Referat av Studio Ett från 2/3

Bilden, av Gucci Coffeeshop, är tagen av King_Mob, med Creative Commons Attribution-licens.

Shopping - är det bara vårt nya fritidsintresse eller har det rent av blivit en ideologi? Den rådande trenden är att man vill äta gott, dricka gott och ha en fin bil. Heminredning har också blivit viktigt. Alla vill vara kejsare i sitt egna hem och vi har generellt sett fått en exklusivare smak

Köpfeber & Lyxkonsumtion
Anneli Ståhlberg, socialantropolog i Lund, skriver en avhandling om lyxkonsumtion. Hon menar att till skillnad mot på 80-talet så identifierar vi oss numera med vår konsumtion snarare än med vår produktion (t. ex. vårt yrke). Att vi kan spendera är det som räknas, vad vi handlar och vad vi har på oss. . Människor är också generellt sett mer välklädda och modemedvetna idag jämfört med 80-talet. Man vill visa att man är värd det man har och det man har vill man visa upp. Ett exempel är trenden med exklusiva väskor och skor. Man satsar mer på dessa synlig attribut än på t. ex dyra underkläder som man inte kan visa upp på samma sätt.

Enligt Anna Broback som forskar på konsumentbeteende är det skillnad mellan 80-talet och 2000-talet när det gäller konsumtion av kläder. Idag är vi mer fokuserade på yta, varumärken har blivit allt viktigare. Men eftersom tillgången till olika varumärken har ökat så gäller det för konsumenten att hitta det som är mest exklusivt och svårtillgängligt.
Olika segment konsumerar olika. En del sparar för att satsa på vissa varumärken medan andra prioriterar yta i högre grad (bilar, klockor, dyra kläder).

Shopping som upplevelse
Begreppet "handla" är mer negativt laddat medan begreppet "shopping" är positivt laddat, shopping är en positiv upplevelse. Vi ställer högre krav som kunder. Det skall vara rätt utbud och en god upplevelse i butiken. Personalen är också viktig eftersom de bidrar mycket till upplevelsen. Shoppingupplevelsen har blivit som drog, konsumenterna är på jakt efter den snabba kicken. En kick som inte vara speciellt längre. När vi har använt kläderna eller sakerna några gånger är det inte nya längre. Kicken har försvagats. Vi är impulsstyrda när det gäller shopping. Vi lägger mer tid på shopping och vi får nya impulser när vi är på stan.

Konsumtionstrender
Har det skett en förändring i vårt köpbeteende eller är det helt enkelt en följd av konjunkturen? Det finns ett klart samband med högkonjunkturen, vi har mer pengar att röra oss med. Det har även skett en intensifiering. Vi handlar kanske inte mer men vi gör det på kortare tid, shoppingen blir mer målinriktad. Det sociala ansvarstagandet när det gäller shopping kommer mer och mer, t. ex i form av kampanjer som Rosa bandet och "Runda upp".
Men hur förhåller sig dock ett utpräglat konsumtionssamhälle i förhållade till ett ekolgiskt uthålligt samhälle? Faktum är att vi kan handla mer ekologiskt idag än tidigare eftersom utbudet har ökat. Hur pass miljömedvetna är vi då? Inte speciellt enligt Annelie Stålberg. Vi byter ut våra gamla mobiltelefoner mot nya var 6:e månad och vi köper SUV:ar för stadskörning. Vi var faktiskt mer miljömedvetna på 90-talet. Konsumenterna idag tar inte sitt ansvar, vi är för snåla för att t. ex välja ekologisk mjölk. Efterfrågan ökar inte i den grad som det borde. Det skiljer sig dock mellan olika produktkategorier. Vi har t. ex en ökad efterfrågan på hybridbilar. Mjölk däremot är inte så "trendigt". Istället ökar etferfrågan på företeelser som Ekolådan, en produktkategori som förknippas med högre kvalitet och exklusivitet.

Avslutningsvis diskuterades "rensa och släng trenden". Man kan nästan kalla det shopping bulimi, vi köper och slänger och det går snabbare och snabbare. Men vad kommer sen? Man tror att det blir smartare shopping, att man köper det som verkligen ger något.

Medverkade i programmet gjorde även Micael Dahlén, docent Handelshögskolan och Kristoffer Wanselius från Ord & Råd/Work Shop.

_______________

Relaterat: Lyxjakt, artikel i svenska Elle