Intervju med "köpstopparen" Johan

Bilden är tagen av llimllib

För ett tag sedan fick jag ett mail från Johan som liksom jag har haft köpstopp under 2007. Jag bad att få intervjua honom till bloggen och här kommer resultatet.

Kan du berätta lite om dig själv och din bakgrund?
Jag är före detta grafiker, jag har tidigare jobbat på tryckerier och reklambyråer. Nu studerar jag Design & Träteknik på Högskolan i Gävle. Jag hoppas att kunna skaffa mig kunskaper om energisnålare och miljövänligare virkes-, pappers- och möbel-produktion.

Hur kom det sig att du började med ditt projekt?
För cirka två år sedan stötte jag på begreppet Sustainable Development - hållbar utveckling och började läsa mycket om det på nätet. Jag upptäckte att nästan alla områden hänger ihop, precis som kretsloppen i naturen. Jag fick även kontakt med Adbusters, organisationen bakom Buy Nothing Day och några i England som har dedikerat sina liv till att leva på helt andra sätt, att påverka miljön mindre och bli mycket mer koldioxidneutrala än genomsnittspersonerna.

Jag har ju länge funderat över hur jag själv påverkar naturen och omvärlden. För en gångs skull kunde jag välja att göra något aktivt istället för att bara prata om problemen. Oavsett hur symboliskt mitt agerande skulle bli eller om det bara skulle innebära en minimal förbättring av miljön (eller ingen alls), så kunde jag faktiskt genom att "offra" några småsaker, göra en verklig förändring i mitt liv för att se hur konsekvenserna skulle bli.
Samtidigt ville jag försöka informera så många som möjligt i omvärlden om att det går, att jag kunde klara av det, och att man klarar sig väldigt bra ändå. Att man faktiskt får lite mer fritid och pengar över genom att leva lite mer miljövänligt. Jag ville bevisa för kritikerna att man inte behöver sluta andas, äta, leva, eller flytta in i grottor, bara för att förändra världen lite grann.

Du skriver i din dagbok redan innan projektet att dina kompisar tycker att du är knäpp (skogstokig) - vad tycker de nu?
Många jag känner gillar att köpa bilar, kläder, leksaker, och att ständigt byta upp sig till nyare versioner. Bara för att det är kul att ha mycket grejer. De vill inte riktigt inse att man klarar sig jättebra utan den senaste prylen eller den allra senaste årsmodellen. Jag har visserligen också dator, tv, kamera osv, men alla mina nuvarande prylar och möbler är inköpta före 1999. Jag har satsat på kvalitet och räknar med att de ska hålla och fungera i flera år till.Jag blir fortfarande kallad teknikfientlig bakåtsträvare och miljömupp, fast det är mest på skämt nu. Jag vill ju inte tvinga någon att helt sluta shoppa, bara visa på att det går att göra smidigare val, i alla små beslut man tar, både hemma och på jobbet. Några av mina vänner har börjat cykla oftare än tidigare och min far har bytt till en bensinsnålare bil som även går att köra på etanol.

Har du barn? Om inte, hade det varit svårare eller lättare att genomföra projektet?
När jag började projektet var jag arbetslös och singel, så jag hade möjlighet att göra vad jag ville. Även om jag hade haft fru och barn så hade jag kunnat göra ett sånt här projekt. Det är ju så små saker jag förändrat, att vem som helst kan göra det, utan att försaka det goda i livet. Det är ju så lätt att redan i livsmedelsbutiken välja varor utifrån hur långt/kort de transporterats, och hur mycket/lite förpackningsmaterial de har. Eller fundera ordentligt i butiken över om jag verkligen behöver den här just nu? eller har jag kanske redan en likadan gömd nånstans i garderoben?

Vad har varit svårast att avstå ifrån?

Det svåraste har varit att dra ner på kaffe, te och vin. Även om de är relativt onödiga lyxvaror som man egentligen inte behöver är de ju ändå ganska goda. Tyvärr tillverkas dessa drycker oftast väldigt långt ifrån Sverige, men det finns ju bra och dåliga valmöjligheter att göra även där.

Vad har varit lättast?
Att avstå från fryst mat, glass, tidningar, böcker, kläder. Jag har ju redan en garderob full av sköna kläder som jag gillar. Jag struntar helt enkelt i andras eventuella åsikter om vad jag har på mig eller hur jag ser ut eller om jag har en mobiltelefon som är tre gånger så tjock som dom nyaste. Nyheter och dokumentärer finns gratis på nätet och på vår fantastiska public service-tv Kunskapskanalen och Utbildningsradion.

Har du skaffat några nya vanor eller rutiner under ditt år utan shopping?
Jag har minskat min sopmängd rejält eftersom det numera är lätt att sortera, kompostera och återvinna. Genomsnittssvensken producerar sin egen vikt i sopor per år, men jag har bara skapat 3 soppåsar på ca 10 månader. Dessutom fick jag ett extra förvaringsskåp i köket genom att stänga av frysen. Minst en kväll per månad ägnar jag åt "elfria saker" istället för att glo på tv eller surfa på nätet. Till exempel läsa en bok, skriva, måla eller spela gitarr. Det är enkla nya vanor som jag absolut kommer fortsätta med.

Varför tror du att shopping har blivit svenska folkets främsta fritidsnöje?
Att de flesta människor gillar shopping och får en kick av det är medicinskt bevisat. När man känner sig nöjd efter att ha köpt en ny sak eller klädesplagg strömmar samma typ av beroendeframkallande "belöningshormoner" runt i hjärnan, exakt som när man dricker alkohol, använder kokain, heroin eller spelar med pengar på hasardspel eller lotterier.

Hur har köpstoppet hittills påverkat din ekonomi?
Jag har såklart sparat en del pengar på att inte köpa kläder, prylar och genom att dra ner på restaurangmat och annan onödig lyxkonsumtion. Jag har även sparat en massa tid på att inte springa i affärer så mycket. Det går snabbare att laga mat från färska ingredienser än att tina upp frysta varor. Klart nyttigare och godare också. Men samtidigt är ju Krav-märkta, ekologiska varor några procent dyrare. Men jag har inte räknat efter så noga, för jag är så nöjd med mitt helhetsresultat att jag inte vill slösa tid på att räkna ut ännu mera statistik.

För att sammanfatta mina tankar, så betyder inte mitt projekt Buy Nothing 2007 att jag vill tvinga alla till att sluta använda el eller sluta äta god mat eller sluta andas... Jag vill bara rikta uppmärksamhet på att jag kunde, och har tagit många små och stora steg för att förändra mitt beteende, så att andra inser att det verkligen är möjligt, många droppar små...Jag är inte olycklig för att det var mer än 5 år sen jag köpte ett par skor eller en tv... Snarare är jag mer lycklig över att jag har mer tid till mina hobbys och att ta långpromenader i parken eller skogen, istället för att ränna i butiker i stan och känna att jag måste ha nya saker för att bli lycklig...

Läs mer om Johan på hans sida Buy Nothing Year 2007