ni, är ni par 1, 2 eller 3 eller en kombination. Är ni
kanske närmast par 1 och tycker att det är en alldeles utmärkt idé? Hur som helst ser jag fram
emot många kommentarer!

Bokonsdag: Badskumt

I början av veckan stod det klart att författaren Katarina Johansson blev årets mottagare av Sveriges konsumentpris "Blåslampan". Därför passar det extra bra att skriva om hennes bok Badskumt som handlar om hur många kemikalier som finns i hudvårds- och skönhetsprodukter och vilka vi kan undvika.


I Sverige använder vi 110 ton hygienprodukter och kosmetika om dagen. Krämer för händer, tänder, solen, dagen och natten. Balsam, vax, gelé, spray och schampo för håret. Upp till 7 000 ämnen är tillåtna i de här produkterna.Vi färgar håret med farliga och miljögiftiga färger och badar våra barn i badskum som innehåller starkt allergiframkallande ämnen. Vi använder parfymer som kan påverka hormonsystemet och smetar på oss solkrämer som kan skada vårt DNA.
Förra året recenserade jag två böcker som handlar om just detta, Dying to look goog & Skönhet till varje pris och i tidigare år kom Johanssons bok "Badskumt, gifterna som gör dig ren, fräsch och snygg" på samma tema.


Badskumt granskar inte bara hudvårds- och skönhetsprodukter utan diskuterar även marknadsföring, lagstiftning och lobbyism. Författaren skriver om hur mcket av det vi smörjer, schamponerar och parfymerar oss är inte bara skadligt för oss människor utan hur ämnen förr eller senare hamnar i naturen där de kan göra stor skada. Boken tar upp den sk. cocktaileffekten, oavsett om ett ämne är ofarligt när det uppträder ensamt har forskarna dålig kontroll över cocktaileffekten, vad som händer med miljön och oss själva när flera ämnen blandas med varandra.
Inte ens de produkter som säljs som naturkosmetik är alltid fria från syntetiska tillsatser och liknande. Men författaren går igenom och diskutera lite olika märkningar som ger en viss vägledning om man vill vara säker på att ens produkter är så naturliga som de utger sig för att vara.

Vad är alternativen?
Många som har lästen Badskumt har drabbat av slängpanik liknande den som drabbade de som läste Den hemlige kocken när den kom ut. Några enkla saker som författaren tipsar om är att undvika storförpackningar, välja bort nagellack, använda fast tvål i ställer för flytande (som innehåller konserveringsmedel) samt att byta till ett mildare schampo så behövs inget balsam. Med mildare schampo avses sådana som inte innehåller Sodium Lauryl Sulfate eller Sodium Laureth Sulfate.
Jag tycker att jag är hyfsat medveten om vad jag stoppar i mig ochs mörjer in mig med. Ni som följt den här bloggen länge kanske minns mitt experiment med att ersätta shampoo & balsam med bikarbonat & äppelcidervinäger (i boken varnas det för att bikarbonat är uttorkande) eller misslyckade olivoljekurer men jag är inte den som ger upp. För den som är vilse i skönhetsdjugeln kan jag tipsa om bloggen Naturligt snygg (börja t. ex med inlägget 5 ingredienser att undvika).
Ett annat alternativ enligt boken är att tillverka sina egna hudvårdsprodukter och schampon mm med t ex olika örter och eteriska oljor.  Råvaror kan man köpa från t. ex Crearome. 

Sammanfattningsvis är boken Badskumt är lättbegriplig och lättläst. Jag gillar särskilt det omfattande kapitlet med källhänvisningar och länkar i slutet av boken. Även det kortakapitlet om solskyddsprodukter har gett mig en ordentlig tankeställare om vad det egentligen är som man smörjer in sig själv och barnen med.

Om författaren
Katarina Johansson är dokumentärfilmare och miljöjournalist. Hennes intresse för kemikalierna i hygienprodukter och kosmetika har sitt ursprung i en miljökurs på Stockholms universitet.

Mer
Läs ett smakprov ur Badskumt här.
Följ Katarina Johansson och Badskumt på Facebook.
Badskumt i skåpet

Cykeltisdag: Bike & ride i Malmö

Mina erfarenheter av att cykla i Malmö är ganska begränsande. I somras cyklade jag från stationen ner till Höllviken (och höll på att slå mig halvt fördärvad när cykelvägen helt plötsligt tog slut i Svågertorp) annars har jag mest cyklat i Höllviken, Skanör och Falsterbo med omnejd.
I mars bloggade jag om Bike & ride, den första av tre moderna cykelparkeringar  i Malmö. Anläggningen i Hyllie används av circa 500 cyklister dagligen och snart öppnar Bike and Ride Triangeln (beräknas stå klar vintern 2011-2012). Vid stationen Triangelns södra upp- och nedgång kommer det att bli en modern anläggning. Förutom plats för cyklar kommer det även att finnas cykelservice, café och kiosk.

Bike and Ride Centralen - öppnar sommaren 2012. Det underjordiska cykelgaraget kommer att ligga precis vid regionbussarnas nya hållplats på Centralplan.

De grundliga förstudierna kring bike & ride har resulterat i en handbok som riktar sig till cykelplanerare och arkitekter vilket är lite kul. Du kan läs mer här:
Kapitel 1-2
Kapitel 3-4
Kapitel 5-6

Malmö stad vill visa cyklister att de räknas och har därför installerat vå cykelbarometrar och sex dygnet runt öppna luftpumpar. Cykelpumparna finns även inprickade i Malmö stads appar för Androidtelefoner och IPhone. Appen innehåller även platser i stadsmiljön man kan ha nytta och glädje av, t ex offentliga toaletter, hundrastplatser och temalekplatser. För att ladda hem den, gå till Market respektive App store och sök på Malmö.

Har du några cykelerfarenheter från Malmö?

Matmåndag: rester med Lantmännen

 

Kannibalens lunchlåda... (eller mitt bidrag till årets Halloweenknytis...)

Det händer att det serveras korv med bröd här hemma och av någon anledning blir det alltid ett eller två korvbröd över - även om man köper ett litet paket. Jag brukar försöka att göra krutonger av de stenhårda bröden men tänkte testa det här tipset om att göra skorpor av korvbröd nästa gång.
Ett annat smarrigt recept är deras fusk tiramisu på gammalt vitt bröd.

För drygt ett år sedan tipsade jag om boken "Var rädd om maten" - en bok att spara för att sluta slänga. Boken handlar om hur du kan laga något gott Dag 1 och använda det som blir över till ännu en spännande måltid Dag 2. En bok att spara för att sluta slänga helt enkelt!
Boken kostar 35 kronor inklusive frakt. 

Det finns många bra recept på deras webbplats också, här är deras "höstkollektion". Bakad pumpa med getost och pumpafrö låter gott!

Filmfredag: Överdos

Överdos - en film om nästa finanskris from Devell/Borgs on Vimeo.

”Överdos” är en svensk dokumentär som spårar orsakerna till finanskrisen och undersöker den kusliga likheten med dagens situation, när stater som Grekland, Island och till och med Storbritannien och USA tycks riskera att kollapsa. Dokumentären baseras på boken ”En perfekt storm” av författaren Johan Norberg. Hans bestseller ”Till världskapitalismens försvar” har översatts till mer än 20 språk.

"Överdos" hade världspremiär 8 maj i Washington DC, USA, vid filmfestivalen "Politics on Film". Därefter har filmen antagits till tio filmfestivaler runt om i världen, och utsetts till ”Best Feature Documentary” vid San Francisco Frozen Film Festival, och nominerats till bästa nordiska dokumentär 2010 vid Nordisk Panorama. Den distribueras internationellt av Journeyman Pictures, och har visats på teve i flera länder.


Regissören Martin Borgs debuterade 2006 med dokumentären ”1200 miljarder” om slöseri med skattepengar. Den sändes på TV3 och TV8 några dagar före riksdagsvalet 2006. 2009 startade Borgs produktionsbolaget Devell/Borgs AB tillsammans med producenten Henrik Devell. ”Överdos” är deras första produktion.